Ifråga om dekoren på lerkärlen kan man särskilja fyra arter.

I.   Enbart glasyr i brunt, rödbrunt, grönt eller svart, ibland 
     med koncentriska  "hemrade", punkterade linjer, som måste 
     vara utförda medan kärlet ännu var mjukt och stod kvar på 
     drejarskivan.

II.  Med pålagd vitlera utförd dekor, stundom med färglagda de-
     taljer, och glasyr.

III. Kärlet helt överdraget med vitlera, vari dekoren utförts me-
     delst sgraffitering och målning,  samt glasyr, en dekorations- 
     art som vann insteg i vårt land under 1600-talets senare del
     och enligt Max Haberlandt har sitt ursprung i Wiens kultur-
     område som ett försök att imitera den italienska majolikan.

IV.  Plastisk dekor.

Den förstnämnda dekorationsarten är ingalunda ovanlig. Samtliga här 
ovan angivna färgtoner på glasyren äro vanliga.

Dekorationsarterna II och III ha efter bevarat sjöfynd material
att döma båda varit mycket vanliga. I den förra av dessa utfördes
orneringen i piplera, vilken på redan angivet sätt spritsades ut i
figurer över kärlets yta och efter glaseringen framstod i ljusgult,
någon gång i ljust grönaktig skiftning eller mörkgrönt mot den 
rödbruna eller svartbruna fonden. Av rent dekorativa element uppträda 
här mycket vanligt cirklar eller cirkelbälten, stundom skurna av
andra figurer, vidare spiraler, ett hästskoliknande ornament med 
en punktlinje utanför, sick-sack-linjer, hela eller brutna, vinkel-
spetsar, ställda över varandra, flätbårder, bårder med cirkelfält
och åtskilliga andra mer eller mindre fantasibetonade figurer. Ett
bland de allra vanligaste är våglinjer, på fackspråket kallad "schlan-
gerormen" eller "schlånggången", i allmänhet förekommande på 
fat, tallrikar och skålar, men även på krukor och liknande kärl. 
Dessa och liknande mönster varierades i snart sagt det oändliga. 
Rosettornamentet har varit mycket omtyckt som bottendekor. På bredare
piplersbårder uppträder ofta den "hemrade" linjen.

Ett rikt inslag utgjorde också växtmotiven, framför allt tulpanmo-
tivet, ett från det tulpanodlande Holland direkt eller via nordvästra
Tyskland inkommet motiv. Under tidernas lopp ha dessa blomstermotiv
stundom mer eller mindre degenererats och sönderfallit till
ganska obestämbara element. Ur kompositionssynpunkt äro de lättare
att på ett konstmässigt sätt inordna i ett fats eller i en skåls 
runda bottenyta än rena figurmotiv. Bland växtmotiven äro även 
bladguirlanderna ofta förekommande.

Till den piplerspritsade dekoren höra också figurer ur fågelfau-
nan. Fatfragmentet på bild visar ett sådant exempel. Vad det är för 
ett fjäderfä, gås, anka eller höna, är ej så lätt att bestämt avgöra. 
Bilden är valhänt tecknad och hela kompositionen klumpig. Ett
dekorationsinslag, som förekommer såväl i piplerdekoren direkt 
på godset som på piplerbeläggningen, är inskriptionerna. I regel
är det årtal, som äro mycket vanligt förekommande, men även text 
har brukats.

Den plastiska utsmyckningen är i regel ganska anspråkslös art. 
Vanligen inskränker den sig till i relief pålagda rosetter, snören
eller bårder, initialer eller årtal, eller utgöres den av direkt i
lergodset modellerade mönster, t. ex. rutmönster, fjällmönster,
snedställda punkt- och linjebårder och liknande.

Plastiken, använd vid utformningen av själva kärlet eller detaljer
därav, tar sig t. ex. uttryck i figurflaskor, sparbössor och krydd-
ställ.
1998-12-04 

Här nedan några bilder om dekorerade keramik föremål

SKÅL 1500 talet	DJUPT FAT 1600-1700 talet	DJUPT FAT 1600-1700 talet
FAT 1600-1700 talet	FAT 1600-1700 talet	SKÅL 1600 talet
FAT 1700-1800 talet	DJUPT FAT 1600-1700 talet	KRUS 1600-1700 talet

---

olavi.virta@swipnet.se

Senast uppdaterad 04-12-98