Hjärtligt välkomna till Föreningen för invärtes beundrans hemsida! Här kan du se vad vi pysslar med, vilka vi är, och hitta länkar till medlemmarnas egna hemsidor.



Styrelsen Fib:s stadgar Våra medlemmar Kalendarium
Länkar till medlemmarnas hemsidor Länkar till andra UF-föreningar



Fib:s ärorika historia


En gråmulen och synnerligen tråkig måndagseftermiddag satt ett antal Unga Forskare på en lika gråmulen och tråkig tyskalektion. En förbipasserande som kastat en blick genom fönstret hade kanske undrat om sekelskiftspessimismen hade fått en renässans. De två - för de var två - Unga Forskarna hade mitt i väntan på studenten (något de båda sett fram emot) drabbats av eftertankens kranka blekhet. För vad väntade efter studenten. Spännande studier? Utan tvekan. Glad samvaro med kamrater? Absolut. Mycket laborerande? Förvisso.

Men Unga Forskare? Bastubadande nätterna igenom, Fader Abraham, pyroteknik, Scientium? Nej! Nada! Nichts! Njet!

Våra två Unga Forskare gnagde förtvivlat på tyskaböckerna, emedan de redan kunde känna abstinensen komma smygande. Detta var en katastrof, en personlig tragedi för dessa så lovande ynglingar. Skulle de få tillbringa resten av sina liv i madrasserade celler, dängande sina huvuden i väggarna, totalt oförmögna att övertyga sina vårdare om att bara en hastig titt i en Scientium eller tre minuter i en överfull bastu skulle skänka dem lindring? Framtiden såg verkligen allt annat än ljus ut. Och medan en normal tyskalektion vanligtvis bara påminner om helvetets förgård i Dantes Inferno, kände de två att de svajade farligt nära randen till jättarnas brunn.

Vad göra? Inspirationen kämpade som besatt i hjärnorna för att åstadkomma något konstruktivt, men höll nästan på att kvävas i den alltför syrerika lokalen. Någonstans i bakgrunden malde en röst något på tyska. Ung Forskare A väger på stolen i brist på mer stimulerande sysselsättning. Ung Forskare B stirrar apatiskt in i väggen. Det är då det händer.

En inspirationspartikel susar med 99% av ljushastigheten genom hjärnbarken på Ung Forskare A och stöter till rätt molekyl i rätt neuron. Han vänder sig mot Ung Forskare B och säger de nu historiska orden:

"Om vi skulle ta och bilda en UF-förening på distans?"

HEUREKA!



Färgen återvänder till kinderna på Ung Forskare A och B. Inspirationen struntar i syrenivån och bubblar över av ren entusiasm. Solen skiner in genom fönstret. Idéerna flödar över, och storstilade planer för den nya föreningen börjar genast smidas...

Resten är historia. Som man brukar säga.




Sist uppdaterad 980624 av Fredrik Söderlund, som det går bra att maila till: fredrik.soderlund@mailbox.swipnet.se






Copywrong 1998 by Roadkill Productions.
Unauthorized duplication and use enthusiastically encouraged.