Företagsförmedling  

EKON Samverkan har sedan 1979 arbetat med rekonstruktioner samt utveckling av samarbetet mellan mindre företag, Arbetet omfattar en kombination av finansiella lösningar samt personella och marknadsmässiga förutsättningar. Även om verksamheten bedrivs med ett antal standardiserade verktyg är analysen helt beroende av direkt erfarenhet från småföretag och samarbetslösningar i flera branscher.

EKON Samverkan är aktiv medlem i Företagareförbundet Företagarforum.

Problemlösare för företagare

 Det lilla företaget

Riskkapital

Den främsta smådriftsfördelen är de korta beslutsvägarna. Korta beslutsvägar ger flexibilitet. Närhet till ägare ger engagemang och ansvar. Kunder upplever ett egenvärde i att få nära kontakt med ägaren. I det lilla företaget blir inte kreativitet ett hot i konkurrensen om positioner utan en möjlighet till företagets utveckling.

Det lilla företaget har inte möjlighet att ha specialister inom något annat område än sin kärnverksamhet. Generalister får ansvara för all over-headverksamhet. Risken finns att det lilla företaget inte har möjlighet att följa med i omvärldsbevakning så att det identifierar långsiktiga risker. Det lilla företaget har mycket små möjligheter att påverka politiskt beslutsfattande och syns inte i information till allmänhet. Marknadsföring har tydliga stordriftsfördelar. Ett litet företag har svårt att klara en stor order.

Sverige har idag lika många småföretag som omvärlden, även andelen storföretag är desamma, men vi ligger långt efter konkurrenterna vad gäller tillväxtföretag. Ett skäl till bristen på tillväxtföretag är bristen på reellt riskkapital. Investmentbolagen arbetar i princip helt med mogna företag, för de offentligägda riskkapitalbolagen är det viktigare att undvika risker än att ta vara på möjligheter varför satsningar koncentreras till mogna eller "moderna" branscher. Ett annat skäl är att företagande i Sverige i högre grad än i omvärlden är beroende av politiska beslut och offentliga institutioner genom riktade bidrag och en stor offentlig sektor, vilket innebär stor del av marknaden. Småföretagare som koncentrerar sig på produktion efter marknadens behov har svår konkurrens från dem som arbetar med bidragsutveckling.

Försök att skapa en mer direkt marknad för riskkapital med enskilda ägare görs på flera ställen i landet. Flertalet av dessa satsningar görs med offentlig styrning som del i kommuners näringslivssatsningar. Inträdesvillkoren på sådana marknader är ofta sådana att småspararen ej har tillträde.

Småföretag behöver ingå i organiserat samarbete.

Överlevnad, förändring och expansion

Företagsekonomisk litteratur beskriver ofta utvecklingen av ett företag eller produkt som en jämn fin kurva, från utveckling till expansion till administration. I verkligheten är vägen ryckig med många fallgropar. Små företags strategier bygger på deras förutsättningar. Även företag med god planering i grunden tvingas ofta till en överlevnadsstrategi som snabbt dränker den långsiktiga strategin i dag-för-dag beslut.

Nya stadier i utvecklingen kräver nya färdigheter. I storföretag består förändring i marginalförskjutning medan små företag alltid tar stora steg, endera finns en kompetens eller annars sker ingen utveckling på det området.

I ett stort företag kan den långsiktiga strategin, under sina underskottsfaser, backas upp med kapitaltillskott från skilda källor. För storföretaget är kapitalet en begränsad resurs beroende på ökat pris. I ett litet företag är kapitalet som begränsad resurs en mer definitiv realitet, mängden är densamma oavsett pris.

De tydligaste förändringströsklarna är de när kapitalet förbrukats på utveckling innan investeringarna hunnit börja ge utdelning.

Olika stadier i ett företags utveckling kräver olika strategier och olika ledarskap. I större företag sker sådana skiften, i lyckliga fall, genom omorganisation mellan ledningsgruppens specialister och byte av ledare. I småföretag utgör ledningen sällan mer än en eller ett fåtal personer vilka dessutom oftast är ägare.

Småföretagsledningen har inte utrymme för specialister utan är integrerad i få generalister. När företaget närmar sig ett större förändringsstadie är det ofta svårt att nå förändring inom de gamla ramarna. Risken är stor att bolaget går i konkurs och aldrig hinner nå sin utvecklade form.

De småföretagare som klarar att gå över till nya expansionsstadier är de som kan anlita yttre hjälp. De kan dela med sig av expansion och vinster genom omorganisationer som ger andra tillgång till deras framgångskoncept.

Om företaget skall rekonstrueras eller det skall vara möjligt att dela konceptet med andra krävs en systematisk analys och presentation av affärskonceptet.

Aktuell rekrytering

Franchise och avknoppning kan synas vara varandras raka motsatser. Processen för att utveckla franchise och andra samverkansformer och den att genomföra en avknoppning är i många delar densamma.

Den centrala delen i båda processerna är en grundlig analys av det centrala affärskonceptet, att avgränsa vad som är nödvändigt för att företaget skall fungera, vilka resurser företaget behöver, definiera vad som är konceptets verkliga framgångsnycklar mm.

En grundlig analys måste oftast köpas in för att inte vara hemmablind, för att vara objektiv och för att interna resurser inte skall räcka för den tillfälliga kunskaps- och tidstoppen.

Det är enkelt att beskriva effekter av en organisation i tekniska eller ekonomiska termer. Människorna företagen består av handlar ofta mer rationellt i förhållande till upplevda förmåner än till faktiska mätbara nyttor. Vid avknoppningar och franchise är det lätt att bibehålla sådana bindningar att den nye företagaren inte upplever sig som fri företagare. En samarbetspart som är alltför hårt bunden kan inte förväntas agera mer självständigt än en anställd.

Tekniskt/ekonomiskt kan stora fördelar uppnås genom strikt avtalat samarbete. Det är få delområden som inte har teoretiska stordriftsfördelar. Strikta avtal och stordrift ger som fördel specialisering men specialiseringens baksida är inflexibilitet och stordriftens ointresse.

Vid varje förändringsprocess i ett företag är kravet att det finns tillräckligt med riskkapital grundläggande. Vid samlande av parter är det viktigt att balansera tillförsel av kunskaper, idéer och kapital m fl resurser mot varandra. En realistisk bild av vad som kan tillföras från olika parter bör upprättas av en oberoende part. En slutlig utvärdering av risk i tidiga projekt kan dock aldrig göras av en tjänsteman utan ansvaret måste helt tas av de inblandade parterna.

EMU för småföretagen

ELEFANTER I PORSLINSBUTIKEN

Skattelättnad för småföretag

EMU är en komplex fråga varför det är väsentligt att uttala ur vilken vinkel man bedömer den. Att börja med har frågan en kommersiell och en politisk dimension, var och en med fördelar och nackdelar, möjligheter och risker. Vad som är möjlighet och vad som är risk beror dessutom helt på ur vilket perspektiv bedömningen görs. Då de flesta som uttalar sig gör det från en stor organisation eller ett stort företag vore det trevligt att få anbringa en enkel mikroföretagares perspektiv. Trots allt utgör vi över 99% av de svenska företagen. Politiker brukar ofta beteckna oss som de som skall stå för tillväxten.

Den politiska dimensionen rör främst politikers inflytande över valutan och deras möjlighet att bedriva aktiv penningpolitik. Vi småfolk har fått lära vad den aktiva penningpolitiken är i händer på politiker sedan Görtzens dar och har svårt att se någon saknad om ansvaret för valutan helt handlar i tjänstemannahänder. Utvecklingspessimister, bland andra Företagarnas Riksorganisations VD Carl-Johan Westholm, hävdar att en gemensam valuta kommer att medföra ökade regionalstöd och därmed ökad styrning av näringslivet. Flertalet av oss småföretagare vägrar att tro att politikerna ingenting lärt - erfarenhet och entydig forskning visar att bidrag endast försämrar utvecklingen i näringsliv och arbetsmarknad. Utveckling i en region kräver att folket i regionen inser att det endast är deras egen kraft som kan ge en trygg framtid.

Den kommersiella dimensionen beror till stor del på om det är en stor eller liten organisation som gör bedömningen. För alla företagare torde det stå klart att den svenska kronan på sikt kommer att ersättas av en valuta med större hemmamarknad. Några marknadsekonomiska teoretiker och drömmare ser att denna utveckling skall ske genom fri konkurrens mellan flera valutor, dessa har knappast erfarenhet av daglig affärsverksamhet. För stora företag och andra organisationer med väl utvecklad finansavdelning finns vinster att göra i att vänta och se så att tid finns kvar för valutaspekulation. För oss småföretag finns ingen fördel med att vänta.

Skillnaden i perspektiv mellan stora och små företag hänger samman med olikheter i beslutsprocessen. I stora företag handlar beslut om procentsatser och marginalkostnader. För oss småföretag är det helt annorlunda. Beslut bygger till stor del på trösklar. Finns en svårighet eller finns den inte, om den finns har vi kunskap att mötta den eller måste vi skaffa sådan kunskap. Varje sådant hinder är som en å över vägen, bron kan inte byggas ut bit för bit.

För oss små innebar EU att vi slapp flera hinder som krävde specialistkunskap. Vi behöver inte längre ha samma expertis vad gäller gränshantering. Vi behöver inte längre få vår produkt godkänd i vart och ett av de europeiska länderna. Två stora hinder för småföretagaren att se Europa som marknad har undanröjts. Två stora hinder kvarstår. Valutan och språket. När volymerna är små är det fruktansvärda kostnader i att arbeta med olika valutor för löner och försäljning. Hanteringen av valutasäkring är ingen marginalkostnad.

Ägarledda företag styrs även till stor del av en moralkodex som innebär att samarbetsparter skall tjäna på samarbetet. Samarbetspartern är en människa och en vän. Vad gör jag om den svenska regeringen beslutar om en devalvering lagom när jag skall betala en stor faktura i kronor till min utländska leverantör? Betalar extra och går själv i konkurs eller ser på när han går omkull. Med skilda valutor ändras spelregler så att det blir svårt att upprätthålla goda relationer.

Med en gemensam valuta inom EU når vi ytterligare ett steg på vägen för att få en stor hemmamarknad som kan ge en rejäl tillväxt genom oss småföretag. Den stora dynamiska effekten handlar inte om att valutahandlare minskar spekulationen mot kronan vilket i sin tur ger räntesänkningar. Effekten kommer inte heller ur procentuella förändringar i transaktionskostnaderna. Den stora effekten beror på att ännu ett hinder avvecklas så att ytterligare koncentration kan ske runt produktion och kundkontakt.

Erik Olsson