HemsidanAv Lena SäfstenWormbs
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 87 NR 11-12 1995
Författare: Lena Säfsten Wormbs är privatpraktiserande sjukgymnast i Katrineholm.
Hon är adjungerad Praktikertjänsts styrelse sedan 1991.
Summary in english at the end of the article.
Smärtbehandling genom sjukgymnastik
Sjukgymnastens arbete är en viktig del av
utredning och behandling av patienter med smärta, inte minst de med
orofacial smärta. Kroppskännedom, avspänning, akupunktur
är viktiga ingredienser men för att få effekt av
dessa behandlingar är informationen till patienten om orsakssambanden
kanske det allra viktigaste.Den behandlingsmetod som jag tillämpar
för patienter som lider av orofacial smärta, bygger på
den kliniska erfarenhet jag fått under mina snart 30 år som
siukgvmnast först i samarbete med läkare, nu sedan åtskilliga
år också med tandläkare. Massor av kurser, litteraturstudier
och arbete på olika kliniker har givit mig grunden till denna behandlingsmodell.
Den vetenskapliga dokumentationen på det sjukgymnastiska området
är mager vad gäller dessa patienter ( 18). En kollega, Jane
Carlsson, har dock skrivit en avhandling om syndromet spänningshuvudvärk
( 10).
Denna kategori patienter kommer till mig på remiss från läkare
eller tandläkare. Diagnosen kan vara allt från cephalalgi till
olika typer av muskulära spänningstillstånd.
Den behandlingsmetod, som jag tillämpar för patienter som lider av orofacial smärta, bygger på den kliniska erfarenhet jag fått under mina snart 30 år som sjukgymnast - först i samarbete med läkare, nu sedan åtskilliga år också med tandläkare. Massor av kurser, litteraturstudier och arbete på olika kliniker har gett mig grunden till denna behandlingsmodell.Den vetenskapliga dokumentationen på det sjukgymnastiska området är mager vad det gäller dessa patienter (1-8). En kollega, Jane Carlsson, har dock skrivit en avhandling om syndromet spänningshvuvdvärk (1).Denna kategori patienter kommer till på remiss från läkare eller tandläkare. Diagnosen kan vara allt från cephalgi till olika typer av muskulära spänningstillstånd.
Komplex symtombild
Patientgruppen är ofta komplex i sin symtombild.
Det gäller därför att se helheten! Gerontologen, professor
Jan Helander, sade en gång: "Vi har inte en kropp och en själ
utan vilhar en sjopp och en kräl.Detta sätt att se avdramatiserar
det förhållandet att själen psyket är
engagerat. Patienten accepterar lättare att t ex stress och oro kan
yttra sig som spänningar i kroppen och ge smärta.En patient med
orofacial smärta har oftaen rad andra symtom som hon inte kopplar
ihop med den ursprungliga smärtan (se tabell). Vid min anamnesupptagning
lägger jag ner mycket tid på att gå igenom aktuella symtom
och förklara sambanden mellan dem. Viktigt är också att
delge patienten att vi alla kan uppleva delar av symtomkomplexet när
vi t ex blir ledsna, arga, oroliga eller rädda, dvs när vi är
i en stressituation av något slag. Detta är alltså naturliga
reaktioner, som hos patienten helt enkelt blivit "för mycket".
A och O for att lyckas
A och O för att lyckas med dessa patienter är för det första att ge dem kunskap om, dels hur besvären uppkommer, dels hur patienten själv skall kunna förändra sitt beteende för att bli av med sina smätor. Det handlar om både kropp och själ och patientens sociala situation. För det andra måste patienten inse att det tar tid oftast månader, halvår innan man ändrat ett motoriskt beteende och ännu längre tid innan man förändrat sitt sätt att tanka. Det handlar om hjälp till självhjälp. Vi är alla olika och tar till oss information på olika sätt. Några vill se, en del vill höra och andra vill känna. Som terapeut måste jag vara lyhörd och ge patienten alternativa inlärningsmöjligheter.Vid all muntlig information måste jag välja mina ord mycket noga. Jag måste se till att jag möter patienten på hennes nivå, vilket ibland kan vara svårt på grund av bl a kulturella och sociala olikheter. Vi uppfattar ju också ord så olika. Om en patient t ex skall lära sig att slappna av sin käkmuskulatur och jag instruerar "slapp käken" kommer många att aktivera antagonisten i stället och aktivt gapa. Om jag i stallet säger: "Försök få en känsla av sköna, mjuka kinder", är min erfarenhet att många fler hittar rätt metod att "spänna av käken".Att ge sig tid att lyssna på patienten är en given förutsättning for att få en uppfattning om vad som kan utlösa en ofrivillig muskelspänning. Det kan gå många behandlingstillfällen innan patienten och jag förstår vad som egentligen utlöser aktuella symtom.
Patienten måste själv
ta ansvar
Denna patientgrupp är oftast inte svår att bota for stunden med olika behandlingsmetoder. Men for att få en kvarstående effekt av beandlingen måste patienten inse att hon själv måste ta ansvar för att en förandring av både fysisk och tankemässig aktivitet skall äga rum. Med patientens egen insats kommer symtomen så småningom art klinga av och försvinna. Vägen till full kontroll över symtomen är som regel en berg och dalbana. Det gäller att våga satsa och ha tålamod.Men tyvärr går vissa patienter inte att nå, trots att de verkligen försöker med sina övningar. Jag misstanker då att någon av följande orsaker finns till uteblivet resultat:
Orsaker till uteblivet resultat
Den sjukgymnastiska behandlingen består
till minst 50 procent av information och kunskap. Patienten måste
inse, förstå och inte minst acceptera att stressorogrubblerier
kan utlösa obehagliga symtom i kroppen. Om många stressorer
dyker upp samtidigt är det lätt att vi når vårt "stresstak"
och symtom dyker upp. Ligger man hela tiden på denna nivå lär
man in smärtbeteendet och det blir en del av patientens sätt
att vara.
Klinisk utredning
Jag gör en noggrann undersökning, där inspektion, palpation, ledrörlighet och muskelstramhet samt triggerpunkter ger viktig vägledning i mitt val av behandling. Att medvetandegöra patienterna om deras ofrivilliga, oekonomiska, muskulära spänningar kräver mycket energi och koncentration hos patienten. For att komma ihåg att kontrollera t ex en spänd käkmuskulatur brukar jag koppla ihop detta med något patienten gör relativt ofta. Sätt t ex en teip där du greppar pennan. Varje gång du ser eller känner tejpen kollar du och släpper din käke. Det blir då många mikropauser per dag och en nyinlärning har börjat.Kroppskännedomsövningar av olika slag år bra for att uppleva samband i kroppen och inse hur en muskelspänning påverkar andra muskler och funktioner i kroppen. Exempelvis kan en person som har all belastning i stående på hälarna få ökad spänning i nackmusklerna och även i käkmusklerna. Att successivt förändra och hitta en mera avspänd hållning och gång ingår i stort sett alltid i behandlingen av dessa patienter.
Sambandet nacke, ögon, käkar är viktigt vid bl a envis huvudvärkt
Avspänningsövningar viktiga
Avspänningsövningar ingår naturligtvis. Mera sällan ger jag den gamla sortens avspänning, dvs ligga ner och spänna/släppa muskelgrupp efter muskelgrupp i hela kroppen .Min erfarenhet är att detta gör patienterna så länge de går på behandling (i bästa fall!). Sedan gör de det mer och mer sällan kanske på grund av tidsbrist. Däremot får patienten träna specifik avspänning av t.ex. käkar, nacke, ögon eller vad just den patienten behöver och sedan lära sig att använda denna nya, mer ekonomiska. spänning i sitt dagliga liv.Akupunktur är ett utmärkt hjälpmedel vid behandling av dessa patienter, men jag kombinerar den alltid med förändring av muskelbeteendet.Det blir många samtal med dessa patienter. Att "våga tänka tvärtom'', dvs våga se det positiva i stället för att oroa sig för smärta och andra obehagliga symtom, är oerhört viktigt att bryta onda cirklar.
Gott samarbete med läkare-tandläkare
Att ha ett gott samarbete med ordinerande läkare respektive tandläkare är också viktigt, så att patienten upplever att vi arbetar åt samma håll För att få hjälp med bettfysiologisk undersökning och behandling har jag ofta kontakt med patientens ordinarie tandläkare. Då kan vi diskutera hur vi tillsammans kan hjälpa patienten.I något enstaka fall behövs också psykolog hjälp, men som regel räcker det med sunt förnuft och att ge sig tid att lyssna på patienten, även om det tar tid!Den presentation av sjukgymnastikbehandling jag givit gäller patienter med orofacial smärta. där man inte funnit några andra objektiva fynd än muskulär spänning. Finns det andra bakomliggande faktorer, t.ex. käkleds eller nackbesvär, blir naturligtvis dessa symtom behandlade i första hand.
SAMMANFATTNING: En noggrann anamnes och information om symtomens orsaker och samband är en förutsättning för att kunna hjälpa. Patienten måste inse att det rar tid att ändra ett invant beteende, och att han/hon själv är den ende som kan åstadkomma denna förändring. Behandlingsmetoderna kan variera. Viktiga moment i behandlingen är medvetandegörandet av spänningstillstånd samt avspännings och kroppskännedomsövningar. Som terapeut måste man se och behandla hela människan fysiskt, psykiskt och socialt. Därför är samarbetet mellan tandläkare, läkare, sjukgymnast och eventuellt fler yrkesgrupper mycket viktigt.
SUMMARY:
Pain treatment with physiotherapy. A thorough case history and information
about the causes of the symptoms and underlying factors are prerequisites
if the therapist is to be able to help the patient. The patient must he
made to realise that it takes time to change one's habits and that he or
she is the only person who can bring about this change. The treatment methods
may vary. Important elements of the treatment are measures to make the
patient aware of tension and relaxation and body awareness exercises. The
therapist must see and treat the whole person physically, mentally
and socially. Cooperation betweeen dentist, doctor, physiotherapist and
perhaps other spccialists is therefore necessary.
_
Registrerad 19950327
Accepterad 199504-17
Adress:
Drottninggatan 13, 641 30 KATRINEHOLM