Lettland


Baltiska stammar (kurer, lettgaller, semgaller och seloner) bosätter sig c:a 3000 f.Kr.
Påven Celestinus III uppmanar till ett korståg mot de okristnade stammarna i Baltikum, 1193
Biskop Albert av Livland landstiger vid Riga som får stadsrättigheter senare samma år, 1201
Till Svärdsriddarorden 1202 - 1561
Riga går med i Hansaförbundet, 1282
Livländska kriget 1558 - 1583
Svärdsriddarorden (en del av Tyska orden) sekulariseras, Kurland och Semigallien blir hertigdömet Kurland (under polsk överhöghet) och Polen erhåller Riga samt nordöstra delen enligt Wilnopakten; 28 november 1561
Till Polen 1561 - 1710
Första polsk-svenska kriget 1600 - 1611
Andra polsk-svenska kriget 1620 - 1622
Tredje polsk-svenska kriget 1625 - 1629
Polen avträder norra delen inklusive Riga (som Livland) till Sverige vid freden i Altmark (Stary Targ), 26 september 1629
Till Sverige 1629 - 1710
Det stora nordiska kriget 1700 - 1721
Rysk ockupation 1710 - 1721
Sverige avträder Livland (samt Estland, Ingermanland och det mesta av Karelen) till Ryssland vid freden i Nystad, 10 september 1721
Till Ryssland 1721 - 1918
Första världskriget 1914 - 1918
Rådet av Livland, Estland, Riga och Ösel utropar den självständiga Baltiska staten med syfte att göra den till ett hertigdöme i personalunion med Preussen, 12 april 1918
BALTISKA STATEN
Adolf Konstantin Jakob, baron Pilar von Pilchau Rådsordförande april - nov 1918
Adolf Friedrich Albrecht Heinrich, hertig av Mecklenburg-Schwerin Hertig nov 1918
Adolf Konstantin Jakob, baron Pilar von Pilchau Regent nov 1918
Republiken Lettland utropas, 18 november 1918
FÖRSTA REPUBLIKEN
Janis Cakste LZS Folkrådsordförande 1918 - 1922
Sovjetlettiska socialistiska republiken utropas (i opposition till lettiska republiken) vilket leder till rysk invasion, 17 december 1918
Lettiska självständighetskriget 1918 - 1920
Ryssland erkänner Lettlands självständighet, 11 augusti 1920
Fridrihs Vesmanis LSDSP Tillförordnad president nov 1922
Janis Cakste DC President 1922 - 1925
Pauls Kalnins LSDSP Tillförordnad president nov 1925
Janis Cakste DC President 1925 - 1927
Pauls Kalnins LSDSP Tillförordnad president mars - april 1927
Gustavs Zemgals DC President 1927 - 1930
Pauls Kalnins LSDSP Tillförordnad president april 1930
Alberts Kviesis LZS President 1930 - 1936
Karlis Ulmanis Ej partibunden President 1936 - 1940
Efter en sovjetisk invasion utropas den socialistiska republiken Lettland, 21 juli 1940
KOMMUNISTREPUBLIKEN
Augusts Martynovitj Kirhensteins LKP President 1940 - 1952 (i exil 1941 - 1944)
Andra världskriget - tysk ockupation (som Ostland) 1941 - 1944
Karlis Martynovitj Ozolins LKP President 1952 - 1959
Janis Eduardovitj Kalnberzins LKP President 1959 - 1970
Vitalijs Petrovitj Rubeins LKP President 1970 - 1974
Peteris Jakubovitj Strautmanis LKP President 1974 - 1985
Janis Janovitj Vagris LKP President 1985 - 1990
Anatolijs Valerjanovitj Gorbunovs LKP/LTF President 1988 - 1990
Ej partibunden/LC Rådsordförande 1990 - 1993
Sovjetunionen erkänner Lettlands självständighet, 6 september 1991
TREDJE REPUBLIKEN
Guntis Ulmanis LZS President 1993 - 1999
Vaira Vike-Freiberga Ej partibunden President 1999 -

LZS Latvijas Zaja savieniba (Lettiska bondeunionen)
LSDSP Latvijas Socialdemokratiska Stradnieku Partija (Lettiska socialdemokratiska partiet)
DC Partija Demokratiskais Centrs (Demokratiska centerpartiet, liberalt)
LKP Latvijas Komunistiska Partija (Lettiska kommunistpartiet, enda legala partiet 1919-1920 och 1940-1989)
LC Savieniba Latvijas Cels (Unionen Lettlands väg, liberalt)
LTF Latvijas Tautas Fronte (Lettiska folkfronten, pro-självständighet)