ࡱ> ]Oh+'0 (8 HT p | fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenhiceJohanavohaNormalvJohanv16aMicrosoft Word 8.0b@h3@""9@tc9$+00/H:\՜.+,D՜.+,T hp  6 Samuelsson P  fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysen Title 6> _PID_GUIDAN{DE83AD45-A517-11Licen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysen. Organisationer kan ses som arenor dr olika intressen mtes och frhandlas (March mfl??). Den kommunala chefen agerar p flera arenor. Han/hon mter till exempel politikernas visioner p en arena och medborgarnas krav p en annan arena. P den egna arenan, dr chefen ska frska jmka samman intressena, mter han dessutom ekonomins begrnsningar. Intressena har olika utgngspunkter och r drfr ibland svra att frena (Brunsson 1986, 1991). Den klassiska retoriken Kopplingen mellan kommunalt chefskap och retorik finns genom att betrakta organisationer som arenor dr intressen mts och frhandlas (March?). P en sdan arena blir retoriken viktig. Retoriken r en analysmetod D5-AB88-FD2262A71445} (8 HT p | fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenhiceJohanavohaNormalvJohanv16aMicrosoft Word 8.0b@h3@""9@tc9$+00/H:\ tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenJohanJohan [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnitt(B`(BrdtextCJ 3gh'(*+DE &X&j+l+n+p-r-2X24*8,8.80:2:<X<BBBBB0D2DFXFINNNB2$8/;EP^j|ltv|xZCJgh'(*+DE .z|,d f h j"l"&t. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2: DEL 1: i en organisation som har mnga olika intressen, Czarniawska 1992, mfl ska verkstlla fattade beslut men samtidigt ta hnsyn till ekonomins begrnsningar. Vad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandet. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundqui Grdenfors 1996). DEL 2:st 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:tiatuppsatsen DEL 1: och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens autonomi samt ekonomins begrnsningar. En viktig del i den hr frhandlingsprocessen r chefernas jmkande av intressen och drmed vad som sgs. Fors. A!"#$% DEL 1: ska rska jmka samman intressena, mter han dessutom ekonomins begrnsningar och den rdande uppfattning som ligger till grund fr vr verklighetsfrstelse och argument (se till exempel Lundquist 1991) DEL 1: , Czarniawska 1992, mfl ska verkstlla fattade beslut och ta hnsyn till ekonomins begrnsningar. Vad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandekningen om den kommunala chefen visar att chefen i en organisation som har mnga olika intressen, men ven ekonomins begrnsningar, Czarniawska 1992, mflVad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandet. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991,tiatuppsatsen DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar. En viktig del i den hr frhandlingsprocessen r chefernas jmkande av intressen. En fruttiatuppsatsen DEL 1. Den kommunala chefen: och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar. En viktig del i den hr frhandlingsprocessen r chefernas jmkande av intressen och drmed vad som sgs. Forskningen om den kommunala chefen visar att politiken styr mer n den professionella normen och att det finns ett msesidigt beroende mellan politiker och chef (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). Chefsrollen och politikerrollen r inte heller alltid tydligt tskilda (Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995) i en organisation som har mnga olika intressen, men ven ekonomins begrnsningar, Czarniawska 1992, mflVad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandet. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:Bx|x{{l.sttning fr att kunna jmka intressen r att veta vilken roll man sjlv har. Ju otydligare roll, desto strre Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken styr mer n den professionella normen (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). i en organisation som har mnga olika intressen, men ven ekonomins begrnsningar, Czarniawska 1992, mflVad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandet. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:el av meningsskapandet. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:tiatuppsatsen DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). En viktig del i den hr frhandlingsprocessen r chefernas jmkande av intressen. En frutsttning fr att kunna jmka intressen r att veta vilken roll man sjlv har p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). , Czarniawska 1992, mflVad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en dtiatuppsatsen DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). har mnga olika utgngspunkter, vilket bidrar till fleraNNNOTXT[\\\\\]`X`hhhhhBl|lootttttBxarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:tiatuppsatsen DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). har mnga olika utgngspunkter, vilket bidrar till flera olika organisationsideologier, vilka kan vara , Czarniawska 1992, mflEn viktig del i frhandlingsprocessen r d chefernas mjligheter att jmka intressena (se till exempel Mller och Stein 1999). En frutsttning fr att kunna jmka intressen r att veta vilken roll man sjlv har p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm otiatuppsatsen DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). har mnga olika utgngspunkter, vilket bidrar till flera olika organisationsideologier, vilka kan vara , Czarniawska 1992, mflVad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandet. En viktig del i den hr frhandlingsprocessen r chefernas jmkande av intressen. En frutsttning fr att kunna jmka intressen r att veta vilken roll man sjlv har p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar soch Solli 1995). Vad chefen sger blir d en viktig del i meningsskapandet (Mllern och Stein 1999). P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verkm om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborg egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:tiatuppsatsen , utver empirin; den kommunala chefsen DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). har mnga olika uarnas som den egna verklighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:tgngspunkter, vilket bidrar till flera olika organisationsideologier. Dessa kan vara , Czarniawska 1992, mflEn viktig del i frhandlingsprocessen r d chefernas mjligheter att bidra till meningsskapande (se till exempel Mller och Stein 1999). En frut0~eLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenJohanJohan olika organisationsideologier, vilka kan vara , Czarniawska 1992, mflEn viktig del i den hr frhandlingsprocessen r chefernas jmkande av intressen. En frutsttning fr att kunna jmka intressen r att veta vilken roll man sjlv har p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och sto8/&r-UnknownJohanS\+mrsxhp}, Johan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan*EKbhi"#26 4;DEFSx{{,-./6:BZz [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnittg  ghi4movi;&2:UnknownJohanS\33&s4;@E|Zdir frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). Vad han sger blir d en viktig del i frhandlingsprocesserna (Mllern och Stein 1999). Ledningsretoriken kan drmed ses som en del av meningsskapandet. P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborglighetsfrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:tiatuppsatsen , utver empirin; DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). har mnga olika utgngspunkter, vilket bidrar till flera olika organisationsideologier. Dessa kan vara , Czarniawska 1992, mflEn viktig del i frhandlingsprocessen r d chefernas mjligheter att bidra till meningsskapande (se till exempel Mller och Stein 1999). En frutsttning fr det r att veta vilken roll man sjlv spelar p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (Norell 1989). Andra visar Johan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.doc@33d3hin*EKbhi34CFbt 79JOdDY{}02345KLM"789=IJXjkloufg@2&@22(2T2V2@D @X2P @`22222233<3H3J3|3333333444445<5`55555666 77@7~7777777777&8(8 @.8 @X @8 @ @88F @#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.doc@xxdxS`hinatt cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). Vad chefen sger blir d en n mer viktig del i meningsskapandet P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som den egna verklighetsf @+ @ @,4,F @>,X,Z,,,,,,,,,l-n-p-r-----.<.R.T......../(/*/N @,/T @6@GTimes New Roman5Symbol3& Arial"1JYMYC !0tiatuppsatsen , utver empirin; DEL 1. Den kommunala chefen. och mter mnga slags intressen  politikers visioner, medborgares krav, personalens normer samt ekonomins begrnsningar (se Hagstrm 1990, Cregrd 1996?). har mnga olika utgngspunkter, vilket bidrar till flera olika organisationsideologier. Dessa kan vara , Czarniawska 1992, mflEn viktig del i frhandlingsprocessen r d chefernas mjligheter att bidra till meningsskapande (se till exempel Mller och Stein 1999). En frutsttning fr det r a899t9x9z9|9~9999,:.:0:2:@:H:X::::;;X;;;;;;;;;;N @;T @6@GTimes New Roman5Symbol3& Arial"1JYMYS !   @&&@&&(&T&V&@D @X&P @`&&&&&&''<'H'J'|''''( (>(D(|(((((~)2****++++h+ @n+ @XeLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenJohanJohantt veta vilken roll man sjlv spelar p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (Norell 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). Vad chefen sger blir d en viktig del i meningsskapandet (Mllern och Stein 1999). P den egna arenan mste han dessutom mta den dominerande frestllningen som ligger till grund fr svl politikernas, medborgarnas som densttning fr det r att veta vilken roll man sjlv spelar p arenan. Ju otydligare roll, desto svrare r det att spela. Forskningen om den kommunala chefen visar att det verkar som om politiken regisserar honom mer n den egna professionella normen (NorelZ&NBx.)BUnknownJohanx9AHOZi{et Johan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.doc@܀tCJl 1989). Andra visar att cheferna r sjlvstndiga, har en stark roll och stor frihet att agera som de sjlva vill (Schartau 1993, Blom 1994). De flesta verkar dock vara verens om att chefsrollen och politikerrollen inte alltid r tydligt tskilda (Hagstrm 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). Vad chefen sger blir d en n mer viktig del i meningsskapandet. DEL 2: Den kommunala chefsretoriken Vi har ovan sett att k [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnitt(B`(BrdtextCJo  fghRSqZ&NBx.)BUnknownJohanx5=JU\_iqTdqJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan4C:\WINDOWS\TEMP\t erskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.doc@((d((CJCJGCJmHC$EƀCJb'GCJmH&678Reln456BOjp#HZ_br(/8:;Hglno}U"#$(/45@GT\]^dghotrstelsen (se till exempel Lundquist 1991, Grdenfors 1996). DEL 2:CJGCJmHC$EƀCJb'GCJmH&678Reln.4VWXcp /5?Ojknz{|$'CU_ijp{ [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnitt(B`(BrdtextCJ-  wxyQRSTU35<UV/&NBx)BUnknownJohancl} (5@GJT\?O */Johan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\te)+<AVuz *23I1@11&@11<1>1P@1@1@1f0@0j1l1v101 @1111111P1\111ڇ1܇1 @1އ1111 @11Ј1F @1ڈ11&121F1f11111110111 1"1f1t11111111111N1r111111ȋ1ԋ1֋11 1111@1J1t111ʍ1Ѝ1ԍ1֍1؍1111Z1\1^1f1t1~11111Ύ1Ў1Ҏ0ގ011110,1.1 @0 @06@GTimes New Roman5Symbol3& Arial"qJYHMYn !4(eLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenJohanJohanVttttttttttttttttt uP@@@f@jlv@D @P @P\ڇ܇ @އ @ЈF @ڈ&2Ff "ftrskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.doc@PPdPPCJCJGCJmHC$EƀCJb'GCJmHX&678xy~ !-:U[rx3EJM]sy#%&3RWYZhk@mo  +2?GHIOPQTU\`h0125;,-@x&@xxP@@xBxLxxxzx@D @|xP @xxxxxx&y2y`ylyyy @yy`zpz @zzF @zzz{{<{r{t{z{{{{{{{{{{<|J|\|`|b|||||||||$}H}\}p}r}~}}}}}}}~~~ J024<JTVlz΀րV46RvxN @zT @6@GTimes New Roman5Symbol3& Arial"qJY1MY l  !4CeLicen/avhandlingen bestr avB2$8/;EP^j|ltv|xZCJNrȋԋ֋ @JtʍЍԍ֍؍Z\^ft~ΎЎҎގ,. @ @6@GTimes New Roman5Symbol3& Arial"qJY2MYmN !4eLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenJohanJohanhijklmvy{|:m 1990, Blom 1992, Kllstrm och Solli 1995). Vad chefen sger blir d en n mer viktig del i meningsskapandet. DEL 2: Den kommunala chefsretoriken Vi har ovan sett att kintressant aspekt p mjligheten att trots det skapa stabiliteti organisationen frmga  [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnitt(B`(BrdtextCJ=456Z !?&NBx.)BUnknownJohanx9AHO`i7?"2?Johan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapRoot Entry FE69`_b9$1Tabled,$WordDocument$GDtGHzp``?LI\IlgSummaryInformation%1%q(MINADO~1A(IxImp  V    4!-"#$% 8&)*+,0./1?25@6'U9=G<C>(MABIDEFOH;JbLQNRPK7ST3YWXcZ\_^`angefohijkmvpqrstwx  FWord-dokument MSWordDocWord.Document.89q՜.+,D՜.+,T hp  6 Samuelsson (  fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysen :Title 6> _PID_GUIDAN{DE83AD45-A517-11D5-AB88-FD2262A71445}Oh+'0 (8 HT p | fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenhiceJohanavohaNormalvJohanv15aMicrosoft Word 8.0b@.!3@""9@b9 [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnitt  ghiyz{./  ningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan4C:\WINDOWS\TEMP\terskapningsinfo fr tidsplan 1.asdJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.docJohan#C:\Mina dokument\Lic\tidsplan 1.doc@``܀t``CJCJGCJmHC$EƀCJb'GCJmH&678Reln.4VWXcp  -1;KL]`jrv 5:<=KNj|#PRch}"*+,256=BQYZp<=1@11&@11<1>1P@1@1@1f0@0j1l1v101 @1111111P1\111ڇ1܇1 @1އ1111 @11Ј1F @1ڈ11$1B1J1^1$1~1&1211^1f11111110111 DocumentSummaryInformation:\8%qrMina dokumentMINADO~10<@CompObjp`0Table[1"1f1t11111111111N1r111111ȋ1ԋ1֋11 1111@1J1t111ʍ1Ѝ1ԍ1֍1؍1111Z1\1^1f1t1~11111Ύ1Ў1Ҏ0ގ011110,1.1 @0 @06@GTimes New Roman5Symbol3& Arial"qJYJMYp$ !4PeLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenJohanJohanIbjbj=] $ VVVVVVVV $2VVVVV2VV4"VVV V   V( pRc9" Root Entry FE69pRc9$1Tabled,$WordDocument$GDtGHzp``?LI\IgSummaryInformation%1%q(MINADO~1A(IxImp :uV   4!-"#$% 8&)*+,0./1?25@6'U9=G<C>(MABIDEFOH;JbLQNRPK7ST3YWXcy^gefohijkpqrst z|DocumentSummaryInformation:\8%qrMina dokumentMINADO~10<@CompObjp`0Table{  FWord-dokument MSWordDocWord.Document.89q՜.+,D՜.+,T hp  6 Samuelsson P  fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysen Title 6> _PID_GUIDAN{DE83AD45-A517-11D5-AB88-FD2262A71445}Oh+'0 (8 HT p | fLicen/avhandlingen bestr av tre delar, det kommunala chefskapet, retorik samt den narrativa analysenhiceJohanavohaNormalvJohanv16aMicrosoft Word 8.0b@h3@""9@tc9$ [$@$NormalmHBA@BStandardstycketeckensnitt  ghiyz{./