Så här började det...

Sedan 25 år tillbaka har vi, Nisse och Annica Uppström, uppfödning av samojed med kennelnamnet Nordvikens. Vi köpte vår första samojed, Great Rimskij 1983 från kennel Great där uppfödaren Elga Carlsson sa att "först skaffar man en, sedan skaffar man två, sedan tappar man räkningen"! "Nej!" sa vi i munnen på varandra, "vi skall bara ha en". Elga hade rätt - vi har märkt att det är lätt att tappa räkningen...

Nisse och Annica Uppström

Via Jalmals kennel, där vi köpte vår andra samojed (Jalmals Belosova, även kallad "Bessie") fick vi insikt om hundspannskörningens underbara värld. Jalmals Belosova och Great Rimskij parades 1986 och vi sparade tiken Nordvikens Awoshka. Tillsammans bildade dessa hundar vårt första 3-spann, och snart längtade vi efter varsitt spann. En parningsvalp efter Rimskij, Natasja, kom till vår kennel, och med hjälp av "Bessie", Awoshka och Natasja utökades vårt hundantal allt eftersom. Uppfödningen sker i liten skala, och i stort sett har vi bara valpar när vi själva skall behålla någon.

Ytterligare en ras...

Hösten 2003 bestämde vi oss för att utöka vårt hundbestånd med ytterligare en ras. Valet var enkelt - siberian huskyn har under många år legat oss varmt om hjärtat. Målsättningen är att i framtiden köra medel- och långdistans med alla våra hundar.

Vi har under 25 år som uppfödare tagit 22 valpkullar (samojed) som hittills resulterat i 26 svenska polarhundchampions (se lista genom att klicka här), 13 norska trekkehundchampions samt 18 utställningschampions där två tikar även har internationellt championat. Augusti 2005 fick vi vår första siberian husky kull, och fram t.om 2011 har det fötts 6 siberian husky kullar på kenneln där sju hanhundar och två tikar har blivit svenska polarhundchampions. Se lista genom att klicka här.

Bruksuppfödarpris. och Bruksavelspris...

Sex gånger har vi mottagit Svenska Kennelklubbens Bruksuppfödarpris, fem av dem är efter uppfödning av samojed och en gång har vi mottagit priset för uppfödning av siberian husky. Dessutom har våra samojed tikar SE UCH SE (POLAR)CH NTCH NUCH Nordvikens Dinka-Demina, SE (POLAR)CH NTCH Nordvikens Larizza Demina, PDP SE UCH S(POLAR)CH NTCH Nordvikens Inja och NO TCH PDP SE (POLAR)CH Nordvikens Khatanga-Demina och vår siberian huskytik SE (POLAR)CH Isslottet's Skrika mottagit SKKs Bruksavelspris.

Förtroendeuppdrag...

Vi har båda under många år haft, och har fortfarande, förtroendeuppdrag inom Svenska Kennelklubben (SKK) och tidigare inom dess specialklubb Svenska Polarhundklubben (SPHK). Annicas uppdrag har sträckt sig över många olika områden, bl.a. som ordförande under 10 år i SPHKs rasklubb för samojed, ledamot i Jämtland Härjedalens kennelklubb under 4 år, från 2007 suppleant i SKKs Centralstyrelse och från 2009 ordinarie ledamot i densamma. Nisse har, förutom att under en 10-års period period ingått i SPHKs centralstyrelse som kassör och sedan vice ordförande, även ingått i Svenska Draghundsportförbundets slädhundskommitté. För närvarande är Nisse ordförande i Amundsen Draghundklubb, en klubb som har som huvuduppgift att genomföra långdistanstävlingen Amundsen Race .

FCI exteriördomare

2010 blev Annica auktoriserad exteriördomare, och den första rasen som hon fick sin auktorisation på var samojedhund. Därefter har hon blivit auktoriserad även på siberian husky, alaskan malamute och grönlandshund.

Träning och tävling...

Nisses körning på snö med våra siberian huskies brukar varje säsong ligga på ca 500 mil och det är med stort nöje man ser hundarna trivas med sitt arbete. Tävlingarna är i första hand långdistans som Femundlöpet 600, Polardistans 300 och Amundsen Race. Den sistnämnda tävlingen har vi aldrig fått kört själva då vi i allra högsta grad ingår i organisationen, men våra hundar har tävlat med andra förare. Samojedernas träning uppgår numera till ca 100 mil per säsong.

Tävlingar är ett mycket trevligt sätt att träffa likasinnade samt att se hur de egna hundarna står sig i konkurrensen. Vad vi tänker på under regniga träningskvällar är de underbara fjällturerna på vårvinter med skarsnö på morgonen och dagsmeja under dagen. Att sedan krypa ner i sovsäcken när solen har gått ner och termometern visar på -20 grader är en sak man lär sig att hantera med rätt utrustning (det är som att gå och lägga sig i frysen).