Men denna önskan att stilla meditera har dröjt kvar i de flesta kyrkor
i en sed som, har man berättat för mig, är av ganska sent ursprung.
Det fanns en tid när orgelpostludiet efter gudstjänsten hade samma uppgift
som i de flesta amerikanska kyrkor, "Travlling music,"
d.v.s. alla skyndade ut under organistens öronbedövande "färdmusik".
Men på ett eller annat sätt blev det brukligt att menigheten stannade kvar
efter gudstjänsten och under begrundan lyssnade till postludiet.
Detta kan synas vara en petitess, men för en amerikan van vid
det obligatoriska pratet och den livliga verksamheten i det amerikanska kyrkolivet,
är detta ögonblick av tystnad för att ta till en reklamslogan "the pause that refreshes".

När denna tystnad utsträckes till en längre period
kallas det en "retreat." Jag har hört berättas att den
svenska retreat-idén kommer från den engelska metodistkyrkan.
För denna idé återstår fortfarande att tränga
genom det protestantiska livet i Amerika. Många amerikanska
skolor och semesterläger anordnar s.k. retreats,
men dessa evenemang är en ren travesti på ordet.
Jag har aldrig varit på någon dylik s.k. retreat
som inte fördärvats av att man försökt få med sig så mycket som möjligt
rån vardagslivet till retreatplatsen.
Symbolen för denna ovilja att ens för ett titet slag dra sig tillbaka
från det bullriga amerikanska levnadssättet är den
allestädes närvarande portabla radioapparaten, vilkas
transistorrör sörjer för att vartenda ett av dagens ögonblick
dränks i ljud, i synnerhet av de flåsiga reklamsinslagen.
87 s 88
s 89
s 90
s 91