Gillberg
Följande text är anteckningar som jag har renskrivit efter att ha varit och lyssnat
på ett föredrag om DAMP som hölls av Christopher Gillberg, en alldeles enastående
duktig läkare som specialiserat på DAMP och liknande tillstånd. Han har även skrivit
en bok som heter "Ett barn i varje klass" som i princip följer föredraget.
Titeln antyder att det finns minst ett barn i varje skolklass som har DAMP, jag
rekommenderar boken till alla som vill lära sig mer inom det här området.
Så till anteckningarna:
Anteckningar från föredrag om DAMP
(Observera att tolkningar i texten är gjorda av mig)
Definition av DAMP
DAMP avgränsar en grupp barn som har en annan livsutveckling än "normala"
barn.
ADD är en amerikansk definition som betyder "Attention Deficit Disorder",
dvs. en brist i uppmärksamhet.
ADHD är också amerikanskt och innefattar alla med ADD som också har problem med
aktivitetskontroll och är hypo- eller hyperaktiva.
DAMP är en europeiskt definition som innefattar alla med ADHD som också har problem
med motorik och perception. Förkortningen DAMP betyder "Deficit in attention, motor
control and perception".
Symptom
Barn med DAMP är lätta att avleda, har låg uthållighet, dålig koncentration,
dålig uppmärksamhet, är lättdistraherade, har dålig aktivitetskontroll (över- eller
underaktiva eller fel aktivitet), har grov- och /eller finmotoriska svårigheter samt har
problem med perception (att ta in och tolka intryck).
A-symptom
Aktivitetskontroll: har svårt att anpassa sin aktivitet efter omgivningens krav.
Upplevs som stökig och vild eller passiv. Hyperaktiva barn är aktiva redan i
fosterlivet, sparkar ordentligt. Hyperaktiviteten fortsätter hela livet med t.ex.
rastlöshet. De har också låg smärttröskel.
Hypoaktiva barn upplevs under de första året som stillsamma och snälla, lätta att
ha att göra med, har senare gångdebut och är avskärmad. Ofta görs hörselkontroll
för att konstatera om barnet hör dåligt och därför är avskärmat.
Avledbarhet: Barnet är lätt att avleda och har ringa egen vilja att genomföra saker.
Automatisering: Barnet har dålig uthållighet att upprepa samma manöver flera
gånger.
Grovmotorik
Generell klumpighet, "Papphammar", cyklar först vid ca 10 års ålder,
simmar först vid 12-13 år och då utan korrekta simtag, kan sällan åka skridskor, har
svårigheter med höger- och vänsteralternerande rörelser. Klarar inte av bollsporter
som alla andra.
Finmotorik
Dålig samordning mellan fingrar och händer. Har svårigheter att äta
"snyggt", att knyta skor och knappar.
Talmotorik
Attaktisk röst, rösten darrar eller tal med dålig artikulation och sluddrigt tal.
Låter barnslig, har svårt att forma munnen, är ofta hesa, pratar för fort (skenande
tal), öhh-ar, stammar, har svårt att anpassa röstläget. Dysnomi.
Visuell perception
Svårigheter att skilja ut mönster mot en bakgrund. Blir förvirrade av läroböcker
med för komplicerade mönster.
Auditiv perception
Har svårigheter att skilja på dör - dörr, ii - i, hör ej skillnad på fonologi.
Dyslexi
Taktil perception
Svårighet att känna skillnad på olika material, vasst och mjukt etc. Kan inte ta upp
en tia ur fickan om där finns flera andra föremål. Fler sinnen än känsel behövs för
att vara säker.
Kinestetisk perception
Har dålig kroppsuppfattning, om t.ex. var leder och lemmar befinner sig. Kan gå med
armarna utsträckta och stöta i folk i tron att armarna hänger ner..
Allergi i släkten kan tillsammans med DAMP ge otålighet mot drickmjölk.
Många DAMP-barn kryper aldrig utan stjärthasar sig fram. Skelning är
överrepresenterad bland DAMP-barn.
Svår eller måttligt svår DAMP?
1 av 3 av alla med DAMP har svår DAMP. För svår DAMP krävs alla A-symptomen +
grovmotoriska problem + finmotoriska problem + tal och språksvårigheter + någon eller
flera av perceptuella problemen.
Resterande 2 av 3 har måttligt svår DAMP. För detta krävs A-symptom + någon av
motoriska eller perceptuella problem men ej alla.
Framtidsutsikter
5-7% av barn i lågstadiet har DAMP, ytterligare 3% har ADHD och 3% DCD, det gör att
10-13% av alla barn i den åldern har speciella behov som kräver stor uppmärksamhet av
lärare och andra pedagoger. Minst 1 barn i varje klass har DAMP!
2 av 3 med DAMP klarar sig mycket dåligt utan behandling och får psykosociala problem
vid 20 års ålder. 50% av dyslektiker har också DAMP och just kombinationen av DAMP och
dyslexi ger en mycket dålig prognos. 30-70% av långtidsarbetslösa,
förtidspensionärer, fångar osv. har dyslexi och DAMP.
Vid 10 år säger de flesta barn med DAMP att "jag är inget att ha" och
"jag är dum i huvet". Nästan alla har också haft självmordstankar.
Orsaker
DAMP har ingenting med begåvning att göra.
50% av alla med DAMP har ärftliga funktionsvariatoner, släkten bakåt har drag av
DAMP.
30% har en påvisbar skada i hjärnan p.g.a. problem vid förlossning eller under
första året.
10% beror på hjärnskador p.g.a. kraftig rökning under graviditeten.
DAMP associeras med
1 av 5 har haft feberkramper (mot 1 av 25 friska barn), feberkramp är indicium på
DAMP.
1 av 20 har epilepsi (mot 1 av 200 friska barn).
1 av 5 har stora problem med socialt umgänge.
Alla har kamratproblem.
1 av 2 har talsvårigheter.
1 av 5 har så dålig grovmotorik att det gränsar till CP.
7 av 10 har också dyslexi.
1 av 5 har svåra tics.
Skelning är överrepresenterad bland DAMP-barn.
Allergi i släkten kan tillsammans med DAMP ge otålighet mot drickmjölk.
Många DAMP-barn kryper aldrig utan stjärthasar sig fram. Skelning är
överrepresenterad bland DAMP-barn.
Behandling
1. Få en diagnos
Det utan tvekan viktigaste för att hjälpa ett DAMP-barn är att få en diagnos;
odiagnostiserad problematik är den värsta stämpeln!
Utan diagnos viftas problematiken lätt bort; "han är jobbig, okoncentrerad,
livlig, men det är ju alla barn ibland". Stöd från samhället fås i allmänhet
inte utan diagnos.
2. Informera omgivningen och barnet
Föräldrarna skall ha full information, pedagoger som skall hantera barnet likaså.
Grannar och vänner skall också informeras. Informera barnet! Är det någon som har
rätt till diagnosen så är det barnet, det får inte vara så att barnet har kämpat
hela sin ungdom att skaffa sig en egen identitet och då plötslig få diagnosen.
Vänta inte med informationen, det skall gå att prata om barnets svårigheter vid
middagsbordet, med barnet.
3. Möt barnet på rätt sätt
DAMP-barn behöver hjälp med förståelsen av omgivningen, en ordnad struktur,
konsekvent beteende, att båda föräldrarna behandlar barnet lika, fast hand, lugn och
saklig tillrättavisning, inga förhandlingar om vad som skall göras. Bara för att ett
barn har DAMP får det inte bete sig hursomhelst. Aktiviteter som måste göras och som
barnet protesterar vilt mot (hårtvätt, tandborstning...) kan vara bättre att göra
oftare. Om det görs sällan ser barnet att det finns en möjlighet att "slippa"
och protesterar vilt nästa gång. Efter "tvång", kontrollera om barnet snabbt
kommer över det som hänt och blir glad, i så fall har tvånget inte varit
"skadligt" för barnet.
Tänkvärt
Odiagnostiserad problematik är den värsta stämpeln.
Handikapp uppstår när omgivningen ställer fel krav.
Diagnos ställs inte på människan utan på problemen.
Varje person är en individ trots att han har DAMP.
I Sverige är alla per definition lika, så är det inte, det finns ingen
medelsvensson, alla är olika och har olika behov.
När det gäller fysiska problem är det inga problem att få en diagnos och att få
den accepterad, när det gäller hjärnans funktion är det betydligt känsligare.
Att bli uttagen sist i en lagsport (mycket vanligt p.g.a. motorikproblemen) på
gymnastiken är tortyr för ett DAMP-barn.
I teoretiska ämnen är det accepterat att vara dålig men i t.ex. gymnastik
förutsätts alla klara av allt. Största delen av de barn som ej deltar på gymnastiken
har DAMP, ca 60%.
Senast uppdaterad 1999-07-03. |
