| Bosättning inleds |
c:a 9000 f.Kr. |
| Till kungdömena Ebla (nära Aleppo) och Mari |
c:a 3000 - c:a 2300 |
| Till akkadierna |
c:a 2300 - c:a 1700 |
| Till assyrierna |
c:a 1700 - c:a 1600 |
| Till hettiterna (norra delen) |
c:a 1600 - c:a 1200 |
| Till Egypten (södra delen) |
c:a 1450 - c:a 1250 |
| Till (babylonska) kungariket Mitanni (norra delen) |
c:a 1400 - c:a 1350 |
| Hettiterna erövrar Mitanni, c:a 1350 |
| Hettiterna besegras vid Kadesh av Ramses II av Egypten, 1285 |
| Arameér bosätter sig i området och grundar mindre kungadömen |
c:a 1200 - 732 |
| ARAMEISKA KUNGAR |
| Rezon I |
Kung |
c:a 950 |
| Tab-Rimmon |
Kung |
900-t. |
| Bar Haddad I |
Kung |
c:a 914 - c:a 880 |
| Bar Haddad II |
Kung |
c:a 880 - c:a 843 |
| Hazael |
Kung |
c:a 843 - c:a 804 |
| Bar Haddad III |
Kung |
790-t. |
| Tab-El |
Kung |
770-t. |
| Rezon II |
Kung |
c:a 740 - 732 |
| Till assyrierna |
732 - 612 |
| Till Babylon |
612 - 539 |
| Till Persien |
539 - 333 |
| Till Makedonien |
333 - 323 |
| Till Antigonus rike |
323 - 301 |
| Till seleukidiska riket |
301 - 64 |
| Den romerske generalen Pompejus erövrar Libanon och Syrien, 64 |
| Till republiken Rom |
64 - 27 |
| Till Romarriket |
27 - 261 e.Kr. |
| Till Palmyra |
261 - 272 |
| Till Romarriket |
272 - 395 |
| Till Bysantinska riket (Östrom) |
395 - 612 |
| Till Persien |
612 - 628 |
| Till Bysantinska riket |
628 - 636 |
| Till Kalifatet |
636 - 877 |
| Till Egypten |
877 - 896 |
| Till hamdanid-kalifatet Aleppo |
896 - 935 |
| Till Egypten |
935 - 1076 |
| Till seldjukerna i Aleppo |
1076 - 1174 |
| Första korståget |
1096 - 1099 |
| Till buriderna (Damaskus) |
1104 - 1154 |
| Andra korståget |
1147 - 1149 |
| Korsfararnas misslyckade anfall på Damaskus driver buriderna i seldjukernas armar, 1149 |
| Saladin, Jerusalems betvingare, erövar Damaskus från seldjukerna, grundar ayyubid-dynastin; 1174 |
| Till ayyubidiska sultanatet (delar även under emiratet i Aleppo) |
1174 - 1260 |
| Till mongolerna |
1260 |
| Till mamlukerna |
1261 - 1400 |
| Ockuperat av timuriderna (Timur Lenk) |
1400 - 1401 |
| Till mamlukerna |
1401 - 1516 |
| Till Osmanska riket |
1516 - 1832 |
| Första turkisk-egyptiska kriget |
1832 - 1833 |
| I enlighet med Kütahayafördraget erhåller Egypten Syrien, 1833 |
| Till Egypten (autonomt) |
1833 - 1841 |
| Andra turkisk-egyptiska kriget |
1839 - 1841 |
| I enlighet med Londonfördraget får vicekungen av Egypten ärftlig rätt till södra Syrien men under turkisk överhöghet, 1841 |
| Till Osmanska riket |
1841 - 1918 |
| Första världskriget |
1914 - 1918 |
| Turkisk militär avrättar 21 libaneser och syrier - dagen blir sedermera kallad Martyrernas dag, 6 maj 1916 |
| Allierad ockupation |
1918 - 1920 |
| Den syriska kongressen gör Storsyrien till ett kungarike, 7 mars 1920 |
| HASHEMITERNA |
| Faisal bin Husayn |
Kung |
mars - juli 1920 |
| Frankrike får mandatet över Storsyrien (Syrien och Libanon) vid konferensen i San Remo, april 1920 |
| De kungliga syriska styrkorna besegras av franska trupper i slaget vid Maysalun, 24 juli 1920 |
| Till Frankrike |
1920 - 1940 |
| Syrien blir en republik, 11 juni 1932 |
| FÖRSTA REPUBLIKEN |
| Muhammad Ali Bay al-Abid |
|
President |
1932 - 1936 |
| Hashim Khalid al-Atassi |
KW |
President |
1936 - 1939 |
| Nasuhi Salim al-Bukhari |
|
Tillförordnad president |
juli 1939 |
| Andra världskriget |
1939 - 1945 |
| Bahij ad-Din al-Khatib |
|
Kommissionärsordförande |
1939 - 1941 |
| Till Vichyfrankrike |
1940 - 1941 |
| Khalid al-Azm |
|
Tillförordnad president |
april - sep 1941 |
| Vapenvila mellan allierade och Vichystyrkor i Akko, 14 juli 1941 |
| Till Frankrike |
1941 - 1943 |
| Självständighet proklameras, 1941 |
| Shaykh Taj ad-Din al-Hasani |
|
President |
1941 - 1943 |
| Jamil al-Ulshi |
|
Tillförordnad president |
jan - mars 1943 |
| Ata Bay al-Ayyubi |
|
Statschef |
mars - aug 1943 |
| Skukri al-Kuwatli |
KW/SNP |
President |
1943 - 1949 |
| Frankrike erkänner ett självständigt Syrien, 1 januari 1944 |
| De franska trupperna lämnar Syrien, som blir en självständig republik, 15 april 1946 |
| Arabisk-israeliska kriget |
1948 - 1949 |
| Husni az-Zaim |
Militär/SSNP |
President |
mars - aug 1949 |
| Muhammad Sami Hilmi al-Hinnavi |
Militär |
Militärledningsordförande |
aug 1949 |
| Hashim Khalid al-Atassi |
KW |
Statschef |
1949 - 1951 |
| Adib ash-Shishakli |
Militär |
Militärledningsordförande |
dec 1951 |
| Fawzi as-Silu |
Militär |
Statschef |
1951 - 1953 |
| Adib ash-Shishakli |
Militär/ALM |
President |
1953 - 1954 |
| Maamun al-Kuzbari |
|
Tillförordnad president |
feb 1954 |
| Hashim Khalid al-Atassi |
KW |
President |
1954 - 1955 |
| Skukri al-Kuwatli |
SNP |
President |
1955 - 1958 |
| I union med Egypten och Jemen - Förenade arabrepubliken, 22 februari 1958 |
| Unionen upplöses efter en militärkupp i Syrien, som blir en arabisk republik; 28 september 1961 |
| ANDRA REPUBLIKEN |
| Maamun al-Kuzbari |
|
Tillförordnad president |
sep - nov 1961 |
| Izzat an-Nuss |
|
Tillförordnad president |
nov - dec 1961 |
| Nazim al-Kudsi |
HS |
President |
1961 - 1963 |
| Louai al-Atassi |
Militär/Baath |
Ordförande för revolutionella rådet |
mars - juli 1963 |
| Muhammed Amin al-Hafez |
Militär/Baath |
Presidentrådsordförande |
1963 - 1966 |
| Militär statskupp - president Hafez fängslas, 23 februari 1966 |
| Nureddin Mustafa al-Atassi |
Militär/Baath |
Statschef |
1966 - 1970 |
| Sjudagarskriget - Israel inleder ockupationen av Golanhöjderna |
1967 |
| Sayyid Ahmed al-Hasan al-Khatib |
Baath |
Statschef |
1970 - 1971 |
| Hafez Ali Sulayman al-Assad |
Militär/Baath |
President |
1971 - 2000 |
| Yom Kippur-kriget |
1973 |
| Libanesiska inbördeskriget |
1975 - 1990 |
| Syrisk intervention i Libanon |
1976 |
| Syrisk invasion och fullständig ockupation av Libanon |
1990 - 2005 |
| Gulfkriget - på koalitionens sida |
1991 |
| Abdul-Halim Khaddam |
Baath |
Tillförordnad president |
juni - juli 2000 |
| Bashar al-Assad |
Baath |
President |
2000 - |
| De sista syriska trupperna lämnar Libanon, 27 april 2005 |