Kikhosta Granskat av: Anders Berg, överläkare och specialist i barnmedicin

Efter förlaga av: Hanne Korsholm, allmänläkare

Vad är kikhosta?

Kikhosta är en mycket allvarlig sjukdom om den drabbar barn under 1 år. Lyckligtvis har det blivit en ganska sällsynt sjukdom tack vare effektiv vaccinering. Innan man började vaccinera barn mot kikhosta i Danmark fick 3 av 4 barn svåra kikhostanfall och runt 10 barn om året dog av sjukdomen. Idag är det endast ett fåtal procent av de svenska barnen som drabbas av kikhosta. Kikhosta orsakas av en bakterie (bordetella pertussis) och räknas som den mest smittosamma bakterieinfektion som finns i Sverige. Om ett barn i en syskonskara har fått sjukdomen, kommer i nio fall av tio syskonen att smittas om de inte tidigare har haft sjukdomen eller blivit vaccinerade. Detta gäller också spädbarn som inte skyddas av ett tillfälligt infektionsförsvar från modern Detta är också orsaken till att man vaccinerar barnen tidigt. Det bör också vara en allmän regel att förkylda och hostiga barn hålls långt borta från ovaccinerade barn och av samma orsak nekas att gå in på BB-avdelningar.

Hur får man kikhosta?

Infektionen överförs via droppsmitta. Om man befinner sig i samma rum som en person med kikhosta, kan man räkna med att bli smittad, om man inte tidigare haft sjukdomen eller är vaccinerad. Även om immuniteten ska vara livslång, försvinner motståndskraften mot sjukdomen med åren. Man kan därmed riskera att drabbas av en lindrigare form av kikhosta senare i livet.

Hur känns sjukdomen?

Inkubationstiden, den tid som går från det att man blivit smittad tills sjukdomen bryter ut, varierar från 5 till 15 dagar. Men den kan också vara längre. Sjukdomen börjar med ett par veckors lättare förkylning med en lätt hosta. Sedan följer den typiska hostan. Den visar sig som upprepade hoststötar tills lungorna har tömts på luft och följs av en djup inandning som, när luften passerar strupen, framkallar ett kippande och kiknande ljud. Detta har givit sjukdomen dess namn. Barnet hostar upp ett segt slem och anfallet resuterar ofta i kräkningar. I de flesta fall har barnet inte feber. Hostan är mycket jobbig, såväl för barnet som drabbas som för dess föräldrar, som känner sig hjälplösa. Hostanfallen kan komma 10-20 gånger och kanske ända upp till 30-40 gånger per dygn. Det är först efter 6-8 veckor man ser säkra tecken på att anfallen går tillbaka. I hela perioden från den första nysningen i förkylningsstadiet fram till 6 veckor efter det att hostan brutit ut kan barnet smitta. Det är alltså en mycket lång smittoperiod jämfört med de andra barnsjukdomarna.

Hur ställer läkaren diagnosen kikhosta?

Om det finns en misstanke om kikhosta kan läkaren ta ett prov med en vaddpinne i nässvalget och sända provet för bakterieodling. Svaret fås efter 5 dagar.

Framtidsutsikt

Utöver att kikhosteanfallen är mycket obehagliga kan det uppstå komplikationer. Först och främst i lungorna, som till exempel bronkit eller lunginflammation, men också i öronen, som till exempel öroninflammation. Dessa orsakas av andra bakterier, som utnyttjar tillfället att angripa kroppen när dess försvar är nedsatt. Om barnet drabbas av komplikationer kan det få feber. Det är viktigt att vara uppmärksam på att sjukdomen då kan ändra karaktär. Om komplikationer har tillstött sätts ofta behandling med antibiotika in.

Hur behandlas kikhosta?

I de flesta fall kräver kikhostan ingen behandling. Spädbarn och barn som har andra sjukdomar, till exempel astma, kräver konstant övervakning. Denna företas bäst på sjukhus. Effekten av antibiotikabehandling är inte helt klar, men antibiotika används ändå som behandling i vissa fall. Vaccination rekommenderas. Det är lika viktigt att se till att smittan inte sprider sig, och särskilt att skydda de allra minsta barnen. På ett daghem med små barn skall man tänka extra mycket på detta. Om det finns barn med kikhosta på ett daghem, får inte andra barn under 1 år vistas där, med mindre än att de själva har haft kikhosta eller har blivit vaccinerade mot detta 2 gånger med fyra veckors mellanrum. Om barnet är över 1 år får de gärna vara där, även om de inte har haft kikhosta eller blivit vaccinerade. Föräldrarna måste informeras om smittorisken. Sjuka barn får inte tas emot på ett daghem. Barnen får inte återkomma till daghemmet förrän 6 veckor efter det att det sista barnet börjat hosta, såvida de inte blivit vaccinerade på det sätt som beskrivits tidigare. Barn och personal som drabbats av kikhosta skall skickas hem tills de inte längre utgör en smittorisk. Om det förekommer kikhosta hemma hos barn eller personal skall ingen åtgärd vidtas. Barn vaccineras vid 3 månaders, 5 månaders och 12 månaders ålder. Efter de två första vaccinationerna är barnet skyddat till nästan 100 procent.

Vilken medicin kan användas?

Det finns ingen egentlig medicinsk behandling, men man kan förkorta den period som den sjuke kan smitta genom att använda vissa antibiotika (till exempel erythromycin).

 Vem skall vaccineras?

Precis som vid alla andra barnsjukdomar är det viktigaste att förebygga. Det rekommenderas att alla barn vaccineras mot kikhosta.