Funktion
Här kan du läsa hur STIM fungerar och påverkar hästens muskulatur, blodflöde och lymfflöde.

Grundläggande Muskelfysiologi

Blod och Lymfsystem Vad gör då STIM?

Allmänt

 Musklerna har till uppgift att bära upp kroppen och att skapa rörelse. Av detta förstås att ju mer muskulatur en häst har desto mindre belastas skelett och leder. En väl musklad häst har också större prestationsförmåga. En förutsättning är emellertid att muskulaturen är i balans, väl avspänd och utan skador. Det är lätt att förstå att ett så stort organ ständigt är utsatt för såväl under- som överträning och lätt skadas eller drabbas av s pänningar. I sådana fall blir muskulaturen ett problem och hästens prestation blir nedsatt. Ofta ses sekundära problem som hältor, humörssvängningar, stelhet, ryggsmärtor m.m.

STIM påverkar den typ av muskulatur som kallas tvärstrimmig skelettmuskulatur. Detta är sådan muskulatur som medvetet kan påverkas till skillnad från hjärtmuskulatur som utgör hjärtats väggar och glatt muskulatur som återfinns i de inre organen. De båda senare muskeltyperna kan inte påverkas med viljan.

Anatomi
Varje muskel består av en muskelbuk och senändor som fäster i skelettet. Muskelbuken består av buntar av muskelfibrer omgivna av en bindvävshinna (epimysium) som håller samman muskeln. Även denna hinna kan ibland vara säte för inflammatoriska processer. Muskelbuken delas in i buntar av muskelfibrer som även de är omgivna av en hinna (perimysium). Slutligen är varje enskild muskelfiber omgiven av en egen hinna (endomysium). Dessa hinnor - som också kallas fascior - har huvudsakligen två funktioner:
En muskelfiber består av flera parallellt liggande muskelfibriller. Själva muskelcellerna omges av ett cellmembran och innehåller cellorgan för proteinsyntes och energifrisättning. Muskelfibrerna kan vara så långa som ett par cm.

Muskelfibrillerna innehåller filament som består två tvärstrimmigt arrangerade proteiner - det tunna proteinet aktin, och det något tjockare proteinet myosin. Det är dessa proteiner som gett muskulaturen dess namn som tvärstrimmig. En sammanhängande enhet av aktin- och myosinprotein kallas för sarkomer.


Fysiologi
Det som generar muskelrörelse är de två komponenterna actin och myosin. Genom att dessa hakar in i varandra kontraheras muskel. Ju fler sarkomerer som dras ihop desto mer uttalad blir muskelkontraktionen.

När en impuls kommer från hjärnan via nervtrådarna överförs denna till muskeln via nervändarna, varvid en signal når muskelcellen och kalciumjioner frisätts. Signalen som överförs genom nervtrådarna är en elektrisk sådan. Sedan tar andra signalsubstanser över i muskeln. De frisatta kalciumjonerna aktiverar aktinet att glida över myosinet varvid sarkomeren förkortas (kontraktion). När signalen till muskelcellen upphör, pumpas kalciumjonerna tillbaka och aktinet släpper sitt grepp om myosinet varvid muskeln slappar av (relaxeras). En enstaka muskelkontraktion har ett tidsförlopp på 10-150 ms.

För att kontraktionen skall kunna ske måste sarkomeren också ha tillgång till energi. I alla muskelceller finns energidepåer (sk mitokondrier).

Muskelfibrerna arbetar efter "on-off"-principen och kan inte anpassa sin kraft. En nervtråd innerverar ett visst antal muskelfibrer och bildar tillsammans med dessa en motorisk enhet. Detta blir ett sätt att styra kontraktionskraften. Motorenheten (ME) arbetar också efter "On-Off"-principen men kan vara olika omfattande, från två till flera tusen muskelfibrer. Dessutom kan ME bestå av individuellt olika andel grova respektive tunna muskelfibrer med olika egenskaper.
TYP I-fibrer Denna fibertyp arbetar långsamt och kräver tillgång till syre (aerobt arbete). Fibern är uthållig. Den innehåller fler energidepåer (mitokondrier) och kapillärer, vilket gör att den bättre kan utnyttja syre som tillförs.

TYP II a-fibrer Denna fibertyp arbetar snabbt och kräver tillgång till syre. Dessa egenskaper gör den till en mer expolsiv muskel men också starkt beroende på syretillförselkapaciteten

TYP I ib-fibrer Denna fibertyp arbetar snabbt, närmast explosivt, och kräver inte syre (anaerobt arbete). Muskelfibern har en stor kraftutveckling men tröttnar snabbare och ger upphov till syreskuld.
Hos hästen förekommer de olika fibertyperna i individuell fördelning vilket påverkar hästens kapacitet. Det går delvis också att träna upp de olika fibertyperna för att anpassa hästen till de krav som ställs.

Av ovan förstås att det ställs stora krav på väl fungerande muskelvävnad och på god syretillförsel till och genom muskelfibrerna. I de lägen syretillförsel är försämrad tvingas muskulaturen att arbeta anaerobt vilket den klarar ett tag genom att producerar mjölksyra. Efter ett sådant arbete måste emellertid muskeln återhämta sig främst under den period då syreskuld föreligger men även senare för att fullständigt rena sig från slaggprodukter.

Hjärtmuskelvävnad finns endast i hjärtat. Den är tvärstrimmig, dvs den har aktin och myosin ordnat i sarkomerer, filament och fibriller. Skillnaden är dels att hjärtmuskelfibern endast har en cellkärna medan skelettmuskelfibern har flera hundra, dels att hjärtmuskelfibern är förgrenad. Den ser ut som ett "Y" där varje ände fäster på en anna fiber. På så sätt bildas ett nätverk. Hjärtmuskeln sammandrar sig snabbt och kan vanligtvis inte kontrolleras av vilja.

Glatt muskulatur finns i bl a blodkärlsväggar, livmodern mm och är normalt ej viljestyrd. Den består av aktin och myosin men ej strukturerat i sarkomerer, utan mer spritt i muskeln. Resultatet blir att muskeln kontraheras i alla riktningar och att sammandragningen inte blir så snabb. Tillbaks toppen av sidan

Blod och lymfsystem.

 Via artärer förs syrerikt blod till muskulaturen. Artärerna förgrenar sig till de finaste kapillärerna i vilka ett syreutbyte kan ske från blodet till vävnadern. Syre byts ut mot koldioxid som transporteras bort från muskulaturen via venerna. Muskulaturen är ett normalt sett väl blodkärlförsörjt organ. Detta har sin naturliga förklaring i det stora arbete musklerna har att utföra. Rik kärlförsörjning ökar möjligheterna till läkning då såväl syre som nöäringsämnen och byggstenar snabbt kan föras ut till s kadad muskulatur.

Från blodkärlen tränger även kroppsvätska, blodkroppar och salter ut. Dessa beståndsdelar kommer att utföra sin verkan i vävnaderna för att sedan samlas upp i det som kallas lymfsystemet och som ingår i kroppens immunförsvar. Lymfkärlssystemet löper i princip helt parallellt med blodkärlen för att tömma sig tillbaka till blodet strax innan hjärtat. På sin väg tillbaka mot hjärtat passerar lymfvätskan genom lymfkörtlarna så att skadliga agens (bakterier, virus m.m.) kan tas on hand och tillintetgöras. Lymfvätskan innehåller inga röda blodkroppar och har följaktligen en gulaktig färg.

Alla är nog bekanta med det tillstånd som lätt uppstår i hästens ben efter infektion av ett sår (lymfangit), varvid lymfan stockas och inte kan passera fritt fram. Samma tillstånd kan upsptå i en muskel varvid denna svullnar och inte kan göra sig av med slaggämnen. Tillbaks toppen av sidan

Vad gör då STIM?

 För att en muskel skall arbete optimalt ställs några grundläggande krav.
  1. Muskeln måste vara väl tränad för sin uppgift, vad avser styrka, storlek, fördelning av fibertyper
  2. Syretillförseln och borttransport av slaggprodukter måste vara god
  3. Blodkärslförsörjningen måste vara god
  4. Muskeln måste vara avspänd och muskelfibrerna hela
  5. Energidepåerna måste vara väl fyllda
Det är med andra ord viktigt att ha en väl genomtänkt planering för hästens träning.

Med de prestationskrav som idag ställs uppstår ändå träningsvärk, muskelsönderfall och smärtsamma sjukdomstillstånd. Då är det viktigt att återställa blodgenomströmningen och underlätta läkningsprocessen i muskulaturen.

Det är viktigt att blodflödet är optimalt innan ett arbete krävs av muskulaturen. Därför skall en häst skrittas i raskt tempo 10 - 15 min innan arbete påbörjas. Lika viktigt är det att skritta av hästen lika länge så att bloflödet är ökat för att transportera bort sönderfallsprodukter efter arbete.

Härutöver är massage och streching utmärkta vertyg för att bibehålla god muskefunktion. Såväl massage som streching kan däremot vara påfrestande såväl kraftmässigt som tidsmässigt för den enskilde tränaren. Inte heller når man lika bra eller alls de mer djupliggande muskeldelarna och muskelbukens mitt.

STIM överför på elektrisk väg en impuls till muskelfibrerna på samma sätt som nervtrådarna gör. Härigenom frisätts de kalciumjoner som signalerar en muskelkontraktion. Med STIMs hjälp utlöser man följaktligen muskelkontraktioner som är helt lika de naturliga men utan att hästens medvetande kan styra eller avstyra muskelarbetet. STIM påverkar hela muskelbuken och når med andra ord även djupliggande och mer svårtåkomliga delar av muskulaturen.

Muskelkontraktionerna stimulerar till ökat blod- och lymfflöde varvid syre och näringsämnen tillförs muskeln och nedbrytningsprodukter transporteras bort lättare.

Med STIMs hjälp kan man lätt förebygga och avhjälpa träningsvärk, muskelspänningar. STIM hjälper hästen att hålla en god muskelkondition och en god motorik men spänstiga rörliga muskler.

STIM kan jämföras med TNS (Transkutan nervstimulering) som används på humansidan, men där TNS främst blockerar nervsignaler och dämpar smärtupplevelser går STIM ned djupare och påverkar muskulaturen till arbete.

När STIM används frisätts även sk endorfiner vilket ger hästen en välbehagskänsla.

Genom att kontinuerligt använda STIM på t.ex. konvalescenter kan man också bibehålla muskelmassan under viloperioder. Med STIM kan man delvis också träna bort assymmetriska muskelgrupper.

Det har utförts försök (R.L.Lieber et al. 1996) där man jämfört muskeltillväxt i form av muskelstyrka mellan personer som tränat medvetet enligt ett givet schema och personer som fått en passiv elterapi (neuromuskulär elektrisk stimulering). Såväl vid jämförelse efter kort tid som vid senare uppföljning kunde ingen skillnad noteras mellan grupperna, vilket visar att STIM har lika god träningsförmåga som aktiv träning.

Det har även utförst försök (Mishra DK et al.1995) där man studerat läkeprocessen i skadad muskulatur hos individer som fått läka konservativt och andra som behandlats med antiinflammatoriska preparat. Det har då visat sig att individer som behandlats snabbare kommit igång i arbete men att själva muskelvävnaden tagit längre tid på sig att läka än i den grupp som fått läka konservativt. STIM kan vara ett alternativ till att på naturlig väg öka läkningsförmåga och påskynda läkningsprocessen.

Apparaten är lätt att använda. Behandlade hästar uppskattar hanteringen och visar snabbt på resultat.

Hur STIM används redovisas utförligt i den manual som följer med utrustningen.

Har Du fler frågor kring dessa områden? Kontakta oss! Tillbaks toppen av sidan