Affärsidén
Enligt en undersökning publicerad i tidningen itAffärer 1/98, är 98% av de svenska företagen, med en egen hemsida på Internet, inte särskilt nöjda med den. En av anledningarna till det kan vara att de skaffat en sajt utan att riktigt veta vad den ska vara till. Företagen har haft inställningen att det är bråttom att komma ut på nätet. De som inte hade en hemsida under 1997 riskerade att hamna ohjälpligt efter i utvecklingen. En annan anledning kan vara att kommunikationen mellan webbyrån och företaget inte fungerat. Detta kan bero på att företaget inte har någon genomtänkt strategi för en Internetsatsning. Hittills har det mest handlat om att lägga ut färdiga reklamblad/trycksaker på Internetsidorna. Den stora poängen med Internet är möjligheterna till interaktivitet med kunderna, vilket med detta tillvägagångssätt går förlorat.
Det är till och med så att många företag och organisationer (t.ex. fackförbund), i dag sponsrar sina anställda och medlemmar vid köp av datorer till hemmet. Det finns undersökningar som tyder på att i slutet av 1999 är det lika vanligt att ha tillgång till Internet som att ha TV och telefon. Detta betyder att Internet som kommunikationskanal kommer få en mycket stor betydelse, betydligt tidigare än många förutspått. Frågan är hur många företag som grundligt har undersökt hur detta kommer påverkar sättet att göra affärer på i framtiden.
Ett annat område som idag verkar tämligen eftersatt är "business to business" området. Det finns idag få företag som har någon genomtänkt strategi för hur Internet kan utnyttjas för att kommunicera med externa enheter i nätverket. Vi kan med hjälp av intressentmodellen se flera möjliga målgrupper för kommunikationen, förutom de uppenbara kunderna och leverantörerna. Detta beskrivs utförligare senare i arbetet.
Det är viktigt att Internetstrategin integreras med företagets övriga affärsprocesser. Helst bör man vara medveten om hur det kan påverka sättet man gör affärer på. Många webbyråer är idag mycket duktiga på tekniken och utformningen av själva webbsidorna. Som ekonomer kanske vi kan tillföra en kunskap om hur en Internetstrategi kan integreras i den totala affärsprocessen. Dessutom har vi förhoppningsvis en viss medvetenhet om organisationsstrukturens påverkan på möjligheterna för framgång i en Internetsatsning.
De företag och organisationer som tidigt förstår hur de nya modellerna kan användas, samt har en rätt anpassningsförmåga att implementera dem, har goda förutsättningar att skapa nya konkurrensfördelar. Det är dock att inte säkert att de som är först ut på plan får en ointaglig fördel, first mover advantage. Det är möjligt att det är en större fördel att komma in som nummer två. Då har företaget fördelen av att kunna undvika vissa av misstagen de tidiga pionjärerna gjort. Dessutom kommer användarnas eller målgruppernas kunskaper om det nya mediet öka med tiden.
Vi försöker här att i en mening formulera vår verksamhetsidé.
Att undersöka behovet av Internetstrategi, samt föreslå lösningar på hur en Internetsatsning skulle kunna utformas.
Med Internet kan ett mindre företag, på ett helt annat sätt än tidigare, konkurrera med stora aktörer på en marknad. Tyvärr har de mindre företagen sällan råd, tid och/eller kunskap tillräcklig för att själva utveckla en Internetstrategi. Eftersom utvecklingen går otroligt fort på området har många företag ännu inte haft tid att fundera på vad Internet kan betyda för det egna företagets möjligheter att göra affärer i framtiden.
För analysen av företagets kommunikationsbehov via Internet kommer vi att använda en model som vi tagit från "Ledningens Internetbok" av Anders Gezelius. Modellen kommer beskrivas utförligare i en senare del i detta arbete.
Vid en sökning i företagsfaktas databas över företag i Uppsala 1998, fann vi 3232 stycken företag med upp till 50 anställda. Vi är väl medvetna om att flera av dessa små företag ofta är IT-företag själva. Lyckas vi få en procent av dessa 3232 företag som kunder betyder det 32 uppdrag. Frågan är hur många kunder vi har kapacitet att underhålla.
Vår första marknadsföringsinsats blir att bygga upp en kunddatabas med de intressantaste företagen i Uppsala med omnejd. Dessa kontaktar vi via telefon och/eller e-post. Vi erbjuder dem att vid en första träff redovisa vilken information som redan finns på nätet. Se under steg 1 i Internettrappan s.8. Dessutom vill vi försöka visa vilka möjligheterna kan vara för kunden med en genomtänkt Internetstrategi. Marknadsföringen kommer med andra ord att främst bygga på uppsökande verksamhet. Dessutom kommer vi lägga ned energi på att skapa en egen hemsida där vi på ett enkelt och informativt sätt beskriver verksamheten. Den skall kunna användas vid presentationer för presumtiva kunder.
Vi kommer att arbeta huvudsakligen i projektform. Vissa kunskaper kommer vi att behöva skaffa via externa kontakter. Det är på områden som, skapande och utformning av webbsidor, samt ytterligare teknisk kompetens. Vi skulle vilja definiera företaget som ett må-bra-företag. Det skall finnas möjligheter att utveckla de kompetenser som är av personligt intresse. Viktiga strategiska beslut fattas gemensamt av delägarna.
Som bilaga finns en likviditetsbudget. Vi har räknat med att kunna fakturera 60 000 kr varje månad under år 1 utom juli och augusti, då vi bara räknar med att kunna fakturera halva beloppet. Summan har vi fått fram genom att anta att vi kan ta betalt för 150 timmars arbete á 400 kr i månaden. Det är ett snitt på tre kunder som betalar 20 000 kr var.
Vi har valt att själva satsa 50 000 kr själva (25 000 kr/delägare) i företaget. Detta bör räcka för att täcka inkomstbortfall under de två första månaderna. Samt möjliggör uttag av lön även under semestermånaderna juni och juli. Vi har valt att inte ta ut någon lön de två första månaderna, utan hoppas på att våra sparade studiemedel räcker för att täcka levnadskostnaderna. Källskatten är beräknad med en skattesats på 30 procent, de sociala avgifterna är även beräknade med 30 procent.
Vi räknar inte med några stora investeringar i exempelvis datorer. Istället har vi tänkt oss att hyra utrustningen. På så sätt kan vi uppdatera utrustningen oftare och slipper avskrivningarna i resultatbudgeten.
Försäkringskostnaden avser Trygg Hansa företagsförsäkring. I försäkringen ingår skydd för ansvar, rättsskydd, stöld och brand.
Bankavgiften är kostnaden för affärsgiro via datorn hos Sparbanken.
Hyran som vi tagit upp är beräknad från schablonen för kontorslokal i hemmet. Eftersom vi räknar med att det mesta av arbetet kommer ske hos kunden anser vi inte att kontorslokal är en försvarbar kostnad.
En annan stor kostnad som vi räknar med är telefon och Internetabbonemang. Samt Marknadsföring och representation. Eftersom all marknadsföring i princip kommer att vara personlig, kommer dessa kostnader vara relativt stora.
För att kunna göra en analys av ett företags behov av en adekvat Internetstrategi har vi sammanställt några frågor som är viktiga i sammanhanget.
Frågorna kan till en börja gälla för den egna organisationen. Det är lika viktigt att fundera på hur information kan spridas internt, inom organisationen med hjälp av internetteknik. Finns svaren på dessa frågor har planeringen av en total intenetstrategi kommit ganska långt.
Frågorna är uppdelade i två kategorier. Den första berör vem företaget vill nå med informationen. Där handlar det om att identifiera målgrupper, deras tillgång till Internet och eventuell kompetens att utnyttja verktyget. Den andra kategorin frågor berör vilken informationen som ska göras tillgänglig via Internet.
Målgruppstänkandet som är tydligt i de olika frågeställningarna är viktigt för att få en insikt i vilka grupper som skulle kunna vara intresserade av att få information över Internet, och vilken typ av information som de kan vara intresserad av. Målgruppen kan vara allt från kunder/kundsegment, leverantörer, massmedia, potentiella medarbetare och olika grupper inom organisationen. Frågorna är tagna direkt från "Ledningens Internetbok" s. 73-75.
- Vilka är målgrupperna
- Vad är deras kompetens om Internet
- Finns tillgång till Internet
- Vad är tekniska prestanda på Internet uppkoppling
- Vad är målgruppens intresse för Internet
- Vad är målgruppens organisationskultur
- Hur stor är målgruppen
- Hur homogen är målgruppen i sin sammansättning
För att få en viss inblick i vilka som kan vara intressanta målgrupper, kan intressentmodellen ge en viss vägledning. Den beskriver olika grupper utanför företaget förutom kunder och leverantörer som har intressen i företaget. De flesta av intressenterna kan nås via Internet, vilket kan vara en stor fördel i marknadskommunikationen.
(Källa: Jakobson, P. Internet i marknadsföringen & marknadskommunikationen s.29)
- Varför är målgruppen intresserad av denna typen av information
- Hur lång tid tar det idag att få ut (alt. Få) denna information till målgrupperna
- Hur många som borde få informationen får den inte alls
- Vad är kostnaden för att få ut informationen idag
- Vilka är konkurrensfördelarna med just-in-time information
- Vilken information finns redan idag i ett datorsystem
- Hur kan vi hitta en logisk ordningsföljd att först presentera statisk information sedan dynamisk information med t ex automatiska kopplingar till databaser
- Vilka är fördelarna med att presentera denna information i ett avancerat multimedia format
- Vad är förutsättningarna att skapa en interaktiv dialog med målgrupperna
Det är viktigt att företagets befintliga organisationskultur beaktas och hur den kan påverka synen på en internetsatsning, samt hur det kan inverka på satsningens utfall. Finns inte förutsättningen för att på ett effektivt sätt vårda kunden, exempelvis genom att kunna ge snabba svar på e-postförfrågningar, kommer internetsatsningen att misslyckas, eller åtminstone missa de potentiella möjligheterna.
För att analysera möjligheterna med en Internetsatsning utgår vi från följande modell. Den är utarbetade med utgångspunkt från "Ledningens Internetbok". Modellen är utformad som en trappa med fem olika steg. Varje steg bör passeras i rätt ordning för att undvika grundlösa satsningar. Man kan inte hoppa över ett steg för att påskynda processen. De olika stegen måste integreras med varandra. För varje steg ökas komplexiteten i kommunikationen och antalet målgrupper kan ökas. Trappan är en bra vägledning, men bör naturligtvis revideras utifrån det enskilda företagets förutsättningar.
(
Källa: Gezelius, A. Ledningens Internetbok s.65)Först av allt bör man undersöka vilken information som redan finns tillgänglig på Internet. Det kan exempelvis vara information som berör:
- Kunder
- Produkter/Tjänster, eller en kombination av båda
- Leverantörer
- Samarbetspartners
- Konkurrenter
- Branschorganisationer
Det viktiga i sammanhanget är att kunden själv får en insikt om hur verktygen för informationssökning på Internet fungerar. Det är därför ingen nackdel om de söker efter information som berör de personliga intressena som fritidsintressen och liknande. Det kan vara nyttigt första steg för att komma över en "teknikkunskapströskel". De personer i organisationen som kan komma att beröras av Internetsatsningen (helst alla), måste få en insikt i fördelarna för det egna företaget. Detta för att undvika att det bara blir en teoretisk satsning som inte utnyttjas i praktiken.
Detta steg är lätt att hoppa över. Det kan vara mer lockande att vända sig direkt till en bredare målgrupp. Men kan man inte få de anställda inom företaget att utnyttja fördelarna med den nya tekniken, kommer man förmodligen få det svårt att övertyga kunderna om dess förträfflighet. Det behöver inte betyda att man bygger ett helt intranät för företaget, utan vara ett led i internmarknadsföringen. Det betyder att man tänker på vilket sätt man med Internetteknik kan förbättra internkommunikationen. På så sätt får man en möjlighet att testa konceptet på en mindre målgrupp innan man gör en större satsning, riktad till en bredare publik. Intranät har bland större företag redan slagit igenom stort. Det beror förmodligen på att man inser föredelarna att med att testa konceptet internt, innan man ger sig ut på det världsomspännande nätet.
I vår kundgrupp, som består till största delen av småföretag med få anställda, kan det verka onödigt att göra en hel intranätsatsning. Istället bör man kanske se det som mindre pilotprojekt med möjlighet att testa konceptet på en mindre målgrupp.
Begreppet kundrelationen har fått en allt större betydelse i framförallt marknadsföringssammanhang. Att vårda en kund är naturligtvis inte endast en fråga för marknadsavdelningen utan berör hela företaget. Man brukar tala om att "sätta kunden i fokus". Det betyder att man tar hänsyn till kundens total upplevelse i samband med köp och nyttjande av företagets produkter och/eller tjänster. Det är viktigt att kunden känner sig så tillfredsställd som möjligt. Då finns förutsättningarna för att återköp uppstår och en långsiktig relation till kunden kan skapas. Det är betydligt dyrare och mer resurskrävande att söka nya kunder istället för att vårda de relationer man redan har till befintliga kunder.
(Källa: Gezelius, A.Ledningens Internetbok s.99)
För bättre bevara kundrelationerna har marknadsföringen allt mer inriktats på individen. Tidigare erbjöd man större grupper samma produkter och tjänster, massmarknadsföring. Möjligtvis har företag försökt dela upp marknaden i olika segment med olika segmenteringsgrunder som ålder, kön, och familjeförhållanden mm. Med tiden började man bryta ned segmenten i allt mindre delar, som exempelvis intressen och till och med till kund och individnivå. För att göra detta krävs det lagring av stora mängder information om varje kund. Detta var före persondatorernas intåg dyrt och mycket resurskrävande.
Internet är nyskapande och nytänkande och ger ett bättre stöd i försäljningsfasen. Produktinformation kan göras tillgängligt över Internet. På så sätt kan man minska risken för att problem uppstår när kunden passerar mellan olika avdelningar inom företaget under kundprocessen. Se figur 4. Svar på frågor som kan uppkomma kan ges direkt. Antingen via e-post eller via så kallade faq:s. (Källa: Gezelius, A. Ledningens Internetbok, s.101) Faq:s är en databas med svar på de vanligaste frågorna kunder kan ha. På längre sikt kan man även ge en möjlighet att handla direkt över Internet.
Internet gör att man lätt kan öka kundstödet och på det viset förstärka kundrelationen, då man på ett bättre sätt kan vårda en redan befintlig relation. För att öka snabbheten och tillgängligheten på serviceinformation, kan man bygga upp informationsbanker om kundernas problem som i sin tur sedan kan kopplas till andra system inom organisationen. Var bara försiktig. Folk har en viss aversion mot personuppgifter som lagras i olika databaser, som exempel kan IB och SÄPO affärer nämnas.
Ett exempel är frågor som kommer in via e-post, kan du överraska genom att snabbt svara på frågan har du genast förbättrat relationen till kunden. Man skall däremot vara medveten om att det är viktigt att den interna strukturen och kulturen finns för att snabbt kunna finna svaret inom organisationen och sedan vidarebefordra det till kunden. Misslyckas man med att inom en rimlig tid besvara kundfrågor finns risken att man snarare försämrar kundrelationen. Man lyckas reta upp kunden i onödan. E-post uppfattas som ett snabbt medium, därför kan man inte ta för lång tid på sig att svara på inkommande e-post. Trygg Hansa har exempelvis som målsättning att svara på inkommande e-post inom 15 minuter. Det räcker ofta med att bara skicka ett kort meddelande som bekräftar att man har tagit sig an kundens fråga.
Steg 4 "Produkter och Tjänster"
Hur anpassar man de befintliga produkterna och tjänsterna till Internet? De första lyckade exemplen på detta är substitut på redan existerande produkter och tjänster som omformats något för det nya mediet. Som exempel finns de flesta av dagstidningarna idag på nätet.
Vilka nya möjligheter till produkter och tjänster finns det? Med Internet och kunddatabaser kan man på ett helt annat sätt än tidigare differentiera information till kunderna. Frågan är bara vilken informationsdifferentiering som upplevs som mervärdesskapande, det varierar naturligtvis beroende på situationen. Viktigt att förstå är att det är kundens totalupplevelse vid ett köp som räknas. Det är kombinationen av bra produkter och servicetjänster runt omkring som blir allt viktigare.
Produkter och tjänster kommer i framtiden att utvecklas i ett närmare samarbete med kunderna. Det kommer att röra sig om ett mindre antal kunder med större inflytande på företagen. Då blir produktutvecklingen både snabbare och säkrare, man gör rätt från början. "Kundinvolverad produktutveckling är ett tecken på att organisationen blir allt mer virtuell och nätverksbaserad" Gezelius [1997] s.114.
Steg 5 "Virtuella nätverksorganisationer"
Kommunikationsåldern med ett informationssamhälle ställer nya krav på organisationerna och leder till nya organisationsformer. De som kan utnyttja fördelarna med rätt kompetens, snabb och välspridd kommunikation och är flexibla nog att anpassa sig till nya förhållanden, kommer få en viktig konkurrensfördel. Den som bäst kan uppfatta och använda utslagsgivande spetskompetens får en allt större chans att vinna på marknaden. När omvärlden förändras i en allt snabbare takt blir flexibilitet och anpassningsförmåga en allt större konkurrensfördel. Allt mer avgörande blir snabbhet för att vinna i olika konkurrenssituationer. Alla dessa faktorer bygger på förbättrad kommunikation. (Drömmen är att vara som en blixtsnabb Barbapappa).
Med den bakgrunden inser man att virtuella/nätverksorganisationer får större fördelar. Man slipper då den organisatoriska stelhet som finns i traditionella hierarkiska organisationer. Där informationen samlas upp nerifrån och samlas in och behandlas i toppen. Besluten skall därefter distribueras tillbaka till periferien genom alla olika led.
Tydligt är att det blir en allt vanligare arbetsform med projektorganisationer. De skapas för ett projekt och läggs sedan ned när projektet är klart. På så sätt får mer integrerade arbetsuppgifter samtidigt som gränserna mellan olika arbetsuppgifter suddas ut. Har man en övergripande bild över projektgruppens mål, ökar ansvarskännandet för slutprodukten. Internet saknar geografiska hinder och information kan distribueras snabbt till stora intressegrupper , se intressentmodellen på sid 3 i detta arbete. Dessutom kan man erbjuda en viss nivå av service 24 timmar om dygnet via Internet. Gränserna mellan företaget dess kunder och leverantörer blir allt otydligare. Kunderna blir en av de viktigaste stödgrupperna för andra kunder.
Det är ledningens viktigaste uppgift att se till att organisationen har en klar vision med fokus på kompetensutveckling i stället för detaljerade beslut. En öppnare arbetsform kräver alltsom ofta stora omorganisationer i arbetssättet i ledningen. Samt förmodligen en helt annan organisationskultur. Det är förmodligen lättare i nystartade organisationer än i äldre där det redan finns inarbetade rutiner och existerande tankemönster.
Snick & Snack Snickeri AB är en mindre snickerifirma med bland annat lokala hus- och egnahem ägare som kunder. De har även en stor byggfirma på orten som återkommande uppdragsgivare. På firman finns fem anställda och två delägare de omsätter ca: 5 miljoner kronor om året.
Den mest uppenbara målgruppen är befintliga och presumtiva kunder. Där finns en grov uppdelning mellan den stora byggfirman och de lokala husägarna. De ställer olika krav på informationen och den bör därför utformas på olika sätt. En annan målgrupp som kan vara intressant att studera är leverantörer. Den tredje målgruppen är den fasta personalen och eventuella visstidsanställda.
De olika målgruppernas kompetens om Internet är naturligtvis varierande. Av erfarenhet vet vi att den stora byggfirman har en egen Internetkoppling och även en egen hemsida. Den är dock relativt ointressant eftersom den sällan uppdateras och informationen inte är särskilt utförlig. Utav de mindre kunderna får man anta att de flesta har tillgång till Internet antigen på arbetet eller i hemmet. Kompetensen och intresset för Internet i denna grupp är varierande, men vi kan förmoda att den allmänt är ökande. Vi kan anta att de flesta har en vanlig modemuppkoppling med max 56k. På kontoret finns en dator för administration som de anställda har tillgång till, med en uppringd förbindelse till Internet (56k). De flesta har en dator hemma, de övriga kommer få ett erbjudande att köpa via arbetet, vilket intresset verkar vara stort för.
Genom att lägga upp information på Internet kan de olika målgrupperna följa olika projekt som är på gång och se aktuell status. De kan också se vilka jobb firman gjort tidigare. Det är ett enkelt sätt att se vilka slags jobb man gjort tidigare. Dessutom bör man fundera på ett bra sätt att kunna ta in förfrågningar om anbud. På så sätt kan kunder få en ungefärlig prisuppgift direkt.
Vi misstänker att mycket information som kan vara av intresse för många av kunderna inte når ut alls eftersom det är relativt besvärligt att få tag på den idag. Det krävs av kunden att man ringer upp och vet vad de skall fråga om. Dessutom är de ofta ute på jobb och tvingas ringa åter när de kommer in till kontoret. Därför kan det ta tid innan kunden får ett ungefärligt prisförslag. Mycket av informationen går via post, exempelvis prisförslag, vilket tar betydligt längre tid och dessutom blir dyrare. På det sättet kan man se det som en helt ny kanal att nå nya kunder, förutom gula sidorna. Den information som redan finns i befintliga datasystem är begränsad. Det rör sig i princip endast om bokföringen och fakturahantering.
Vid en snabb sökning på Internet, Alta Vista:s sökmotor, fann vi inte mycket information om kunder, av naturliga skäl. Det enda som finns är den stora lokala byggfirman som har en egen sajt. Utav leverantörer fanns endast ett av de lokala byggvaruhusen representerade. Däremot fanns flera från andra delar av landet, med möjlighet att handla direkt. Utav konkurrenterna fanns ingen lokal att finna. De som fanns var de stora rikstäckande företagen. Vi fann flera bra branschsajter, där bland annat standardiseringsregler gick att söka efter. Dessutom fanns det en del länkar vidare till sajter som verkade intressanta.
Eftersom företaget inte har mer än fem anställda, ser vi ingen anledning till att bygga upp ett särskilt intranät, för den interna kommunikationen. Vi föreslår istället att man bygger en hemsida med information som till att börja riktar sig till de anställda. Det är ett led i den interna marknadsföringen av Internetprojektet. Detta för att samtliga anställda skall ha kunskap om sajten innan man vänder sig till externa intressenter.
Vilken information kan man tänka sig att kunderna är intresserade av. Även i byggbranschen är det kundens totala upplevelse vid ett köp som räknas. Det gäller från den första kontakten till när arbetet är klart. Ett bra sätt stärka kundrelationen kan vara att utveckla en kunddatabas med tidigare utförda arbeten. Kan man kombinera detta med information om arbeten utförda i samma område som kan beröra flera kunder i området har man ett bra utgångsläge för att skapa en bestående kundrelation. En kunddatabas skulle kunna utnyttjas för att rikta in marknadsföringen ända ned till individ-/husnivå. Vi varnar dock något för att varje persons hem är deras borg. Man bör vara försiktig så att det inte upplevs som integritetskränkande.
Det kan även vara värt att skapa en hemsida på Internet. På hemsidan bör det finnas information som besvarar de vanligaste frågorna som idag kommer per telefon. Redan tidigare har beskrivits möjligheten med att ta in anbudsförfrågningar via e-post. Information om tidigare utförda arbeten är även det önskvärt, med bilder och utförlig information.
Detta är våra första rekommendationer. Vill man sedan gå vidare i Internetsatsningen bör man beakta hur produkter och tjänster kan anpassa till mediet. Det sista steget i vår Internettrappa, den virtuella organisationen, är kanske inte så avlägsen som kan tyckas. Redan idag är man van att jobba i projektform. Projektgrupper skapas för varje nytt arbete som skall utföras.
Grabbarna Grabbs GK är en medelstor golfklubb ett par mil utanför Uppsala. Banan och klubben endast ett par år gamla, det finns plats för fler medlemmar och framför allt finns det behov av fler sponsorer. På kanslit jobbar en person på heltid, samt beroende på säsong ett antal extraanställda.
Den största målgruppen för en Internetsatsning är golfspelare i Uppsala med omnejd. De kan vara de som redan är medlemmar i klubben, men även de som ännu inte har ett medlemskap är intressanta att försöka nå. En annan grupp man vill kunna informera är de befintliga sponsorerna och även de företag som är presumtiva sponsorer för framtiden. Det är möjligt att det kan vara önskvärt att kunna kommunicera med de personer som arbetar som instruktörer på klubben.
Med risk för att vara generaliserande tror vi att de flesta som spelar golf har tillgång till Internet på något sätt. Vi antar att många i målgruppen har en koppling hemma. Det betyder att de flesta går att nå via denna kanal. Dock får man vara medveten om att prestanda på kopplingen förmodligen är rätt låg, max 56k. Kompetens och intresse för Internet är förmodligen varierande, men inte låg.
Genom att lägga upp informationen på Internet kan spelare som saknar medlemskap i en klubb lätt kan finna informationen om klubben. Det är även intressant att kunna visa hur banorna ser ut, eftersom mycket arbete har lagts ned på deras utformning. Det bör kunna locka spelare från andra klubbar att komma och prova. De nuvarande medlemmarna kan vara intresserade av spelprogram, resultat från tidigare tävlingar och en möjlighet att anmäla sig till kommande tävlingar. Dessutom finns en liten golfshop med bra priser på utrustning för medlemmar. Information om klubbens verksamhet är intressant för sponsorerna.
Idag skickas all information ut postalt. Detta är tämligen dyrt och arbetskrävande. Dessutom finns det inga möjligheter att nå presumtiva spelare, medlemmar och sponsorer. Den information som finns idag i existerande system är i princip bokföring och medlemsregister.
I Alta Vista:s sökmotor fick vi 869 träffar när vi sökte på golfbanor. Flera av dessa träffar visade sig vara resebyråer som förmedlade golfresor till olika golfbanor i hela världen. Vi fann dessutom ett par sajter som innehöll mycket information om golfspelande. Det fanns exempelvis sajter med möjlighet att handla utrustning, listor på landets olika golfbanor samt information om golftouren.
I det här fallet verkar det som att betydligt fler konkurrenter redan har en sajt på Internet. Kvaliteten på den information som finns på dessa sajter är dock mycket varierande. Det kan dock ses som ett visst stöd för vår hypotes att golfspelare har god Internetkompetens. Internet verkar därför vara ett intressant medium för att nå denna målgrupp.
Även i detta fallet saknas det anledning att skapa ett särskilt intranät. Dock bör man använda de anställda och vissa särskilt involverade medlemmar för att testa hemsidan innan man gör en större satsning.
Eftersom klubben redan har ett medlemsregister är det naturligt att utveckla det till en mer fullständig kunddatabas.
På en hemsida kan man tänka sig att information om banornas kondition för dagen samt kanske även väderförhållanden. Detta är information som måste uppdateras ofta. Minst en gång om dagen. Man kan även tänka sig att det skulle kunna vara intressant för spelare att veta när det finns gott om plats på banan. Statstik som startlistor, placeringar osv från tävlingar som klubbmästerskap och liknande är förmodligen bra att ha på en hemsida. Information om klubbens största talangers tävlingssäsong kan locka besöker att återkomma. Dessutom skulle man kunna tänka sig att lägga upp "veckans runda". I ett försök att få personer att återkomma till hemsidan fler gånger. Instruktörerna skulle via hemsidan kunna ge tips för att förbättra swingen och andra allmänna tips för att förhöja nöjet av spelet.
Som i fallet med snickerifirman är detta tillräckligt till att börja med. Om man vill gå vidare med Internetsatsningen får göra en utvärdering av vad de tidigare stegen gett för erfarenheter. En bra golfbana kan förmodligen locka till sig besökare från andra platser i landet än Uppsala. Då krävs att fler faktorer än själva greenen är konkurrenskraftig. Det gäller exempelvis övernattningsmöjligheter, andra attraktioner, och restauranger.
Gummesson, E, [1995], "Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R" Liber-Hermods, Malmö.
Jakobsson, P, [1995], "Internet i marknadsföringen & marknadskommunikationen", Studentlitteratur, Lund.
Schein, Edgar, H. [1992] "Organizational Culture and Leadership", San Francisco.Sundelin I, [1998], "Marknadsundersökningen", itAffärer, nr 1/98.
