|
Lindas hemsida
|
|
|
Dionyssos sida
Den här sidan handlar om min dobermann Dionyssos. Han är född 1998-02-24, så han är drygt ett år nu. Vi går på kurs hos SDK Västra. Hans far lever tyvärr inte längre, men hette Atengaflu´s Black-Sonny, och hans mor är Lillklacks Abbey. Jag har ställt ut honom tre gånger, och det har gått sådär. Hans bedömningar har varit ganska fina, men han har en tendens att börja med passgång ibland! Det är inte så populärt hos domarna, och det är jobbigt att träna bort (men det går, har jag hört!) Vi koncentrerar oss på lydnad istället (för tillfället), så får vi se ifall vi kanske ska tävla där istället. Jag skriver mer om det i så fall!
När jag får problem med Dio, så brukar jag fråga veterinärer eller hundpsykologer som har frågelådor på nätet. (Kolla hundsidan för fler länkar). Jag lagar också maten till Dio hemma, eftersom jag tror att det är nyttigare med färsk mat än med processad. Om man är intresserad av vad Doggys veterinärer har för åsikter om hundfoder så har de dels rapporter som de lägger ut varje månad, dels veterinärer som skriver om t. ex foder. För att läsa rapporten, krävs numera att man har acrobate reader, men om du klickar på länken, så kommer du till en sida från vilken du kan ladda ner det programmet direkt & gratis.
Är man intresserad av att komma i kontakt med andra dobermannintresserade människor, så kan man logga in i en intressegrupp med sitt ICQ-nummer. Mitt ICQ# är 32690404, hör av dig! Västerviks Brukshundsklubb har en lista med en massa hundintresserade människor som anmält sig med ICQ-nummer. Ta en titt där och anmäl dig själv om du vill träffa nya hundmänniskor. Det finns också en internationell ICQ-lista.
1999-06-12
Nu är Dio ett år och några månader. Vårterminen på SDK Västra är slut, och vi hoppas att det blir något av med de vaga planer som finns på sommaraktiviteter med klubben. Vi är inte så många aktiva så det gäller ju att någon tar tag i det på eget initiativ... Vi hoppas!
I fredags var vi på Blå Stjärnan efter det att matte missbedömt Dios glupskethet, och gett honom en hel pinnglass att slicka på. Hela glassen slank ner i ett nafs, med pinnen i. På sjukhuset fick han en spruta med kräkmedel så att han spydde upp både pinne och ett lass mat... Hela kvällen mådde han pyton och var hungrig, men fick inte äta. Men det hela förlöpte bra, och det enda som återstod som en påminnelse om händelsen dågen efter, var ett hål i mattes plånbok.
Jag har tagit lite fler bilder på Dio, och jag tänkte lägga ut ett par för att pryda sidan...
|