Animal Liberation Front

I början av 70-talet startade i England en aktionsgrupp som med tiden gav upphov till ett nytt fenomen inom djurskyddsrörelsen. Dessa aktivister hade tröttnat på att se djur plågas i plågsamma djurförsök för att testa nya cigarettmärken, kosmetikaprodukter eller annat detta kemikaliesamhälle ville införa. De hade tröttnat på att se hur djur behandlades som ting man kunde äga eller bruka för alla människans outtömliga behov.
Rörelsens grundare ansåg att de traditionella djurskyddsorganisationerna inte effektivt kunde skydda dessa djur eller kämpa för djurens rättigheter att leva sina egna liv när organisationerna alltid valda att hålla sig inom de ramar som lagen gav. Lagen stiftades ju med hänsyn till samma intressen som var upphov till djurförtrycket.

Rörelsen som snart kallade sig Djurens Befrielse Front, ALF, kom att bli ett stort hopp och inspirationskälla för andra djurskyddsaktivister. ALF genomförde till att börja med flera aktioner i dagsljus med stora grupper av människor där man befriade djuren från deras lidande. Men efter en tid övergick man till nattliga hemliga befrielseaktioner och skadegörelser på de företag eller institutioner som förbrukade djuren. Kanske var det för att straffen för aktionerna blev för kännbara, kanske av någon annan anledning.
Idag genomförs fem aktioner per dag av en gigantisk rörelse som ingen har kontroll över, inte ens ALF:s talesperson. Ingen förutom de som genomför aktionerna vet vilka som gjort vad eftersom varje grupp endast, och ibland inte ens det, lämnar ett pressmeddelande eller uttalande om varför de gjort den aktion de gjort. Över 200 aktivister har med tiden suttit i fängelse trots det avancerade hemlighetsmakeriet.
ALF har en stödorganisation som ger hjälp till fängslade aktivister och som ger ut litteratur om ALF men den är så hemlig att det är en stor ansträngning att ens skaffa fram litteratur då man inte kan ringa dem om de inte svarar på brev.

Genom åren har ALF genomfört skadegörelser i form av fönsterkrossning i slakterier, nedbränning av pälsaffärer, befrielse av försöksdjur ur laboratorier, sönderslagning av bilar och hem som tillhör djurförsökare, färgspreyningar av minkar för att göra dem obrukbara för pälstillverkning , videofilmning för att visa hur djuren lever i slakterier eller försökslaboratorier med mera. Vid en aktion då aktivister placerade en rökbomb i en pälsaffär som skulle skada pälskläderna höll man personal och kunder på avstånd med en pistol. En gång lurades ALF med att de skulle ha förgiftat en speciell chokladsort för att de ville uppmärksamma företagets djurförsök. Falska bomber har också lämnats till företag i hotsyfte, likaså har bombhot getts med hänvisning till ALF. Hotbrev har skrivits och det har spritts rykten om s k >Hitlists<, det vill säga listor på människor som skall skadas. Polisen har även uppgifter om att de hittat vapen i ALF lägenheter. Att vara beväpnad verkar vara vanligt bland aktivisterna då man officiellt i ALF´s tidning International Rescue på ledarsidan rättfärdigar >självförsvar< då aktivisterna upptäckts av vakter vid aktionerna. Idag tillverkar en del miljöaktivister bl a livsfarliga fällor i marken med spetsiga pålar för att avhålla skogstillverkare. Antalet >djurskyddsaktioner< av detta slag har ökat dramatiskt.

EFTERFÖLJARNA

Efterhand har ALF inpirerat liknande organisationer i bl a USA och Australien. I Sverige bildades Djurens Befrielse Front; DBF, 1985 men har till skillnad från sin motsvarighet i England fram till nu avhållit sig från nedbränningar. DBF har hela tiden inriktat sig på hemliga befrielseaktioner av försöksdjur.
Därför var det förvånande att dessa nedbränningsaktioner kom till Sverige 1994, tjugo år efter ALF bildades. Uttalanden från DBF´s nuvarande talesperson Emilie i Perstorp tyder på att även DBF strävar efter att börja med nedbränningsaktioner.

Med denna Internationella bakrund är vi kanske bättre rustade att analysera vad som håller på att hända i Sverige. DBF kom tio år senare och har aldrig övergått det första stadiet av en eller två grupper som varit aktiva. Den lilla kretsen har levt kring Perstorp i Skåne även om några aktioner genomfördes av en kortlivad grupp i Stockholm. Dessutom blev de inre konflikterna i DBF efter ett par år akuta då några av grundarna genomförde befrielse av minkar i naturen fastän djuren aldrig har hört hemma i den Svenska naturen och har svårt att leva fritt här utan att skada naturen eller sig själva. Kollapsen skedde 1987/88. En djurförsöksforskare som tidigare erhållit hotbrev undertecknade DBF mot sig och sin fru och sina barn, blev beskjuten vid motorvägen utanför Malmö. DBF bestred ansvar för attentatet samtidigt som aktivister som sa sig tillhöra DBF tyckte det var synd att den som sköt missade! Det framkom inga bevis mot DBF men konflikten inom föreningen blev så stor att en majoritet av den lilla gruppen bröt sig ur och bildade Oden(Organisationen för Djurens Existensberättigande Nu!) sommaren 1988. Men Emilie som varit med från början höll sig kvar i DBF och förespråkade numera även nedbränningsaktioner.

Sedan dess har en ny grupp kallad Djurens Hämnare bildats med uttalad strategi av ekonomiskt sabotage och vi fick under 1994 stifta bekantskap med s k militanta veganer. De militanta veganerna genomförde en nedbränning av slakteriet Scans lastbilar i Södertälje, tre lastbilar på Umeå slakteri och åtta lastbilar på Arla i Enskede. Vidare har nedbränningar av korvkoisker och fönsterkrossningar i pälsbutiker skett i Umeå som kanske har samband.

Djurens befrielse front
Box 179
265 22 Åstorp
Postgiro. 466 5327 - 5


Back to the textarchive