Estland


Finsk-ugriska stammar bosätter sig c:a 3000 f.Kr.
Den arabiske kartografen al-Idrisi ritar ut Tallinn på sin karta som Koluvan - första gången somstaden omnämns, 1154
Påven Celestinus III uppmanar till ett korståg mot de okristnade stammarna i Baltikum, 1193
Svärdsriddarorden med nykristnade allierade besegrar okristnade ester under Lembitu av Lehola på S:t Markus Dag, 21 september 1217
Till Svärdsriddarorden (södra delen) 1217 - 1237
En dansk flottstyrka under Valdemar II angriper Reval (nuv. Tallinn) och är på väg att förlora slaget vid Lyndanisse (danskt namn för Tallinn) då den danska flaggan (enl. tradition) nedstiger från skyn, 15 juni 1219
Till Danmark (norra delen) 1219 - 1227
Svärdsriddarorden erövrar på ön Saaremaa (sv. Ösel) det sista av infödingarnas fästen, och erövrar dessutom alla danska provinser; 1227
Till Svärdsriddarorden (södra delen) 1237 - 1561
De danska provinserna återställs genom freden i Stensby, 1248
Till Danmark (norra delen) 1248 - 1346
Reval går med i Hansaförbundet, 1248
S:t Georgs Natt Upproret 1343 - 1345
Danmark säljer sina estniska provinser till Tyska orden för 10,000 mark, 1346
Till Svärdsriddarorden (norra delen) 1346 - 1561
Livländska kriget 1558 - 1583
Norra Estland överlämnar sig till Sverige medan de södra delarna blir en del av Litauen, 1561
Till Sverige 1561 - 1721
Första polsk-svenska kriget 1600 - 1611
Andra polsk-svenska kriget 1620 - 1622
Tredje polsk-svenska kriget 1625 - 1629
Polen-Litauen avträder sina estniska provinser till Sverige vid freden i Altmark (Stary Targ), 26 oktober 1629
Danmark avträder Ösel till Sverige vilket innebär att hela nuvarande Estland blir svenskt, 1645
Det stora nordiska kriget 1700 - 1710
Rysk ockupation 1710 - 1721
Sverige avträder Estland (samt Livland (svenska Lettland), Ingermanland och det mesta av Karelen) till Ryssland vid freden i Nystad, 10 september 1721
Till Ryssland 1721 - 1918
Första världskriget 1914 - 1918
Republiken Estland utropas, men dagen därpå invaderar tyska trupper landet; 24 februari 1918
Tysk ockupation (som Baltiska staten) feb - nov 1918
De tyska trupperna lämnar landet men ett par dagar senare invaderar ryska trupper istället, november 1918
Estniska självständighetskriget 1918 - 1920
FÖRSTA REPUBLIKEN
August Rei ESDTP Konstitutionsförsamlingsordförande 1919 - 1920
I och med freden i Tartu avsäger sig Ryssland alla anspråk "i evighet" på Estland, 2 februari 1920
Ants Piip ETE Statsålderman 1920 - 1921
Konstantin Päts PK Statsålderman 1921 - 1922
Juhan Kukk ETE Statsålderman 1922 - 1923
Konstantin Päts PK Statsålderman 1923 - 1924
Friedrich Akel ERE Statsålderman 1924
Jüri Jaakson ERE Statsålderman 1924 - 1925
Jaan Teemant PK Statsålderman 1925 - 1927
Jaan Tõnisson ERE Statsålderman 1927 - 1928
August Rei ESTP Statsålderman 1928 - 1929
Otto August Strandmann ETE Statsålderman 1929 - 1931
Konstantin Päts Ej partibunden Statsålderman 1931 - 1932
Jaan Teemant PKK Statsålderman feb - juli 1932
Karl August Einbund PKK Statsålderman juli - nov 1932
Konstantin Päts Ej partibunden Statsålderman 1932 - 1933
Jaan Tõnisson RKE Statsålderman 1933
Konstantin Päts Ej partibunden Statsålderman 1933 - 1934
Ej partibunden/I Tillförordnad statsprotektor 1934 - 1937
I Statsprotektor 1937 - 1938
I President 1938 - 1940
Efter ett riggat val utropar parlamentet den socialistiska republiken Estland, 21 juli 1940
Johannes Vares "Barbarus" EKP Tillförordnad president
(ej erkänd utomlands)		 juli - aug 1940
KOMMUNISTREPUBLIKEN
Johannes Vares "Barbarus" EKP President 1940 - 1946 (i exil 1941 - 1944)
Andra världskriget - tysk ockupation (som Ostland) 1941 - 1944
Nigol Andresen EKP Tillförordnad president 1946 - 1947
Eduard Nikolajevitj Päll EKP President 1947 - 1950
August Mikhekelevitj Jakobson EKP President 1950 - 1958
Johan Hansonvitj Eichfeld EKP President 1958 - 1961
Aleksei Aleksandrovitj Müürisepp EKP President 1961 - 1970
Aleksander Ansberg EKP Tillförordnad president 1970
Artur Pavlovitj Vader EKP President 1970 - 1978
Meta Villemovna Vannas EKP Tillförordnad president 1978
Johannes Gustavovitj Käbin EKP President 1978 - 1983
Arnold Fjodorovitj Rüütel EKP President 1983 - 1990
R Rådsordförande 1990 - 1992
Sovjetunionen erkänner Estlands självständighet, 6 september 1991
TREDJE REPUBLIKEN
Lennart Meri RK/IERSP President 1992 - 2001
Arnold Rüütel Ej partibunden President 2001 -

ESDTP Eesti Sotsiaaldemokraatlik Töölispartei (Estniska arbetarsocialdemokratiska partiet)
ETE Eesti Tööerakond (Estniska arbetarpartiet)
PK Põllumeestekogud (Bondeunionen)
ERE Eesti Rahvaerakond (Estniska folkpartiet)
ESTP Eesti Sotsialistlik Tööliste Partei (Estniska arbetarsocialistpartiet)
PKK Põllumeestekogude ja Põllumeeste, Asunikkude ning Väikemaapidajate Koondis (Allians mellan bondeunioner)
RKE Nationella centerpartiet, bildad 1932 genom sammanslagning av ERE, ETE och KRE (Kristdemokraterna)
I Isamaaliit (Fäderneslandets förbund, nationalistiskt, auktoritärt, enda legala partiet 1935-1940)
EKP Eestimaa Kommunistlik Partei (Estniska kommunistpartiet, enda legala partiet 1940-1990)
R Rahvarinne (Populärfronten, 1989-1992)
RK Rahvuslik Koonderakond "Isamaa" (Nationella koalitionspartiet "Fäderneslandet", kristdemokratiskt, 1992-1995)
IERSP "Isamaaliit" Pro Patria Union (sammanslagning av RK och ESDP (Estniska självständighetspartiet))