Hur yttrar sig psoriasis?

Psoriasis är en kronisk sjukdom, som finns kvar hela livet. Symptomen uppträder ofta periodvis mer intensivt, sjukdomen går i skov.

Psoriasis är en sjukdom som kan yttra sig i ett antal olika former. Den vanligaste hudsymptomen är röda fläckar på huden, ofta på knän och armbågar eller i hårbotten, täckta med vita fjäll. Fjällningen beror på att hudens celltillväxt är kraftigare än normalt. Andra hudsymptom som mindre prickar, varblåsor och fläckar utan fjäll i hudvecken kan också vara symptom på psoriasis.

Samband med andra sjukdomar

Nyare forskning visar att psoriasis, förutom hudsymptomen, har samband med andra sjukdomar: främst ledbesvär och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskningen inriktar sig därför alltmer på att se psoriasis som en "systemsjukdom", som kan påverka kroppens funktion i sin helhet.

Man uppskattar att närmare hälften av patienter med psoriasis också får olika former av ledbesvär. Av dessa får över hälften inflammation i leder, psoriasisartrit.

Behandling

De olika formerna av psoriasis och psoriasisartrit yttrar sig olika för olika individer. De allra flesta med psoriasis kan leva ett normalt liv med regelbunden behandling med ultraviolett ljus och smörjning med olika salvor. Ett mindre antal har så pass stora problem att man även ger tabletter.

För behandlingen är det viktigt att man så snart som möjligt kan fastställa att det är psoriasis patienten har.

Som patient kommer man oftast först till husläkare, vårdcentral eller företagsläkare. Dessa kan ge en remiss till en specialist. Eftersom symptomen från hud- och ledbesvär kan likna andra sjukdomar är det viktigt att få diagnosen ställd av en erfaren hudläkare eller reumatolog.

Ljusbehandling

Ljusbehandlingsanläggningar finns i landstingets regi på sjukhus eller vårdcentraler, men i flera län driver Svenska Psoriasisförbundet egna anläggningar. Dessa ingår i öppenvården och man behandlar sig ofta flera gånger i veckan under flera veckor. Behandlingen består av ultraviolett ljus, men inte av samma typ som vid solarier. Ljusstrålningen ges under kontroll av vårdpersonal och i mycket små doser, d v s korta tider. Vid psoriasisvård används oftast UVB-ljus, ibland UVA-ljus och även Bucky-behandling som är en form av mjukröntgen. Innan man startar ljusbehandling bör man (ofta krävs detta) ha en remiss från hudläkare. På anläggningarna finns vårdpersonal som hjälper till med t ex insmörjning, speciell hand- eller fotbehandling, behandling av hårbotten mm.

Patienter med svår psoriasis eller psoriasisartrit kan behöva läggas in, vilket sker på hud- eller reumatologklinik, som finns vid de större sjukhusen.

Utlandsvård

Klimatvård, d v s behandling med solljus och havsbad på sydligare breddgrader är ett komplement i behandlingen av psoriasis, men inte för alla patienter. Din hudläkare kan ge Dig mer information om vårdresor.

Solljus har en läkande verkan på psoriasis i många fall, men för mycket solande kan öka risken för malignt melanom. Solning ska därför ske försiktigt och i samråd med hudläkare.

Vanlig psoriasis

Den vanliga formen av psoriasis finns ofta på armbågar och/eller knän. Den innebär rodnad och fjällning på fläckarna. Det bildas för mycket överhud som stöts av i form av tjocka vita fjäll.

Det finns två former av vanlig psoriasis. En typ som kommer vid unga år och en som kommer vid äldre år. Båda typerna ser likadana ut. Det är dock så att man vid den första typen som regel hittar psoriasis hos nära släktingar, vilket man oftast inte gör vid den andra typen.

Vi kan också tala om en kronisk typ och en akut, mer inflammatorisk typ. De olika typerna har främst betydelse för behandlingen.

Psoriasis i hårbotten

Många som har psoriasis har också hudförändringar i hårbotten. Det kan också vara så att man bara har utslag i hårbotten. Dessa kan bestå av en svagt sammanhängande fjällbildning eller rodnad i huden. Psoriasisfläckarna sitter ofta i trakten av hårfästet vid öronen, vid pannan eller i bakhuvudet.

Symptomen varierar från person till person. Ofta ger psoriasis i hårbotten klåda och mycket tjocka fjäll från huden kan nöta på håret och ge håravfall.

Hos hudläkaren kan man få hjälp med salva/kräm och speciell ljusbehandling liksom mjukröntgen, metoder som kan få hårbotten att läka ut.

Psoriasis på händer och fötter

Psoriasis på naglarna förekommer ofta samtidigt som man har psoriasis på andra delar av huden. Det kan även vara så att förändringar på naglarna är det enda tecknet på att man har psoriasis.

Både hand- och fotnaglar kan få förändringar. Ibland kan det vara svårt att skilja nagelförändringar som orsakas av psoriasis från andra nagelsjukdomar, t ex svampinfektion.

Det finns tre olika typer av nagelpsoriasis:

- Små nedsänkningar i nagelplattan. De kan liknas vid ytan på en fingerborg. Nedsänkningar förekommer på några eller alla naglar och ger i allmänhet inte mycket besvär.

- Här lossnar nagelns fria kant från nagelbädden. Detta kan ske på några eller alla naglar.

- Den tredje typen av förändring innebär att nageln blir förtjockad, gulbrun och får ojämn yta. Denna typ kan likna en svampinfektion i naglarna.

Hos en medicinsk fotvårdsspecialist kan man få hjälp med sina fot- och handproblem.

Psoriasis i hörselgången

Psoriasisutslag kan finnas i yttre delen av hörselgången. Huden är då röd, fjällande och kan klia. Samma symptom kan mjälleksem ge. Ibland kan mjälleksem förekomma samtidigt. Psoriasis kan uppstå i hud som är irriterad t ex av eksem, s k Köbner-fenomen. Psoriasis i hörselgången kan behandlas med salva som skrivs ut av hudläkare.

Guttat psoriasis

Guttat psoriasis betyder att sjukdomen uppträder som små fläckar/prickar på huden. Denna form är vanlig hos barn och kan utlösas av t ex halsfluss.

Invers psoriasis

I vissa fall kan hudförändringarna uppträda i hudvecken på kroppen och kallas då för invers psoriasis. Denna form förekommer t ex i armhålorna, under brösten, i ljumskar och underlivet. Denna form av sjukdomen innebär att den annars karakteristiska fjällningen ofta saknas. Huden är röd och glänsande och hudförändringarna är ofta skarpt avgränsade mot den normala huden.

Invers psoriasis behandlas med kortisonsalvor och i vissa fall med ljusbehandling.

Pustulös psoriasis

Pus är latin för var. Psoriasis med små ytliga varblåsor på huden kallas psoriasis pustulosa. Varet är dock sterilt, det innehåller alltså inga bakterier.

Psoriasis med varblåsor kan vara akut och finnas på stora delar av kroppsytan eller den kan vara lokaliserad till handflator och fotsulorna. I det senare fallet kallas sjukdomsformen för pustulosis palmoplantaris, PPP.

Psoriasis hos barn

Barn har samma typer av psoriasis som vuxna, även om vissa former är ovanliga. Psoriasis på armbågar, knän, över ryggslutet och på kroppen i övrigt är den vanligaste typen, liksom den småprickiga formen, guttat psoriasis, som kan bryta ut efter halsfluss eller någon virusinfektion.

Psoriasis i ljumskar, navel och under armarna, d k invers psoriasis, förekommer ofta hos barn, ibland i kombination med psoriasis på övrig hud.

Psoriasis i hårbotten är vanligt och inte sällan förekommer en tunn psoriasis runt ögonen. Ibland kan det vara svårt att skilja dessa former från eksem.

Att man får psoriasis som barn innebär inte att sjukdomen kommer att bli mer utbredd eller svårare än om man får sjukdomen som vuxen.

Såväl psoriasis som ledbesvär är vanligare i vissa familjer och en ärftlig komponent förefaller uppenbar. Ledsymptomens svårighetsgrad kan variera mycket mellan olika tidpunkter för samma person och mellan olika patienter. Det är lika vanligt med ledbesvär hos kvinnor som hos män.

De vanligaste formerna av ledbesvär i samband med psoriasis är:

- Inflammation i muskel- och senfästen. Påminner om och feltolkas ofta som fibromyalgi.
- Icke symmetrisk inflammation i några få leder.
- Symmetrisk inflammation i många leder. Besvären liknar ledgångsreumatism.
- Bechterews sjukdom med inflammation i kotpelaren.
- Inflammation i fingrarnas ytterleder.
- Elakartad artrit med svår förstörelse av leder. Detta är en mycket ovanlig form av artrit.

Symptom

De vanligaste symptomen vid ledbesvär är

- stelhet, speciellt på morgonen
- rörelse- eller vilosmärta
- ledsvullnad
- värmeökning i leder
- tryckömhet över leder, muskler och senfästen
- ökad trötthet
- angripna finger- och tåleder som efter en tids inflammation blir förstörda.

Vanligast är att man först får psoriasis i huden och därefter psoriasisartrit. Ett fåtal patienter (ca 15 procent) får ledbesvär först. Sjukdomen kan debutera när som helst, men vanligtvis sker det i 30 - 50 årsåldern.

Diagnos

Sjukdomsbilden varierar mycket från person till person. Det är viktigt att klargöra om inflammation sitter i muskelfästen, i själva leden, eller i kotpelaren. Patientens smärta är ofta lika stor, men behandling och prognos är olika. Mycket talar för att sjukdomen inte är så beskedlig som man länge trott.

En korrekt diagnos ställs efter noggrann undersökning som utförs av erfaren läkare med kunskap om psoriasisartrit och andra reumatiska sjukdomar. Diagnosen psoriasisartrit kan endast ställas om andra reumatiska sjukdomar har uteslutits.

Därför är utbildning i reumatologi mycket betydelsefullt, speciellt av läkare inom primärvården, eftersom det är dit patienterna ofta först söker sig.

Vanliga blodprover, t ex sänka, kan vara normala även om man har en inflammation i lederna och det finns inget specifikt blodprov för psoriasisartrit. Allt för många låter resultatet av laboratorieprover vara avgörande för terapeutiska beslut.

Hudsymptomen är ofta mycket diskreta och kan beså av torr hårbotten, små förändringar på armbågar och/eller knän. Nagelförändringar är också vanliga och kan vara mycket svåra att upptäcka och bestå bara av små punktformiga hål eller lätta "svampliknande" förändringar. Ibland är hudbesvären övergående eller så svåra att märka att de förbises av både läkare och patient. Många patienter kan därför få vänta länge på rätt diagnos eftersom ledbesvären inte sätts i samband med patientens lindriga psoriasis.

Vad är orsaken?

Vad som orsakar psoriasisartrit och varför vissa psoriasispatienter får ledbesvär, men inte andra, är oklart. Det tycks krävas flera samverkande faktorer för att ledbesvär skall utvecklas.

De allra flesta patienter med psoriasisartrit kan leva ett tämligen normalt liv, men för vissa medför sjukdomen svår värk och/eller stor begränsning i rörelseförmågan.

Behandlingen idag är ofta effektiv men nya behandlingsmetoder behöver trots detta utvecklas. Nyare undersökningar har visat att psoriasisartrit liksom ledgångsreumatism medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Det är därför viktigt att sjukdomen inte bara behandlas med vanliga smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, utan med långverkande antireumatiska läkemedel. Dessa medel minskar risken för förstörelse av ben och brosk och förhindrar bestående funktionsnedsättning.

Hur behandlar man psoriasisartrit?

Oftast ges smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel till personer med muskelfästesinflammationer och lindrig psoriasisartrit. Dessa medel kan tillfälligt ta bort en del av symptomen, men smärtlindringen är oftast otillräcklig och de "botar" inte sjukdomen. De kan vara ett viktigt komplement till de andra läkemedel, som påverkar sjukdomsförloppet långsiktigt, men de bör utsättas så snart som möjligt. Risken med denna behandling är ofta underskattad. Vanliga inflammationsdämpande medel har ofta högre biverkningsfrekvens än vissa långverkande antireumatiska läkemedel.

Idag vet vi att psoriasisartrit liksom ledgångsreumatism, som inte behandlas, medför bestående skador. Tyvärr finns fortfarande den gammal missuppfattningen kvar att psoriasisartrit till skillnad från ledgångsreumatism endast kräver smärtstillande och symptomlindrande behandling. Detta är fel! Psoriasisartrit ska behandlas lika omsorgsfullt som ledgångsreumatism och med samma läkemedel.

Vanliga läkemedel vid behandling av psoriasisartrit är sulfapreparatet salazopyrin, malariamedlen klorokinfosfat (kan förvärra hudsymptom) och plaquenil, guldinjektioner med Myocrisin och behandling med cellhämmande medel som Methotrexate eller andra läkemedel som påverkar immunsystemet, t ex cyclosporin.

Gemensamt för alla dessa läkemedel är att det dröjer flera månader innan terapieffekten kommer. De har ingen direkt smärtstillande effekt, utan smärtan försvinner när inflammationen minskar. Intag av dessa läkemedel ska alltid ske i samråd med ansvarig läkare. Alla dessa läkemedel utom malariamedlen kräver dessutom regelbunden blodprovskontroll.

Methotrexate är unikt eftersom det förbättrar inte bara ledbesvären utan även psoriasisförändringar i huden.

Kortisontabletter bör undvikas eftersom risken för biverkningar är hög och terapieffekten långsiktigt är låg. Dessutom finns risk för att hudsymptomen förvärras då kortisonet utsätts.

Kortisoninjektioner i leder är däremot ofta till glädje. Nästan alla leder, muskel- eller senfästen kan injiceras av erfaren läkare. Denna behandling är bra när endast enstaka leder är angripna eller i avvaktan på effekt av långverkande läkemedel eller som komplement till annan behandling. Effekten är oftast mycket god, men kortisoninjektioner får inte göras för ofta och bör i första hand vara ett komplement till annan behandling. Endast om sjukdomen drabbar enstaka leder bör kortisoninjektioner utgöra den enda behandlingen.

Diet

Fasta och olika dietförändringars betydelse vid terapin av psoriasisartrit diskuteras ofta, men det saknas bevis för att denna terapi har effekt.

Fysikalisk behandling

Har Du psoriasisartrit är det viktigt att Du håller Dig i form och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt.

Din läkare kan skriva en remiss till en sjukgymnast. Sjukgymnastisk behandling är främst inriktad på att öka rörligheten och förhindra stelhet. Hos en sjukgymnast får Du också information om lämpliga rörelser.

Du kan också få hjälp med avslappningsövningar. Det är viktigt att, helst flera gånger om dagen, verkligen slappna av i alla leder och muskler. Att ta pauser och göra uppmjukande övningar.

Vattengymnastik i uppvärmd bassäng är ett värdefullt sätt att hålla kroppen mjuk och rörlig, liksom att förbättra funktion och styrka. En del badanläggningar har varmare vattentemperatur, vilket underlättar träning.

Sjukgymnast eller läkare kan hänvisa till vattengymnastik. Du kan också få tips från Din lokala /länsavdelning av psoriasisförbundet.

Andra fysikaliska metoder som används är behandling med bl a värme, kyla, bassängträning, ultraljud, TENS (elektrisk stimulering) och akupunktur.

Ortopediska metoder

För många patienter med såväl psoriasis som psoriasisartrit kan medicinsk fotvård ge en ordentlig lindring. En ortoped, reumatolog eller ortopedtekniker kan rekommendera inlägg, bra skomodeller och även specialanpassa skor i de fall det behövs. Be Din läkare om remiss.

Det utförs ibland ortopediska operationer på personer med psoriasisartrit. Målet med dessa operationer är att minska patientens smärta och om möjligt förbättra funktionen i den opererade leden genom t ex protesoperation.

Ett nära samarbete mellan reumatolog, ortoped och ortopedtekniker är mycket värdefullt och gemensamma ronder är bäst. Samarbete mellan reumatolog, arbetsterapeut och handkirurg är även värdefull.