Pedagogisk Idé för Försvarshögskolan – utkast 1

Försvarshögskolan ska genom en ständigt pågående utveckling av utbildningsmetoder vara ett föredöme och sätta sin prägel på den skolbundna militära utbildningen i Sverige.

Undervisningsformerna ska formas av varje ämnes behov och förutsättningar för att skapa bra förhållande för inlärning. Detta kräver både mod och öppenhet.

 

Som en ram för den Pedagogiska Idén ligger skolans roll att forma framtida chefer och ledare. Därutöver utgörs den Pedagogiska Idén av tre stora delar: Självständighet, Helhetsbaserat Lärande och Studerandemedverkan. Dessa delar är delvis samverkande men ibland även motstridiga.

Utöver detta kommer kunniga och engagerade lärare alltid att utgöra ett viktigt inslag i en stimulerande och god utbildning.

Chefsutveckling

FHS utbildar militära och civila ledare för att hantera morgondagens säkerhetsproblem.

Alla som utbildas på FHS utbildas för att kunna utöva ledarskap.

För de stora studerandegrupperna innebär detta

Stabsprogrammet

En förfining av förmågan i direkt ledarskap

Chefsprogrammet

En utveckling av förmågan till indirekt ledarskap

Fackprogrammet

En utveckling av ledarskapet för att leda ett smalare verksamhetsområde

Chefsutvecklingen åstadkommes främst på två sätt

  1. Genom ett kursutbud som speglar chefens och ledarens framtida behov av kunskap och som framförallt ger honom förmågan att söka kunskap i en okänd framtid. Detta innebär att alla kurser som genomförs vid FHS syftar till chefsutveckling!
  2. Genom ett medvetet val av utbildningsmetoder som så långt det är möjligt utvecklar respektive studerandegrupps eftersträvade ledarskapsförmågor. Detta innebär så mycket verksamhet som möjligt som genomförs vid FHS ska syfta till chefsutveckling!
    Under den studerandes tid på skolan hålls den långsiktiga chefsutvecklingen ihop av kamrater och i förekommande fall avdelningschefer (motsv).

 

Självstädighet

Självständighet har tidigare aldrig betonats i militär utbildning. Behovet av uniformitet har i en stabil omvärld alltid vägt tyngre än behovet av den enskildes förmåga att tänka fritt och stort.
I en mer dynamisk framtid är det viktigare att utveckla den studerandes självständighet genom att

I officersrollen ska lojalitet mot högre chef formas så att det blir lika naturligt att vara öppen, saklig och kritiskt tänkande före beslutstidpunk som det är att vara lojal mot fattade beslut och handla i chefens anda. På samma sätt ska självständigheten utvecklas i de moment som kräver arbete i grupp. Att utveckla självständigheten hos de studerande är därmed ett viktigt och övergripande attitydmål vid FHS.

Självständighet innebär inte den studerande ska överges till att klara sina studier ensam. Stora resurser ska alltid ges i syfte att hjälpa de studerande att nå uppsatta mål utan att kvalitén i utbildningen eftersätts. Skolan har ett ansvar både mot individen och sin huvuduppdragsgivare Försvarsmakten.

Helhetsbaserat lärande (HBL)

Våren 1998 fastställde ÖB "Utbildningsreglemente Pedagogiska grunder" och gjorde därigenom HBL till Försvarsmaktens pedagogiska förhållningssätt. För FHS innebär detta att den huvuddel av de studerande som kommer från Försvarsmakten kommer att ha en vana vid detta förhållningssätt samt att de efter utbildningen på skolan förväntas utöva sitt ledarskap inom ramen för HBL.

För FHS innebär HBL främst att beprövad erfarenhet inom utbildningsområdet utnyttjas för en ständigt pågående utveckling. Vunna erfarenheter ska reflekteras mot övergripande mål och normer.

FHS ska ha förmågan att tillämpa HBL i den omfattning som gagnar utbildningen och harmonierar med ett vetenskapligt förhållningssätt.

 

Studerandemedverkan

Vid FHS utbildas studerande med många års erfarenhet från sitt yrkesliv. Många gånger har enskilda studerande större kunskaper och mer erfarenhet än skolans lärare. Detta ger skolan unika möjligheter främja studerandemedverkan i utbildningen och därigenom stimulera den enskildes utveckling som ledare.
Den studerande på FHS är därför inte bara ansvarig för sin egen utbildning. Han är också en viktig resurs i utbildningen och chefsutvecklingen av sina kurskamrater.

Strävan vid all studerandemedverkan är att den ska ske okomplicerat, prestigelöst och "på lägsta nivå".

Studerandemedverkan måste också ske på individnivå. Även studerande som besitter stora kunskaper inom ett område måste genom egen delaktighet stimuleras till fortsatt utveckling inom området.

Att utnyttja inslag från HBL är ofta ett bra sätt att på ett konstruktivt sätt öka studerandemedverkan.

Syfte

Försvarshögskolans Pedagogiska Idé anknyter till och kompletterar FHS verksamhetsidé och vision inom utbildningsområdet. Den Pedagogiska Idé syftar till att förklara grunderna för hur utbildning bedrivs på skolan.

FHS Pedagogiska Idé utgör grunden för den ständiga utveckling av pedagogiken och utbildningsmetoderna som ska ske inom varje ämnesområde.

Målgruppen för den Pedagogiska Idén är främst lärare och studerande vid skolan, och ska då även klargöra rollspelet dem emellan, samt dem som har särskilt ansvar att utveckla respektive ämnesområdes pedagogik och metoder.

Bakgrund

Den Pedagogiska Idén är framtagen under ledning av Kåren FHS på en begäran från Forsknings- och Utbildningsnämnden i juni 1998. Huvuddelen av arbetet har bedrivits under 1999.

Arbetet har bedrivits som en öppen kunskapsuppbyggande debatt där IT har utnyttjats för att nå ut till alla på skolan. En Temadag i pedagogik har genomförs den 10 mars 1999. En enkätundersökning har genomförts under augusti – september 1999 i syfte att erhålla de studerande syn på faktiska och önskade inlärningsförhållande på skolan.

Begrepp och definitioner

Kunskap: med kunskap avses kunskaper och färdigheter på samma sätt som i UtbR Pedagogiska grunder (FM, 1998).

Lärare: med lärare avses de som planerar eller leder utbildning vid skolan.