|
KRISTINEHAMNS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN 1998 | ||
| Beslutsdel |
 |
 |
2. VAD ÖVERSIKTSPLANEN INNEBÄR
Varje kommun skall enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan. Planen ger vägledning för beslut om användningen av mark och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. En grundtanke är att den så långt som möjligt skall ge bakgrund och handlingsberedskap vid beslutsfattandet även vid oväntade anspråk och skeenden.
Planen skall utgöra en redovisning av och ställningstagande till olika allmänna intressen. Naturresurslagen (NRL) innehåller regler om hänsyn till olika allmänna intressen och fungerar som en paraplylag. Olika åtgärders tillåtlighet prövas med stöd av reglerna i speciallagar som plan- och bygglagen, väglagen, vattenlagen, miljöskyddslagen etc etc. Genom hänvisningar i dessa lagar skall NRL:s övergripande bestämmelser tillämpas som om de ingick i speciallagarna. När anspråk på användning av mark eller vatten prövas mot någon av speciallagarna ställs enligt NRL-förordningen krav på att förenligheten med översiktsplanen uttryckligen skall anges i besluten. Kommunens översiktsplan är således vägledande för alla myndigheters beslut.
Översiktsplanen är kommunens plan, föreligger olika uppfattning mellan staten och kommunen skall detta framgå av granskningsyttrandet från länsstyrelsen som bifogas planen.
Kravet att alla kommuner skall ha en kommuntäckande översiktsplan infördes genom PBL 1987. Gällande översiktsplan för Kristinehamn är från 1991. Den 1 januari 1996 trädde vissa förändringar av plan- och bygglagen samt naturresurslagen i kraft som innebär krav på ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen. Den fysiska planeringen skall därigenom ses som en integrerad del i en samlad miljöpolitik. Vidare medförde lagändringarna bl a ett utvidgat medborgarinflytande och att översiktsplanens aktualitet skall prövas minst en gång per mandatperiod.
Översiktsplanen är inte bindande och reglerar i allmänhet inte enskilda intressen. Om översiktsplanens intentioner anses behöva ges en mer bindande verkan för enskilda och myndigheter kan detta ske genom områdesbestämmelser. Områdesbestämmelserna ger dock inte någon byggrätt. För närmare reglering av markens användning och för att tillskapa byggrätter erfordras detaljplan. Både områdesbestämmelser och detaljplan skall var i överensstämmelse med översiktsplanen. Lov prövas mot detaljplan eller om sådan inte finns mot de generella kraven i PBL och NRL.
Tidigare nämnd förändring av PBL medförde också skärpta regler för planprocessen vad gäller detaljplaner. För att bl a stärka medborgarinflytandet anges att detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Vid utarbetandet av program skall samråd hållas. Översiktsplanen skall i vissa fall kunna ersätta programmet. Kommunen skall då i översiktsplanen ha dragit upp sådana riktlinjer för detaljplanearbetet att innebörd och konsekvenser kan utläsas tillräckligt tydligt. Generellt kan sägas att en väl genomarbetad översiktsplan förenklar processen i efterföljande prövningar.
Den övergripande målsättningen med det s k Agenda 21-arbetet är att arbeta för en hållbar samhällsutveckling. Aktuella förändringar i PBL och NRL skall ses som en del i riksdagens Agenda 21-arbete. Kommunens Agenda-arbete kommer till uttryck i översiktsplanearbetet. Översiktsplanen bör kunna ses som kommunens Agenda 21-dokument vad gäller den fysiska planeringen.
Översiktsplanen fyller sammanfattningsvis tre viktiga funktioner:
Som vision för kommunens framtida utveckling, som vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut och som ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande de allmänna intressenas (riksintressenas) innebörd och avgränsning.
Övrig lagstiftning som berör ÖP
Vid frågor angående innehållet i översiktsplanen skicka e-mail till Planeringskontoret@Kristinehamn.se
1997-03-18