Rasstandard

Groenendael Tervueren Malinois Laekenois
Mankhöjd Fel Diskvalificerande fel

Hemland:

Belgien

Bakgrundsändamål:

Belgisk vallhund härstammar från samma förfäder som den tyska schäfern.
Under slutet av 1800-talet började man att renavla ett antal olika fårhundsvarianteri Belgien. Detta utmynnade i att man i Belgien år 1897 erkände fyra olika varianter,nämligen de långhåriga Groendael och Tervueren samt den korthåriga Malinois och strävhåriga Laekenois. Som framgår av rasens standard rör det sig alltså om en ras, som förekommer i skildafärger och hårlag.
Belgisk vallhund är en ras, som ska kunna utföra ett hårt och krävande arbete. Den ska vara välbyggd, livlig och uppmärksam.
Den är en utmärkt vakthund.

Helhetsintryck:

Den belgiska vallhunden är en kvadratiskt byggd hund med harmoniska linjer. Genom den harmoniska kroppsformen och det stolt burna huvudet ger den belgiska vallhunden intrycket av robust elegans, vilket bör vara ett utmärkande drag för en vallhund.
Förutom sina medfödda anlag som vallhund, har den värdefulla egenskaper, som gör den till en utmärkt vakthund. Om så behövs, tvekar den inte att försvara sin husbonde envist och lidelsefullt.
Den belgiska vallhunden är vaksam och alert, härdig och byggd för att uthärda Belgiens årstider och klimatväxlingar.
Den livliga och frågande blicken ska vittna om intelligens.

Huvud:

Huvudet är mycket karaktäristiskt, långt utan överdrift och torrt. Skalle och nosparti skall ha ungefär samma längd, möjligen kan nospartiet få vara en aning längre, vilket ger ett fulländat helhetsintryck. Skallen ska vara medelbred i god proportion till huvudets längd.Pannan skall vara snarare flat än rundad och mittlinjen obetydligt markerad. Från sidan skall panna och nosrygg vara parallella. Ögonbrynsbågarna får inte vara framträdande och stopet skall vara måttligt markerat. Kinderna skall vara torra och släta, inte framträdande, men ändå muskulösa.
Nospartiet skall vara medellångt och avsmalna mot nosspetsen, nosryggen skall vararak.
Näsborrarna skall vara vida och nosspegeln svart. Under ögonen skall nos nospartiet vara välutmejslat. Käkpartiet skall vara väl utvecklat. Läpparna skall vara tunna och åtliggande och kraftigt pigmenterade.(svart) Mungiporna skall vara väl slutna. Den röda slemhinnan får inte synas.

Ögon:

Ögonen skalll vara medelstora, inte insjunkna eller utstående., lätt mandelformade och bruna, helst mörkbruna. Ögonlocksränderna skall vara svarta.
Blicken skall vara öppen, livlig, klok och frågande.

Öron:

Öronen skall vara hög ansatta, små, trekantiga, upprättstående och stå i proportion till huvudets längd och hundens storlek. Öronmusslan skall vara väl rundad vid basen.

Bett:

Komplett och regelbundet saxbett med väl utvecklade käkar. Tångbett tolereras (föredras hos vallhundar).

Hals:

Halsen skall vara välformad och muskulös, ganska lång, bredare vid ansättningen i skulderpartiet. Huden skall vara slät och åtliggande. Nacken skall vara mycket lätt välvd.

Kropp:

Kroppen skall vara kraftfull men inte tung. Hos hanhunden motsvarar rygglängden ungefär mankhöjden, tik får vara något längre. Bröstkorgen skall vara måttligt bred men ändå djup, som hos alla djur med stor uthållighet, ha välvda revben och nå strax ovanför armbågen. Framifrån sett skall förbröstet ha föga bredd utan att för den skull verka trångt.Manken skall vara markerad, ryggen skall vara plan, ländpartiet brett och mycket muskulöst. Korset skall vara obetydligt sluttande, vackert rundat och medelbrett. Buklinjen jämnt uppdragen, varken för flack eller för vinthundsaktig, i harmoni med brötkorgens underlinje.

Fram-och-bakben:

Frambenet skall ha kraftig benstomme och torr och stark muskulatur. Skulderbladen skall vara långa, snedställda, flata och med överarmen bilda den nödvändiga vinkel som tillåter fria armbågsrörelser. Överarmarna skall röra sig i linje med kroppens längdaxel och underarmarna skall vara långa med god muskulatur. Mellanhänderna skall vara kraftiga och korta, handloven rak.
Bakbenen skall vara kraftiga utan klumpighet, parallella och rörelserna i harmoni med frambenen. Bakbenen står lodrätt mot marken. Knäleden skall ligga ungefär i linje med höftleden.
Underbenen skall vara långa breda, muskulösa, hasleden tillräckligt men inte överdrivet vinklad.
Hasleden skall vara så lågt ansatt som möjligt, och ha kraftig muskulatur.
Hasorna skall bakifrån sett vara absolut parallella. Mellanfoten skall vara hård och kort, sporrar är inte önskvärt.

Tassar:

Tassarna skall vara rundade, väl välvda och väl slutna med hårda, elastiska trampdynor och mörka, starka klor. Baktassarna något ovala.

Svans:

Svansen skall vara kraftig vid ansättningen och medellång. I vila bärs svansen hängande med svansspetsen lätt bakåtböjd, i rörelse får svansen resas något, men får aldrig ha krökt svansspets. vara ringlad eller böjd åt sidan.

Rörelser:

Rörelserna skall vara livliga, fria och så vägvinnande som möjligt. Den belgiska vallhunden är ständigt i rörelse och verkar outtröttlig.
Tack vare sitt livliga temperament har den en tendens att hellre röra sig i cirklar än rakt fram.

Hud och päls:

Huden skall vara elastisk och stramt åliggande och liksom de synliga slemhinnorna vara kraftigt pigmenterade.
Pälsen hos den belgiska vallhunden varierar beträffande längd och struktur hos de olika varianterna. Hos samtliga varianter skall pälsen vara riklig och av en sådan struktur att täckhåret tillsammans med underullen ger utmärkt skydd mot väta och kyla.

De olika varianterna

Groenendael. långhårig

Färg:

Helt svart. Något vitt på bröst och tårtolereras

Päls:

Pälsen skall vara kort på huvudet, på öronensutsidor och på benen, dock ej på frambenens baksidor, som ärförsedda med långt hår från armbågen tillhandloven s.k. fana.
Pälsen skall på kroppen vara lång och glatt och bildar på hals och bröst krage och man, på tikar krage och krås.Öronöppningarna skall ha tätt och mjukt hår. Håretvid öronens bas är förlängt och inramar huvudet. Pälsenpå lårens baksidor bildar rikliga byxor. Svansen är förseddmed långt rikligt hår som bildar fana.

Tervueren. långhårig

Färg:

Röd-brun-grå-merlerad och alla nyanser frånbrunt till grått. Den röda färgen med svarta hårtopparskall föredras. Svart mask eller, som mininikrav, svart på öronen,övre ögonlocken och över- och underläpp. Någotvitt på bröst och tår tolereras.

Päls:

Pälsen skall vara kort på huvudet, på öronens utsidor och på benen, dock ej på frambenens baksidor, som ärförsedda med långt hår från armbågen tillhandloven s,k, fana.
Pälsen skall på kroppen vara lång och glatt och bildar på hals och bröst krage och man, på tikar krage och krås. Öronöppningarna skall ha tätt och mjukt hår. Håretvid öronens bas är förlängt och inramar huvudet. Pälsenpå lårens baksidor bildar rikliga byxor. Svansen är förseddmed långt rikligt hår som bildar fana.

Malinois. korthårig

Färg:

Varmt rödbrun med spår av svärtning huvudsakligenpå nospartiet och svansen. Något vitt på bröst ochtår tolereras.

Päls:

Pälsen skall vara mycket kort på huvudet, öronensutsidor och på benen. Kort på kroppen längre påhalsen och runt huvudet där det bildas krage. På baksidan avlåren bildas det fransar. Svansen är tjock och buskig.

Laekenois. strävhårig

Färg:

Mörk rödbrun med spår av svärtning huvudsakligenpå nospartiet och svansen. Något vitt på bröst och tår tolereras.

Päls:

Pälsen sakll vara sträv, torr och verka raggig.Pälsen är cirka 6 cm. lång. Hårbeklädnad pånospartien obligatorisk men får varken på nospartiet elleröver ögonen vara så lång att hunden ser ut som enschnauzer eller briard. Svansen får inte ha någon plym.

Mankhöjd.

Idealmankhöjd för hanhund: 62 cm.
Idealmankhöjd för tik: 58 cm.
Tolerans: -2 cm, + 4 cm.
Mått att iakttaga vid t.e.x hundbeskrivning, korning:
Genomsnittliga normalproportioner hos hanhund. 62 cm.
Mankhöjd: 62 cm.
Kroppslängd: 62 cm.
Rygglängd: 62 cm.
Bröstvidd bakom armbågar minimum: 75 cm.
Bröstdjup: 31 cm.
Höjd från manken till bröstet: 31 cm.
Huvudets längd: 25 cm.
Nospartiets längd: 12,5 - 13 cm.

Fel.

Varje avvikelse från standarden är fel och skallbedömas i förhållande till hundens förtjänster,helhetsintryck och konstiution.

Diskvalificerandefel.

Utpräglat över- eller underbett.
Avsaknad av minst 3 premolarer eller minst 2 molarer.
Hängöron eller kuperade öron.
Avsaknad av svans, kuperad svans, medfödd stubbsvans.
Vita tecken utöver på bröst eller tår.
Hos tervueren och malinois: Avsaknad av mask.
Överdriven nervositet, överdriven rädsla och stark aggresivitet.

FCI 15 b
Svenska Kennelklubben 1989-03-30 e.ä.

Den här sidan ändrades 1997-01-28