KRISTINEHAMNS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 1998
			Faktadel

2. BEFOLKNINGSFRÅGOR

Befolkningsutveckling

Folkmängden i Kristinehamn minskade med ca 1 000 personer första delen av 1980-talet och har därefter varit tämligen konstant. Under 1995 och 1996 har dock befolkningen minskat med närmare 500 personer. Detta är en generell tendens över hela länet. Länets befolkning minskade under 1996 med 0,7%, Kristinehamns kommun med 0,55%. Karlstad och Kil uppvisade i stort sett inga förändringar medan övriga kommuner minskade med mellan 0,5 och 2,2%. Inom landet har befolkningen minskat i samtliga län förutom storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. födelseöverskottet för landet var endast 1 539 individer 1996. Kristinehamn redovisar för samma år ett födelseunderskott på 85 individer.

Länsstyrelsens framtidsbedömning för åren 1994-2010 förutspår att kommunens befolkning kommer att minska men i långsam takt.

Det finns en klar koppling mellan sysselsättnings- och befolkningsutveckling. Kommunen har av tradition gentemot riket och även länet en relativt hög andel sysselsatta inom vård och omsorg samt inom tillverkningsindustrin. Den förstnämnda är inom stark omstrukturering med minskat antal sysselsatta som följd och den andra minskar generellt sett sin arbetsstyrka genom produktutveckling/ rationalisering även om det här finns undantag.

Kommunen har en något större utpendling än inpendling. Någon förändring med avgörande betydelse för befolkningsutvecklingen är inte att vänta av detta utbyte.

Befolkningspyramiden visar ett i jämförelse med riket och i relativa tal färre människor i skiktet 0-50 år och fler i åldrarna däröver.

Sammantaget tyder ovanstående på att om inga avgörande förändringar sker inom sysselsättningsområdet eller andra befolkningspåverkande skeenden inträffar så kommer vi att ha en svagt vikande eller statisk befolkningsutveckling inom överskådlig framtid.

Befolkning 1996-12-31: Förändring från 1982-12-31:

Dag- och nattbefolkning

Åldersstruktur

Utbildning

Lagstiftning som reglerar

Skollagen fastslår att "Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom". Detta omfattar grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola. Sedan 1995 är dessutom kommunerna skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet för alla barn som har behov.

Från och med höstterminen 1997 reglerar skollagen sexåringars rätt till skolstart om föräldrarna så önskar. Dock kvarstår kommunernas skyldighet att anvisa alla sexåringar plats i förskola minst 525 timmar om året.

Utöver ovan finns det "offentliga skolväsendet för vuxna" gällande kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare (komvux, särvux och sfi). Huvudmän för särvux och sfi är kommunerna. När det gäller komvux är också kommunerna huvudmän men i vissa fall landstingen.

Allt ovan presenterat innefattar det offentliga skolväsendet.

Nationella mål- och styrdokument är:

A. Skollag.

B. Socialtjänstlag (barnomsorg).

C. Förordningar (socialtjänst-, grundskole-, gymnasie-, särskoleförordningen och förordning om kommunal
vuxenundervisning och svenskundervisning för invandrare).

D. Läroplaner (LPO 94 och LPF 94).

Övergripande kommunala mål och styrdokument

Varje kommun skall som styrelse för sitt offentliga skolväsende utse en eller flera nämnder. Kommunfullmäktige beslutade i december 1993 att ansvarig nämnd för det offentliga skolväsendet i Kristinehamn skall vara Barn- och utbildningsnämnden.

Enligt samma kommunfullmäktigebeslut har ansvaret för all barnomsorg överförts till Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar således för omsorgen av barn och ungdom 1-19 år.

I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. (Skollagen 2 kap. 8 §).

Enligt Kommunfullmäktigebeslutet 1993-12-13 skall kommunens organisation bygga på målstyrning med långtgående decentralisering. Följaktligen skall, kommunfullmäktige svara för verksamhetens övergripande mål, verksamhetsansvarig nämnd (BUN) för inriktningsmålen och delmålen medan verksamheten själv, de enskilda ektorsområdena i sin verksamhetsplan utformar verksamhetsmålen. Nämnden ansvarar sedan för att verksamheten utvärderas.

Kommunfullmäktige har 1996-06-18 antagit Barn- och utbildningsnämndens förslag till "Skolplan för Kristinehamns kommun".

Skolplanen anger alltså de kommunalpolitiska målen som bygger på skollag, skolförordning och de nya läroplanerna som tillsammans utgör de nationella målen.

Skolplanen tar främst upp sådant som inte reglerats i lag, förordning eller läroplan vad gäller "Undervisning", "Trygghet och Trivsel", "Skolmiljö", "Föräldrars roll", "Skoldagen", "Elevinflytande", "Skolmåltider", "Skolskjutsar", "Kulturen i skolan", "Musikskolan", "Särskolan", "Skola - förskola - barnomsorg", "Skolan och agenda 21", "Skolan och handikapp", "Internationalisering" och "Kompetensutveckling".

På motsvarande sätt anger "Barnomsorgsplanen" de kommunpolitiska målen för barnomsorgen.

Skolor och daghem - statistik

Barnomsorgen och skolväsendet är organisatoriskt uppdelat i fem samverkansområden - fyra inom grundskolan och ett inom gymnasieskolan.

Varje samverkansområde inom grundskolan organiserar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolans låg-, mellan- och högstadier. Gymnasieskolans samverkansområde består av de två gymnasieskolorna - Brogårdsgymnasiet och Presterudsgymnasiet - kommunala vuxenutbildningen, kommunala musikskolan och kommunala uppdragsutbildningen.

Elevantalet inom grundskolan läsåret 1996/97 är 3 003 elever fördelade 15 skolenheter samt inom gymnasieskolan 785 elever fördelade på två gymnasieskolor.

I gymnasiefrågor pågår samarbete med kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga och Storfors (ÖV-blocket).

Grundskolan

Centrala samverkansområdet:

• Södermalmskolans/Jakobsbergsskolans låg- och mellanstadieområde; förskolor, år 1-6, fritidshem 371 elever
• Gustavsbergsskolans låg- och mellanstadieområde; år 1-6, förskola, fritidshem 215 elever
• Södermalmsskolans högstadieområde; år 7-9 231 elever

Norra samverkansormådet:

• Hacklehem/Stenstalidskolans låg- och mellanstadieområde; förskola, år 1-6, särskola, fritidshem, fritidsgård 441 elever
• Strand/Ölme låg- och mellanstadieområde; förskola, år 1-6 (Ölme), år 1-3 (Strand), fritidshem 272 elever
• Stenstalidsskolans högstadieområde; år 7-9 242 elever

Västra samverkansområdet:

• Djurgårdsskolans låg- och mellanstadieområde; förskola, år 1-6, särskola, fritidshem 463 elever
• Södras låg- och mellanstadieområde (ytterskolorna Björneborg, Bäckhammar, Nybble, Kärr och Grunnebacka); förskola, år 1-6, fritidsgård 369 elever
• Djurgårdsskolans högstadieområde; år 7-9, fritidsgård 399 elever
• Upptagningsområden framgår av efterföljande kartor.

Gymnasieskolan

Brogårdsgymnasiet Program: Barn- och Fritid (BF) Handels- och administration (HP) Hotell- och Restaurang (HR) Naturvetenskaplig (NV) Samhällsvetenskaplig (SP) 562 elever Presterudsgymnasiet Program: Bygg (BP) El (EC) Fordon (FP) med transportteknik (FPTS) Industri (IP) med träteknisk (IPTÄ) 223 elever

Barnomsorgen

Barnomsorg för barn i åldern 1-5 år bedrivs i form av daghem (20 kommunala daghem och fem föreningsdrivna) samt familjedaghem. En öppen förskola med lekverkstad och musik- och formverksamhet finns på gamla Gustavbergs ålderdomshem.

Av nedanstående diagram framgår antalet barn födda åren 1981 till 1996 i Kristinehamn:

Planeringsläge:

Som framgår av bifogad tablå avseende elevprognos för grundskolan i Kristinehamn kommer elevtalen att öka något hundratal under åren fram till 2003 om det inte sker en immigration i större skala.

Under den närmaste tiden undersöker Barn- och utbildningsförvaltningen huruvida elever från Jakobsbergsskolan skall kunna överföras dels till Södermalmsskolan och dels till Hacklehemsskolan. Den senare skolan kommer man ändå att tvingas bygga till för att kunna hysa sexåringarna. I samband med detta kan en viss tillbyggnad komma att ske på Stenstalidsskolan.

Ett område som kan komma att få ökat barnantal är Strandområdet i samband med att Mariebergsområdet exploateras för småhusbebyggelse. Detta kommer dock att leda till att elevökningen inom kommunen kan lösas med utjämning mellan samverkansområdena.

Elevprognoser för grundskolan läsår 1996/97 - 2002/03:

Vård och omsorg

Social- och omvårdnadsnämnden har till uppgift att göra sig väl förtrogen med levandsförhållandena i kommunen,medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer,föreningar och enskilda,främja goda miljöer i kommunen,informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

För att klara ovanstående övergripande inriktning finns tre verksamhetsinriktningar:

• Individ- och familjeomsorg
• Omvårdnad
• Omsorg- och handikapp

Individ och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorgen styrs i huvudsak utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga(LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall(LVM) och föräldrabalken. Utifrån dessa lagar ansvar avdelningen för arbetsuppgifter som för enskilda och familjer kan utgöra ett sista skyddsnät. Arbetet skall så långt det är möjligt präglas av en helhetssyn där den enskilde skall stå i centrum.Ofta ingår en hög grad av myndighetsutövning, vilket innebär handläggning där den enskilde har rätt att överklaga besluten.

Inom avdelningen finns idag 5 verksamhetsenheter:

• Familjerådgivning: Avdelningen köper idag tjänster av Karlstad kommun för denna verksamhet som består av konfliktlösande och stödjande samtal för familjer. Mottagningen finns på Nya Kyrkogatan 21.

• Konsumentenhet: Konsumentverksamheten bistår kommunens invånare med råd i enskilda ärenden som rör hushållens konsumtion, ekonomi och rättigheter, medling i konsumenttvister och ekonomiska uppgörelser, lokal marknadsbevakning samt utåtriktad förebyggande information. Konsumentrådgivningen finns lokaliserad i Wahlundsgården på Västerlånggatan 22.

• ANL-enhet: ANL (Alkohol-Narkotika-Läkemedel) enheten är öppenvårdsenhet för missbruk.. ANL handhar alla placeringar och utredningar gällande missbruk. Stöd i hemmiljö och stödsamtal utförs av behandlingspersonal. Avgiftningar i öppenvård görs av sjuksköterska och konsulterande läkare. ANL har sedan 1995 varit under utveckling genom ett utvecklingsprojekt. De förändringar som prioriterats är att satsa på alternativa behandlingsformer jämfört med institutionsplaceringar. Antalet placeringar har minskat under 1995-1996. ANL-enheten har under 1996 haft kontakt med c:a 140 personer. Av dessa är c:a 50% remitterade från Socialtjänsten. ANL:s mottagning är lokaliserad på Järnvägsgatan 7.

• Ekonomienhet: Ekonomienheten omfattar ekonomigrupp, mottagningsgrupp samt flyktingmottagning /invandrarbyrå. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att handlägga ekonomiskt bistånd, ta emot nybesök, arbeta med arbetsbefrämjande insatser för arbetslösa, hushållsekonomisk rådgivning, integration av flyktingar i samhället samt medverka i samhällsplanering. Sänkta ersättningar i socialförsäkringssystemet, höjda boendekostnader, fortsatt hög arbetslöshet, ekonomiska begränsningar för arbetsmarknadsåtgärder påverkar direkt kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Allt fler blir under längre tid beroende av ekonomisk hjälp. Under 1995 erhöll 1357 hushåll i kommunen socialbidrag och nettokostnaden var ca 26 Mkr.

• Familjeenhet: Familjeenheten omfattar råd- och utredningsgrupp, familjerättsgrupp, fältgrupp samt hemmahos. Arbetsuppgifterna är bl a att bistå med stödinsatser och rådgivning till familjer och ensamstående med sociala problem. Socialt utredningsarbete samt myndighetsutövning ingår också i arbetsuppgifterna. På grund av den ökade arbetslösheten, minskade ersättningar i socialförsäkringarna samt besparingar inom sjukvården ökar påfrestningarna för många grupper i samhället. Det resulterar i att fler personer blir "utslagna", får problem i familjen, skolan mm. Antalet anmälningar mot barn och ungdom som far illa ökar och fler insatser med placeringar blir nödvändiga att göra, vilket innebär att kostnaderna för institutions- och familjehemsplaceringar har ökat.

Omvårdnad

Omvårdnadsverksamheten regleras i första hand utifrån Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdlagen. Verksamheten skall verka för att människor ges möjlighet att bo och leva självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Ansvaret omfattar inte endast äldre människor utan även yngre med olika former av funktionshinder, tyngdpukten av verksamheten är dock inriktad mot den äldre målgruppen. Målsättningen är att äldre människor ska ha tillgång till goda bostäder och erbjudas stöd och hjälp i hemmet och annan service. För äldre människor med särskilt stöd skall kommunen inrätta särskilda boendeformer (gruppboende,sjukhem,ålderdomshem och servicelägenheter).

Verksamheten kan uppdelas i tre huvudområden:

• Öppenvård/hemvård
• Boenden
• Rehabilitering,arbetsterapi,bostadanspassning och hjälpmedel

Hemvård/öppenvård
Inom hemvården tillhandahåller kommunen hemtjänst för den som behöver stöd för sin dagliga livsföring i hemmet samt hemsjukvård för alla kommuninnevånare från 7 års ålder,dock inte läkarinsatser. För att klara behoven dygnet runt finns inom verksamheten kvälls- och nattpatruller som svarar för insatser kvälls- och nattetid. Inom hemvården finns även möjligheter att vid behov erhålla trygghetslarm,vilket innebär att den enskilde kan larma personal om behov uppstår. Hemvården kompletteras med dagcentraler,dagverksamhet och hobbyverksamhet för de äldre. Inriktningen är social gemenskap samt viss träning för att fördröja eller förhindra institutionsvård.

Inom hemvården finns även möjlighet till avlastning för den som vårdar sin anhörige. På Blomstergården vid Marieberg finns idag 28 platser för denna verksamhet. Antalet personer som får hemtjänst har legat tämligen oförändrat under senaste åren i kommunen. Det rör sig om ca 700 personer årligen. Den allmänna utveckling av hemtjänsten i riket är att antalet hjälptagare minskar samtidigt som allt större del av resurserna koncentreras till de vårdtagare som har det största omvårdnadsbehovet. Samma utveckling kan vi även skönja i Kristinehamn. En prognos för Kristinehamn visar att antalet 90 år och äldre kommer att vara ca 50% fler vid sekelskiftet, vilket innebär att allt större krav kommer att ställas på vård i hemmet. Med denna utveckling måste även andra stödinsatser uppmärksammas än den rena hemvården t.ex. anhörigvård,trygghetslarm och dagcentraler.

Särskilda boende

Enligt SoL är kommunerna skyldiga att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Till de särskilda boendeformerna för service och omvårdnad hör boendeformerna ålderdomshem, servicelägenheter, gruppbostäder och sjukhem. I kommunen finns för närvarande 436 platser i särskilda boendeformer varav 78 st är servicelägenheter. Kommunfullmäktige antog 1996-10-31 § en utvecklingsplanen för äldreomsorg 1995- 2005. Denna plan är en direkt fortsättning på den första utvecklingsplanen som antogs av kommunfullmäktige 1991. I den nya planen beskrivs dels vad som skett under åren 1991- 1995, dels den inriktning som skall prägla utbyggnaden av äldreboendet de närmaste 10 åren.

Under åren 1991-1995 har inriktningen av utbyggnaden av äldreboenden i första hand varit att omstrukturera befintliga bostäder med lägre kvalité. Uppbyggnaden av nya boenden har framförallt koncentrerats till kommunens ytterområden. Inriktningen i den nu antagna planen för de närmaste åren följer den tidigare inriktningen, vilket innebär att koncentrationen kommer att förläggas till omstrukturering av befintliga boenden till fullvärdiga lägenheter. Målet för perioden 1995-2005 är att samtliga boenden ska vara fullvärdiga vid periodens slut. Kommunen kommer då att ha ca 380-400 lägenheter i särskilda boendeformer(exklusive servicelägenheter). Under den nämnda tidsperioden är det de nuvarande boendeenheterna vid Marieberg och Högliden som kommer att bli föremål för omstrukturering.

Vid sidan av arbetet med att omstrukturera boenden tillkommer även arbetet med att stimulera eller i egen regi tillskapa servicelägenheter i olika delar av tätorten. Med ett ökat antal servicelägenheter och en medveten satsning på hemvården är målsättningen att ej behöva tillskapa fler lägenheter i äldreboenden.

Nedanstående tabell redogör för nuvarande boenden och antal platser samt vilka enheter som kommer att bli föremål för omstrukturering:

Nedanstående målsättningar finns i utvecklingsplanen för äldreomsorgen och kommer att styra den fortsatta omstruktureringen av äldreboendena.

• Vid utbyggnad av äldreboenden bör strävan vara att sprida boenden till olika delar av kommunen och integrera desamma med befintlig bostadsbebyggelse.

• Skillnader i vårdnivåer skall mellan olika typer av särskilda boendeformer ska minimeras så att ingen ska mot sin vilja behöva flytta till annan vårdform p.g.a. bristande resurser.

• Vid planering av nya äldreboenden gäller inriktningen att:

- bostäderna ska vara fullvärdiga utrustnings- och utrymmesmässigt

- bostadsstorleken ska varieras för att öka valfriheten

- flexibla lösningar av gemensamhetsutrymmen ska eftersträvas

• Vid förändring av befintliga boendeformer ska i princip samma standard krav gälla som för nya enheter,om inga tekniska eller ekonomiska hinder föreligger.

• Samordning och samutnyttjande ska eftersträvas vid planering av särskilda boendeformer.

• Övervägande skall ske om verksamheterna skall drivas i alternativ driftsform.

Övriga verksamheter inom Omvårdnadsavdelningen:

Omsorg och handikapp

Omsorg- och handikappavdelningens verksamhet regleras i första hand utifrån Lagen om särskilt stöd och service (LSS), Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HsL). Inom denna avdelning finns idag två verksamheter som båda kommunaliserats från Landstinget, den tidigare Omsorgsverksamhet om psykiskt utvecklingsstörda och dels den verksamhet som arbetar med psykiskt störda. Båda verksamheterna blev ett kommunalt ansvar from 1995. Inom Omsorg- och handikappavdelningen finns idag fyra huvudinriktningar av verksamheten utifrån gällande lagstiftning:

Omsorger om utvecklingsstörda och personer med autism, eller autismliknande tillstånd. Personkrets 1.

Rättigheterna regleras i LSS-lagen. Ca 130 personer i alla åldersgrupper, med behov av en eller flera insatser ingår i personkretsen. I flera av insatserna ingår omvårdnad, som tillhandahållas av anställd personal av olika yrkesgrupper.I 1:a hand skall möjlighet till eget boende med stödinsatser stimuleras.

Personer, med behov av särskild service, har rätt till fullvärdig bostad i gruppboende eller servicebostad. 9 gruppbostäder finns i dag inom kommunen. 4 av dessa med sammanlagt 18 platser, är av typen icke fullvärdiga varför, någon av dessa kan bli aktuell för ombyggnad eller utbyte. Till en av gruppbostäderna är kopplat två stödlägenheter, och en tredje är inplanerad före årsskiftet. Bostäder med särskild service för barn och ungdom finns ej i Kristinehamn. Isället köps idag tjänster av Karlstad komun för denna målgrupp.

Den dagliga verksamheten bedrivs på ett basdagcenter, och ett antal mindre enheter. I ett fall på s.k. bondgårdsalternativ, som även inkluderar boende. Under 1997 kommer 5 personer att beredas plats i nystartad verksamhetslokal.

Av övriga stöd och serviceinsatser utnyttjas särskild kontaktperson och korttidsvistelse utanför hemmet i stor utsträckning av personkretsen.

inriktningen skall vara att utveckla den enskildes egna resurser, och skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor. Verksamheten skall grundas på den enskildes självbestämmande, integritet och inflytande.

En genomförd inventering visar att ett tiotal vuxna personer kan bli aktuella för boende med särskild service under de närmaste åren. Av dessa önskar 3 st ett boende omedelbart. I dag finns inga lediga lägenheter i gruppbostad. Ett gruppboende för äldre, med anpassad sysselsättning, är ett näraliggande mål. Under 1997 beräknas behovet av daglig verksamhet kunna tillgodoses. Ett samarbete med Samhall har inletts.

Möjligheten att förlägga ett hem för barn och ungdom med behov av särskild service och hem för korttidsavlastning i kommunen är under utredning. I dag är vi hänvisade till tjänsteköp från andra kommuner, framför allt från Karlstad.

Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 2.

Under de senaste 10 åren har endast ett fåtal ansökningar inkommit från denna personkrets. F n har en person insatser i form av ledsagare.

Övriga personer med ett stort och varaktigt funktionshinder. Personkrets 3.

52-55 personer är i dag beviljade en eller flera insatser. Boende med särskild service är ej efterfrågad för denna grupp, och daglig verksamhet är en ej lagstadgad rättighet. 27 st är beviljade personlig assistans, och nästan lika många ledsagarservice. 7 personer utnyttjar f.n. korttidsvistelse utanför hemmet i varierande omfattning.

Antalet sökande i denna grupp beräknas öka successivt. Genom minskade statsbidrag och pågående omprövningar hos försäkringskassan, kan man befara att kommunen får stå för en större andel av kostnader framöver.

Personer med psykiskt störning

Avdelningen administrerar och tillhandahåller insatser enl SoL, då det gäller boende och rehabilitering för denna grupp. Ett 60-tal personer beräknas tillhöra målgruppen och idag har en av dessa beviljats LSS-insatser.

För 23 personer som överfördes från Landstinget januari -95, är boendeplaneringen inne i sitt slutskede. Av dessa har 16 fått sitt boende tillgodosett, och ytterligare 7 kommer att erbjudas gruppbostad våren 1997. Ett omedelbart behov av ytterligare 3-4 boendeplatser föreligger och planering pågår att starta ett boende på Marieberg för denna grupp.

Samverkansprojektet Österviks rehab startade under 1996. Tillsammans med ett omfattande utbildningspaket, handledningsinsatser samt anställning av personal för uppsökande verksamhet, är detta verksamheter som till största delen finansieras med statligt stimulansbidrag.

En länsplan finns upprättad för ändamålet. Projekten ger ökade kunskaper, och skapar förutsättningar att tillgodose behoven för denna personkrets. Projekten kan dock generera behov, som i framtiden måste bekostas av kommunala medel. Under 1996 har verksamheter startat där personal motsvarande 22 årsarbetare anställts, 19 av dessa gäller nyöppnade enheter för psykiskt störda.

Nedanstående bild redogör för vilka enheter som idag finns inom Omsorg- och handikappavdelningen:

Åldersstruktur fördelat på områden och platser i gruppboende eller ålderdomshem:

Vid frågor angående innehållet i översiktsplanen skicka e-mail till Planeringskontoret@Kristinehamn.se

1997-04-06