|
Resperiod blir september - oktober 2001 och samma tid 2002. Dessa två månader är ur vädersynpunkt de bästa. Man kan också cykla i maj - juni men då är risken för stormar stor.
Resan börjar i Torekov, där jag bor. Här samlas vi för genomgång av resan. Det finns några sängplatser och gott om sovsäcksplats.Vi skall vara tätt tillsammans i ca 30 dagar så det är lika bra att vi tränar. Ni anländer till lunch den ena dagen och lämnar efter lunch dagen efter. Jag visar diabilder och berättar om vårt äventyr. Jag har rest över Himalaya tre gånger och färdats 3 500 km med en expedition i Sven Hedins fotspår i Tibet. Vi studerar detaljerade kartor och all annan information som t ex utrustning och klimat. Det blir då rikliga tillfällen till frågor. Denna samvaro ger oss också möjlighet att lära känna varandra inför resan. Efter informationsträffen står vi i förbindelse med varandra via e-post fram till avresedagen. På så sätt håller vi en linje öppen för frågor och svar.
I Kathmandu stannar vi bara ett par dagar för att se oss omkring på cykel. Vi har en lokal cykelguide med oss. Här kan vi också göra eventuella kompletteringsköp. Det är sedan meningen att vi skall åka med bil till Lhasa den väg ni sedan skall cykla. Alternativt kan vi flyga till Lhasa. Flygtiden dit är ca en timma. Alternativet är öppet tills vi träffas och kan diskutera hur vi vill göra. Resan från Kathmandu till Lhasa längs Friendship Highway tar ca tre dagar.
I Lhasa, denna kulturellt intressanta stad, finns mycket att se, så där stannar vi fyra till fem dagar. Lika viktigt är att vi måste acklimatisera oss under några dagar. Lhasa ligger på 3 600 möh. Här finns flera intressanta kloster, varav Potala är det mest ståtliga. Potala var Dalai Lamas tidigare residens och administrationsbyggnad. Vi skall också gå 600 meter upp på ett berg varifrån vi har full utsikt över Lhasa. Det blir samtidigt konditionstest. De utflykter vi gör i och runt Lhasa sker per cykel med lokal guide. Det blir rikliga tillfällen till inköp i de talrika bassarerna både i den tibetanska som den kinesiska delen av staden.
Lhasa ligger, som jag tidigare nämnt, på 3 600 möh och Kathmandu på 1 300 möh. Vi passerar tre pass: 5 010, 5 250, 5 200 och Everests basläger på 5 200 möh. Det mesta av vägen är plan mark eller nerför. Vi cyklar naturligtvis inte varje dag. Det blir vilodagar på intressanta platse där det finns sevärdheter. När vi träffas får ni en detaljerad vägprofil. Det är tänkt så, att vi cyklar upp till Everests basläger och åker bil eller cyklar ner till Friendship Highway. Det är upp till var och en. Vi stannar på baslägret i två dagar för vila. De som vill, kan vandra upp till "camp 1" som ligger på 5 460 möh. Fram och tillbaka tar det ca 7 timmar. Det är en relativt lätt vandring.
På Everests basläger som ligger på 5 200 möh, träffade jag i oktober förra året en grupp kanadensare som cyklade från Lhasa till Kathmandu. Äldst i den gruppen var en 74 åring. För denna mycket annorlunda "cykeltur" gäller att den som kommer fram sist har vunnit i form av upplevelser. Det är endast en tävling mot sig själv. Att befinna sig ensam på ett pass på över 5 000 möh och lyssna till tystnaden känns som en mental rening.
Passet Tong La (5 200 möh), som är det sista passet, ligger ca 150 km från den nepalesiska gränsen. När vi närmar oss gränsen till Nepal skiftar naturen karaktär från det karga och trädlösa landskapet till prunkande gröna berg och djupa raviner med otaliga vattenfall, där du kan tvätta av dig resdammet i det varma vattnet.
Härifrån bär det utför ända ned till 560 möh! Längs vägen träffar vi på världens näst högsta bungy jump, 160 meters fallhöjd. Är det någon som är hågad? Därifrån är det sedan uppåt igen till 1 500 möh och sedan nerför till Kathmandu 1 300 möh. Ni har gjort en prestation och bär ett minne för livet med er hem.
|
|
