Jennys Hemsida - 2:a upplagan

Musiken

Kokboken

Allvaret

Ännu mer

SKIVKILLAR - ett PÅHOPP

När jag var på en fest för ett tag sedan hamnade jag i en smärre diskussion med en ny bekantskap beträffande musikintressets vara eller inte vara hos honom. Det hela började med att han hävdade att han lyssnade på i stort sett allting man kan tänka sig - en klyscha som retar mig! - varför jag bara blev tvungen att fråga honom om det egentligen inte var detsamma som att han, om sanningen skulle fram, faktiskt inte lyssnar så mycket på musik. Den unge mannen blev rasande, men försökte givetvis behärska sig. Med ansträngd stämma lät han mig (och för den delen det resterande festsällskapet) under den kommande timmen förstå att han hade ett fantastiskt brinnande musikintresse, att han lyssnade på såväl jazz som triphop, klassiskt, soul, hårdrock och blablabla. Som bevis för hans oändliga musikpassion hänvisade han till sin enorma skivsamling som, hör och häpna, bestod av så många som över 500 skivor....!! "Jaha??", tänkte jag, smått förbryllad, tillika knappast övertygad. "Vad har hans skivantal med hans känsla för musik att göra????". Men jag vågade inte fråga något mer, jag hade nog inte fått möjlighet ens om jag hade velat säga något. Än en ång hade jag nu lyckats trampa någon på en väldigt öm tå, och lite skamsen kände jag mig allt där jag satt med alla festens uppspärrade ögon stirrandes missnöjt på mig. Jag menade ju faktiskt inte att vara spydig mot honom, det råkade bara bli lite fel helt enkelt.

Men jag är uppriktigt less på en viss sorts killar, inte bara just den här killen, som tror att kvantitet är allt som räknas. För det är bara dumheter!! Musik är inget man samlar på, det är något man upplever. Det är som med böcker; en bra bok skrivs inte för att någon skall köpa den och direkt ställa in den i sin välfyllda hylla för att sedan kunna sitta och berätta för vänner och kollegor att han minsann har den. Då har man missat något väldigt viktigt. Jag tycker att personer som köper skivor, såväl som böcker, bara för att man ska ha dom är riktigt löjliga POSERS. Och jag är glad att kunna säga att vi inte delar samma syn på musik! 

Bra musik för mig (nu kommer jag att försöka stila lite...) är något mer än en samlarpryl. Jag tänker inte vara så pretentiös att jag nu börjar svamla om livets mening eller känslan av att trots allt inte vara helt ensam i universum (vem trodde det??), men vad det är frågan om är möjligheten att få ta del av någon annans liv och idéer. Det handlar om att förmedla känslor, tankar, humor, allt som har med livet att göra. Det kan handla om bra textrader, om häftia harmonier, om skönhet, glädje, energi, nytänkande, ren och skär skitförbannadilska, det kan vara roligt eller hjärtslitande eller något man får en kick av, som gör att man känner "WOW!! Så himla bra!!". Musiken berör vår själ, så om man är så enfaldig att man inte tar chansen att uppleva detta utan istället koncentrerar sig på att få sig den största skivsamlingen....då tycker jag att personen i fråga inte bör titulera sig "musikintresserad". För det är ju inte musiken han egentligen är intresserad av; det är ju bara sin egen coola image som han desperat försöker upprätthålla. SUCKERS!!

Självklart borde det vara ganska logiskt att den som bär på ett uppriktigt musikintresse kanske lägger ner lite mer tid och pengar på att köpa skivor, och därmed även får en lite större samling jämfört med gemene man. Men jag är övertygad om att det inte alls råder ett odiskutabelt kausalsamband mellan antal skivor och genuin skivpassion. Jag vet vissa som på ett utmärkt sätt bevisar att jag har rätt (no names - no offense). Så om du vill imponera på mig - kom inte dragandes med din stora skivsamling! Snarare imponeras jag av personer som känner musiken inuti sig, som upplever något som jag rent fysiskt kan känna. Kanske något att tänka på när du ska ut och ragga??!

Okej, jag erkänner gladeligen att jag tycker att det är ganska kul att retas lite och att jag har en dålig vana att ibland uttrycka mig lite väl klumpigt. Men detta ursäktar inte helt vissa människors extrema stingslighet, och till dom vill jag bara fråga:
Var har ni självdistansen, killar??
(Personligen har jag en alltför liten skivsamling, och det är riktigt tråkigt faktiskt....)