Skriv till mig!

Vem är jag?

Till index-sidan.

Att ha ont.

Mina hobbies...

Länkar till andra sidor.

 

Fibromyalgi och Myofascialt smärtsyndrom

En guide för anhöriga och vänner.

Ursprungligen skriven av Devin Starlanyl, MD, USA

(Till svenska av Lizzie Trogen)

 

Exakt vad är fibromyalgi (FMS) och myofascialt smärtsyndrom (MPS)?

FMS är en "kronisk, osynlig sjukdom". Den är inte bara en typ av muskelreumatism. Det är en form av funktionsstörning i neurotransmittorerna. (Neurotransmittorerna är "sambandscentralen" som skickar signaler mellan hjärnan och kroppen). Det är en sjukdom som drabbar hela kroppen. Fibromylgi är inte en inflammation, inte heller blir den stadigt försämrad, men den orsakar kronisk smärta. Om sjukdomen inte blir riktigt behandlad kan man dock tycka att den blir värre och värre. MPS är ett neuromuskulärt tillstånd som kan tyckas drabba hela kroppen och som verkar leda till en stadig försämring om den inte blir behandlad. Varken FMS eller MPS är ovanliga, och de uppträder ofta tillsammans.

Ett synnerligen vanligt symtom för FMS är en störning i djupsömnen som på engelska kallas alpha-delta sleep anomaly. Det innebär att när personer med FMS når den djupaste sömnen så "läcker" alfavågor in och stör. Alfavågorna finns normalt bara när sömnen är lätt eller när du är vaken. Det är under den djupaste sömnen - betecknas deltavågor - som kroppen helar sig själv och ger oss förnyad energi.

Om personer med FMS är inaktiva under en längre period, till exempel vid resor eller annat långvarigt sittande, blir musklerna stela och smärtande. Morgonstelheten kan vara mycket svår.

Eftersom neurotransmittorer ansvarar för hela kroppen är det vanligt att smärtan återfinns överallt samtidigt, men ändå visar laboratorieproven ingenting onormalt. Symtomen vid både FMS och MPS kan variera från timme till timme, från dag till dag, och blir ofta värre vid väderomslag. Inte så konstigt att patienterna sällan får rätt diagnos på en gång!

Många läkare remitterar den sjuke till psykolog eller psykiatriker i tron att symtomen bara finns i patientens huvud. Det samma sker sällan när det handlar om ledgångsreumatism, och ändå är smärtorna likartade....

I Journal of the American Medical Association från 1987 återfinns följande rader: ".....en sjukdom som kanske togs upp under fem minuter vid läkarutbildningen men som verkligen finns och är en stark orsak till sjuklighet och invaliditet."

Många som drabbas av fibromyalgi har under ganska lång tid blivit misstrodda av såväl läkare som släkt och vänner. Detta gör att den kroniska smärtan känns ännu svårare.

Forskningen har funnit att människor med FMS har defekter i nervsystemet, i synnerhet i neurotransmittorerna. De innehåller en lägre nivå än normalt av ett tillväxthormon, som behövs vid reparationer av musklerna. En del forskare anser att den viktigaste orsaken till problemen har att göra med strömmarna i ryggmärgen.

Den som lider av FMS har en kropp vars motor går på tomgång med 35% energi, medan den hos friska människor ligger på 5%. De allra flesta har även problem med minnet och tankeförmågan.

Vid FMS sker en onormal produktion av neurotransmittorer såsom serotonin, melatonin, norepinefrin, dopamin och andra kemiska ämnen som kontrollerar smärta, humör, sömn och immunsystem. Det verkar kunna finnas en genetisk orsak till varför somliga drabbas av sjukdomen. Ofta är det en viss händelse som "väcker" sjukdomen, kanske en olyckhändelse eller chock.

En studie gjord vid American College of Rheumatology 1992 redovisar att fibromyalgi har samma eller besvärligare inverkan på det dagliga livet som vid ledgångsreumatism. De fann också att eftersom patienter med fibromyalgi inte ser sjuka ut så blir de felaktigt bemötta av läkare, familj och vänner, vilket gör att de även kan drabbas av tvivel på sig själva, få skuldkänslor och mista självtilliten.

Människor med FMS är ofta hyperkänsliga mot allt möjligt, nästan som "Prinsessan på ärten" i barndomens saga. Småsaker som andra tar för givet, såsom att vrida ur en skurtrasa eller skriva ett brev, kan vara en synnerligen smärtfylld handling för den som har FMS. Vid en jämförande analys i Journal of Rheumatology fann man att livskvalitén för kvinnor som drabbats av FMS var sämre än för dem som har till exempel ledgångsreumatism eller insulinberoende diabetes.

 

Hur vet man om man har FMS och/eller MPS?

Du bör misstänka det om du har ont i stora delar av kroppen samt om du vaknar upp var morgon och känner dig som om du blivit överkörd av en lastbil.

Du kanske har långvarig huvudvärk eller problem med balansen.

När du tittar åt båda hållen vid ett övergångsställe kan du bli yr, likaså om du kör bil under rusningstrafik.

Du kommer inte heller alltid ihåg var du parkerade bilen.

Det känns som som du hade någon förkylning eller influensa på gång i kroppen.

Ofta känns det som om du har något som retar eller sitter fast i halsen.

Du går upp i vikt.

Tydliga tecken ser du på fingernaglarna som blir "åsiga", du får gåshud på baksidan av överarmar och lår, samt rodnader på huden.

Somliga får muskelkramper.

Du blir helt plötsligt överkänslig mot elektriska och magnetiska saker, samt mot mycket annat.
(Höga och/eller entoniga ljud, starkt ljus, skavande sömmar och etiketter på kläderna med mera, med mera..... Tack och lov inträffar inte allt detta på samma gång, i alla fall inte jämt och ständigt. Översättarens anmärkning.)

Rent kliniskt kan man anta att du har fibromyalgi om du har minst 11 av 18 bestämda ömma punkter, fördelade över i stort sett hela kroppen. Om dessa punkter utsätts för tryck kommer du att få ont. Det är på detta sätt som läkaren kan konstatera om du har/troligen inte har fibromyalgi.

Kroniskt myofascialt smärtsyndrom är en muskulo-skeletal störning som har triggerpunkter (TP). Dessa TP är synnerligen smärtsamma områden som ofta känns som knutar eller hårda knölar i musklerna. Muskelfibrerna bildar hårda band. Smärtande triggerpunkter kan även bero på andra saker. De kan vara tecken på magsår, mag- och tarmkatarr, tandgnissel under sömnen eller annat. Du kan också känna smärta när du doppar dina händer i kallt vatten, få korta yrselattacker, drabbas av svaga fotleder, svaga knän, värk i höften, torra slemhinnor, försämrad sexuell lust med mera.

De hårda och/eller krampande musklerna kan påverka nerver, blodkärl och kanaler. Du kan drabbas av suddigt seende eller dubbelseende. Du kan även få kramp i benen, problem med att svälja, försämrat immunförsvar, allergier och överkänslighet mot kemikalier, ischias, rodnader och utslag, domningar eller stickningar, humörsvängningar, perioder då du känner dig förvirrad, dålig balans - listan kan ibland verka oändlig.

 

Vad kan göras för att hjälpa någon med FMS eller FMS/MPS?

Det finns idag ingen bot för sjukdomen. Och när FMS och MPS uppträder tillsammans blir resultatet värre än bara summan av dessa båda tillsammans. Det verkar som om dessa tillstånd förstärks av varandra. Muskelstelheten orsakar mer smärta, som orsakar mer stelhel, som.........

Det finns medicin som kan dämpa vissa av symtomen. Triggerpunkter kan bearbetas och lösas upp med hjälp av exempelvis massage.

Det krävs samarbete och i vissa fall stora uppoffringar för den sjuke att lära sig god kosthållning, bra och tämligen lätta gymnastikrörelser, bra töjningsövningar av stela och motsträviga muskler, samt en förståelse att han/hon inte längre kan göra allt som var självklart förut. Det sistnämnda är minst lika viktigt för familj och vänner att lära sig. Det kan ibland vara otroligt svårt att lära sig den rätta balansen av aktivitet och vila för att kunna leva ett tillfredsställande liv.

Var vänlig.

Ha tålamod.

Var omtänksam och öm.

Lyssna.

Och fråga om det finns något du kan göra för att hjälpa.


Fri översättning: Lizzie Trogen. Översättaren meddelar att orden tolkats på det sätt hon själv anser vara det rätta, men att det inte nödvändigtvis är den korrekta ordalydelsen. Alla eventuella kommentarer skickas till: Lizzie@spray.se

Texten hämtad från URL-adressen: http://alternatives.com/libs/hefibrom.htm

Originaltitel: FM/Myofascial Pain Info for Family

Originalkälla: Devin Starlanyl, MD

Originaldatum: December 1995

Copyright-restriktioner: får kopieras fritt med hänvisning till originalet.

Till knappraden överst på sidan.

Olin/Schenkmanis - utdrag ur bok.

Till smärt-index.

Arthritis Foundation - en översättning.