En höstlördag i nov. 1965 blev jag och min gode vän Sten Lindgren inbjudna till Tryggve Glantz och hans dåvarande fru i Nyköping,  för en utlovad planerad UFO-kontakt. Efter lite ätande och samtal blev vi inviterade till en biltur på kvällen. Vi fick vissa förhållningsorder: Vi skulle inte ha något av metall på oss (t.ex. armbandsur), vi skulle inte samtala under hela resan, samt iakttaga ett värdigt uppträdande. När vi åkt några kilometer och kommit nära en sjö, (som senare visade sig heta Nävsjön) saktade Tryggve in bilen, en VW-bubbla och signalerade med billjuset. Samtidigt kände Sten och jag  (vi kollade med varandra efteråt) som ett slags "elektroniskt nät" vilket började avsöka huvudet.. Det var ej obehagligt på något sätt, tvärtom.

Resan fortsatte några minuter till. Vi stannade nära stranden av Nävsjön. Sten och jag blev ombedda att gå ur, vara tysta och stanna nära bilen. De övriga Tryggve, hans dåvarande fru och femte person, en gemensam vän sedan många år gick framåt från bilen mot ett bländande ljussken, en halv-sfärisk bubbla av ljus ca 30 meter i diameter ungefär 50-60 meter bort. Fram ut ljusskenet kom silhuetten av en man som gick i riktning mot de tre (Tryggve, hans fru och vår vän). De stannade och vi tyckte att de talades vid.

Silhuetten av mannen syntes först mot det joniserade fältet från den landade farkosten.

Jag tittade upp och såg några rörliga lysande farkoster på ett par hundra meters höjd på himlen över oss. Hela händelsen tog uppskattningsvis ca 10-15 minuter. De tre, gick tillbaka mot bilen. Vi åkte iväg en kort sträcka på några km och stannade vid ett fält. Vi klev ur. Det var stjärnklart. Vi såg en farkost över skogsbrynet några hundratal meter från oss. Vi blev ombedda att tyst begrundande titta upp. Då varseblev jag (även Sten) som om hela stjärnhimlen komprimerades och kom ca 10 gånger närmare oss.

Detta var kanske det mest fantastiska jag upplevt i hela mitt liv. Efter ca 15 minuter åkte vi hem till familjen Glantz och senare på kvällen åkte Sten och jag tillbaka till Stockholm. OBS att inte någon gång på hela kvällen fanns något obehag, utan tvärtom som om jag/vi tangerat en upphöjd version av verkligheten.

Det kanske bör förtydligas att kontakten var uppdelad i två faser. Den första fasen hände nära Nävsjöns strand, den andra hände ca 5-10minuter efter vid en äng ca 4-5 km från den första kontaktplatsen.

Vid fas 2 fick vi där instruktioner av Tryggve att stå stilla och vänta. Bara efter någon minut så kom ett av de tre klockskeppen på ca 200 meters avstånd, höjd ca 30 meter över marken, sakta gungande i sin flygbana. Flykthastigheten var långsam kanske 30 km/tim. Skeppet försvann sakta bortom horisonten.

Stockholm 2003 Okt. 5

Christer Janson

A