Släkttavlor i äldre domböcker

Av Erik Carlegrim, Linköping

    Vid läsning av äldre domböcker träffar man då och då på släktutredningar,
som kan ge besked om släktskap på ett sätt som man knappast kan få av
andra förekommande källor. Säkert har många släktforskare gjort den er-
farenheten.
    Anledningen till att släktutredningen gjorts och noterats i Rättens protokoll är normalt
av två slag - antingen är det fråga om arvstvist eller om bördsrätt, som åberopas för
inlösen av fast egendom. I en del - dock ganska sällsynta- fall illustreras släktutred-
ningen med en släkttavla, upprättad med en teknik som påminner om den moderna
släktforskarens sätt att illustrera sina utredningar.
    Jag har haft anledning att söka igenom domböcker från senare delen av 1600-talet
och då träffat på ett antal illustrerade släktutredningar. Möjligen kan det för ÖGF-Lövets
läsare vara av intresse att ta del av mina iakttagelser. och jag ska nedan lämna en närmare
presentation av de fall som jag stött på. Som bakgrund vill jag först med några ord redo-
göra för de regler om arv och bördsrätt, som gällde för den aktuella tiden.
    Reglerna går tillbaka till landskaps-lagarnas tid och preciserades successivt under århund-
radenas lopp. De är många  avseenden  svårtolkade  och ibland motstridiga.
    Frågorna om arv och bördsrätt har behandlats ingående i rättshistorisk litteratur. Den
som vill sätta sig in i utvecklingen inom området och ta del av olika tolkningar, kan rekom-
menderas Christer Winhergs avhandling från 1985 med titeln "Grenverket. Studier rörande
jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier"  (Institutet för Rättshistonsk forskning, serie 1,
band 38; 255 sid).
Arv
    Arv är ett välkänt begrepp och kräver väl inte någon omfattande kommentar.Arvsrättenär
numera rätt starkt begränsadtill bestämda släktingar, men ursprungligenfanns inte någon sådan
begränsning. Från landskapslagarnas tid och fram till 1928 fanns rätt för en aldrig så avlägsen
släkting att ärva en död person. Man utestängdes från arv endast om det fanns någon närmare
anförvant. En annan egenhet med de äldre arvsreglerna var att man och kvinna gavs lika arvs-
rätt först genom en förordning från år 1845 - dessförinnan ärvde kvinna hälften mot man.
Denna regel gällde såväl ifråga om bröstarvingar  som i sådana fall där föräldrar ärvde sitt
barn genom s k bakarv.

Bördsrätt
    Bördsrätten sammanhänger med den ursprungliga uppfattningen att äganderätten till jord eller
fast egendom inte var individuell, utan var knuten till ät-ten eller familjen. Man kunde därför inte
sälja fast egendom utanför sin egen ätt. Synsättet konkretiserades successivt till en förköpsrätt
för säljarens släktingar (bördemännen). Förköpsrätten tillkom därvid den som var närmast i börd,
d v s närmast släkt. Detaljerade regler uppställdes för att jämföra släktleden med varandra.
Reglerna kunde variera i de olika landskapslagarna, men jämkades samman och preciserades i
de senare landslagarna.
    Bördsrätt kunde dock endast åberopas när fråga var om sk arvejord, dvs jord som säljaren ärvt.
Jord som förvärvats på annat sätt, sk avlingejord, kunde säljas fritt. Fäderneärvd jord kunde lösas
endast av släktingar på fädernet och möderneärvd jord bara av mödernefränder. För att släktingar
skulle kunna få vetskap om en tillär-nad försäljning föreskrevs att köparen genom s k uppbud skulle
offentliggöra detsamma på tre häradsting. Därefter hade en eventuell bördeman ett år på sig att lösa
jorden. Om ingen bördeman anmälde sig hade ägaren rätt att sälja till vem han ville.
    Under äldre tid var hördsrätten utsträckt till mycket avlägsna släktingar; reglerna överensstämde
därvidlag med arvsreglerna.  För att bedöma om bördsrätt förelåg och vem som var närmast i börd,
måste man ofta göra omfattande släktutredningar, som kunde omfatta många generationer bakåt.
På den punkten kom en avgörande förändring genom en Kunglig förordning år 1720. Bördsrätten
inskränktes då så, att den på sidolinjen inte sträckte sig läng-re än till och med kusiner. Detta ledde
till att tvister om bördsrätt blev sällsynta. Överhuvudtaget kom bördsrättsinstitutet att betraktas som
föråldrat. Det avskaffades dock inte helt förrän år 1863.

Släkttavlorna
    Domstolen kunde ha anledning att ge-nomföra omfattande släktutredningar både vid arvstvister
ochvid bedömning av bördsrätt. För släktforskare är sådana utredningar av särskilt intresse om
de rör äldre förhållanden, där andra källor sällan kan ge besked. Här vill jag redovisa några fall,
där jag träffat på illustrerade utredningar. De är inteså vanliga, men i de fyra härader i centrala
Östergötland som jag studerat (Bankekind,  Memmings,  Skärkinds och Åkerbo härader) för en
kortare period i slutet av 1600-talet har jag funnit tio fall. Av detta kan man inte dra några slutsatser
om hur vanligt det är andra härader eller för andra perioder; det ger endast besked att man med
litet tur kan hitta någon släkttavla som berör ens egen släkt eller i varje fall den bygd som man
specialstuderar.
De tio fall  med släkttavlor, som jag träffat på berör åren 1687 till 1697. Sex av dem avser att belysa
bördsrätt, resten gäller arvstvister. De flesta släkttavlorna innehåller tre eller fyra generationer; i ett
enda fall berörs inte mindre än sex generationer. Antalet namngivna personer varierar mellan 7 och 20.
I den text som regelmässigt knyts till illustrationerna finns vanligen åtskilliga namn. som kompletterar
släkttavlan.

De tio fallen
    Nedan ges en kort beskrivning av de tio fall där domstolen - som termen lyder - "låtit räkna deras ätt"
och med anledning därav illustrerat släktförhållandena. Kanske någon läsare hittar något fall av personligt
intresse - i så fall har denna korta rapport inte varit förgäves!

    1. Åkerho härad, 1687 VT § 17. Bjärby i Törnevalla socken. Sex generationer. 14 namngivna
personer. Släkttavlan utgår från Måns i Bjärby och innehåller bl a namnen Bryngel och Bengta.

    2. Bankekinds härad, 1688 ST § 29.
Rycklösa i Rystad socken. Fyra generationer,  16  namngivna  personer. Släkttavlan utgår från Sven
Tyrsson i Rycklösa med barnen Lars, Tyres och Jakob.

    3. Bankekinds härad, 1689 ST § 35. Måssänder i Örtomta socken. Fyra generationer, 20
namngivna personer. Släkttavlan utgår från Per Jonsson Måssänder med barnen Jon, Olof och Ingiäl.

    4. Skärkinds härad, 1690  §  29. Hässelstad i Skärkind socken. Tre generationer, 7 personer
namngivna. Släkttavlan utgår från Nils Persson i Hässelstad med barnen Jon, Per och Karin.

    5. Bankekinds härad, 1694 VT § 36. Gärstad i Örtomta (?) socken. Tregenerationer, 11 personer
namngivna. Släkttavlan utgår från Jon Ralsson Gärstad med bl a barnen Ingemund, Ingevald och Ragnel.

    6. Åkerbo härad, 1695 ST § 17. Linghem i Törnevalla socken. Tre generationer,  9  personer
namngivna. Släkttavlan utgår från hustru Maria Larsdotter som varit gift två gånger(med Måns Andersson
och BörjeOlofsson).

    7. Åkerbo härad, 1696 HT§ 2. Tämstad i Tömevalla socken. Fyra generationer, 16 personer namngivna.
Släkttavlan utgår från Anders Jonsson Tämstad med barnen Johan, Lars och Anders.

    8. Skärkinds härad, 1697 HT § 3. Hermanshult i Skärkind socken. Fyra generationer, 10 personer
namngivna. Släkttavlan utgår från Ral Ingemundsson och sönerna Olof och Per.

    9 Skärkinds härad 1697 HT § 22. Torsebo, socken obekant. Tre generationer, 8 personer namngivna.
Släkttavlan utgår från bröderna (?) Per och Anders.

10. Memmings härad, 1697 HT § 3. Avser arv efter kyrkoherden Adam Wäfwer i Kullerstad. Tre
generationer, 16 namngivna personer.
 
 
 Åter till ÖGF-Lövet Nr 49
 

Internetsidorna ges ut av
Copyright © ÖGF Östgöta Genealogiska Förening
Webbansvarig: Håkan Asplund (hakan.asplund@swipnet.se)
Senast uppdaterad 5 september 1997
Östgöta Genealogiska Förenig är en regional förening för forskare
med östgötaintressen.