Syftet är att granska en del officiella uttalanden och diplomatiska meddelanden till och ifrån Norge, England och Tyskland från krigsutbrottet i september 1939 till och med Jössingfjord-händelsen i februari 1940, som kommer att fokuseras.

Vilka olika perspektiv kan de tre länderna ha på den norska neutralitetspolitiken?

Hade den norska utrikesministern något eget perspektiv?

Syftet med arbetet är att beskriva dels hur intervjuade personer engagerade i kärnavfallsfrågan i Kynnefjäll, uppfattade och aktualiserade det statliga önskemålet om provborrning och eventuell deponering av kärnavfall, dels hur berörda myndigheter agerade i samma frågor

Studien önskar ge svar på följande tre frågor:

Vad är de engagerade personernas erfarenheter av statens handlande i kärnavfallsfrågan med avseende på Kynnefjäll?

Hur har motståndet i bygden organiserats och utförts?

Vad har kommunerna Dals Ed, Munkedal och Tanum, haft för policy i avfallsfrågan under den aktuella tiden?

För att kunna besvara ovanstående frågor, har jag i intervjuerna även frågat informanderna hur de uppfattar myndigheternas agerande i följande frågor:

Vilka argument använde staten i avfallsfrågan?

Hur skall besluten förankras?

Vad finns det för juridik bakom slutförvaringen av kärnavfallet?

Syftet med arbetet är att beskriva hur intervjuade personer engagerade i frågan om alternativa energiformer, i huvudsak vätgas och bränsleceller, uppfattade och reagerade på det statliga handlandet under tidsperioden 1975 -2000. Syftet är också att undersöka riksdagsmaterial och annat viktigt material inom samma period, för att få en uppfattning om hur berörda beslutsfattare och intressegrupper påverkade och påverkades i dessa frågor.

Det som studien vill ge svar på är vad de intervjuade personerna hade för erfarenheter av statens och industrins handlande i frågan om nya energilösningar och hur forskningen har bedrivits kring vätgas och bränsleceller under tidsperioden. Andra frågor som studien berör är hur nya energilösningar har tagits emot av olika intressegrupper. I studien beskrivs även några av de visioner som de intervjuade gett uttryck för, när det gäller bränsleceller och vätgas

En viktig fråga som berörts är om de hittils funna resultaten kan uppvisa någon förändring eller paradigmskifte när det gäller att gå från en typ av energi till en annan och som kan beskrivas ur Kuhns perspektiv.

Industrin i Sverige håller på att byta intresseområde från olja och kärnkraft till bland annat vätgas och bränsleceller. Detta kan uppfattas som början på ett systemskifte och förändringarna kan beskrivas med hjälp av Kuhns paradigmteori.

För att sammanfatta om det har varit ett paradigmskifte, så visar resultaten att det hittils har varit en ganska långsam, partiell och ineffektiv förändring. Signaler som också finns beskrivna för den fortsatta utvecklingen visar en tendens mot en mer omfattande, snabb och effektiv förändring.

Ur undersökningen kan också visas att statens självgående i stora ekonomiska frågor är begränsat och att staten är beroende av att industrin deltar med eget kapital. Den borgerliga koalitionsregeringen 1976-78 misslyckades att göra en förändring av den industriella inriktningen från olja och kärnkraft till alternativa energier, bland annat beroende på att företrädare för den svenska industrin, lobbyn etablissemanget etc, inte ansåg att de ville bidra med sin goda vilja och nödvändigt kapital. Idag finns det en möjlighet, eftersom ledningen för svenska och utländska industriföretag klart uttalat en vilja till förändringar och nytt tänkande och som kan leda till paradigmskifte.

I uppsatsen visas också att den statliga styrningen av intressanta forskningsobjekt som t.ex den tekniska betoningen på nya drivmedel för fordon är beroende av de signaler som de stora industrigrupperna lämnar.

En fråga som lämnas obesvarad är 'Var blev det av utrymmet för de engagerade miljömedvetna medborgarna?'