Längtar du efter något som gungar så där mycket så att du inte längre kan koncentrera dig på något annat än just musiken? Bra. Då har vi ett alldeles särskilt utmärkt skivtips till dig. Fourplay har gjort en ny platta som faktiskt bara är ett måste i just din skivhylla. Nej, jag får ingen provision, jag får till och med betala plattorna ur egen plånbok, så omdömet Elixir, som plattan heter, får är helt och hållet opolitiskt och obestucket.
Den här plattan innehåller en blandning av alla möjliga sorters musik, även om grundformen tydligt drar mot jazz-rock-pop-fusion. Jo, just det, influenserna kommer från alla håll och Bob James, Lee Ritenour, Nathan East, och Harvey Mason tar vara på alla intryck och delar generöst med sig till oss genom en musik som är mycket nära och varm. Och dessutom mycket skickligt spelad. Alla inblandade håller mycket hög musikalisk klass.
Dom här boysen har mognat, växt ur den värsta pubertala dunket, för att nu våga ta ett steg tillbaka från elitism och tungsinta experiment. Istället har man skalat bort, förkastat och reducerat, och till slut hittat det där enkla som ändå aldrig blir banalt. Inte ens när Phil Collins, fylld av det vanliga svårmodet, gästspelar i en stilla ballad klockan fyra på morgonen. Till och med då blir det vackert, eftersom man faktiskt kan tro på det man hör. Eller är man då bara en obotlig romantiker, en lallande fåne ..? Tja, det må naturligtvis vara hur det vill med den saken men bra mår man av den här plattan, och det är väl just det som är en av musikens viktigaste egenskaper.
Inget snack. Köp den.