| Romarriket delas i två hälfter, Östrom (nedan) och Västrom, mellan Teodosius I söner; 395 |
| Östromerska riket |
395 - 610 |
|
ÄTTEN TEODOSIUS |
|
Arcadius |
Kejsare (Augustus) |
395 - 408 |
|
Teodosius II |
Kejsare |
408 - 450 |
|
[Marcianus] |
Kejsare |
450 - 457 |
|
Pulcheria |
Kejsarinna (samregent) |
450 - 453 |
|
ÄTTEN LEO |
|
Leo I |
Kejsare |
457 - 474 |
|
Leo II |
Kejsare |
474 |
|
Zenon |
Kejsare |
474 - 491 |
|
[Basilicus] |
Motkejsare |
475 - 476 |
|
Anastasius I Dicorus |
Kejsare |
491 - 518 |
|
ÄTTEN IUSTINIANUS |
|
Iustinus (Justinus) I |
Kejsare |
518 - 527 |
| Bysans krig om Italien |
525 - 555 |
|
Iustinianus (Justinianus) I den store |
Kejsare |
527 - 565 |
| Nordafrika erövras från vandalerna, 533 |
| Rom erövras från ostrogoterna, 536 |
| Hela Italien i Bysans händer, exarkatet (vicekungadömet) i Ravenna upprättas; 552 |
|
Iustinus II |
Kejsare |
565 - 578 |
| Langobarderna bryter in i norra Italien, 568 |
|
ÄTTEN TIBERIUS |
|
Tiberius II Constantinus |
Underkejsare (Caesar) |
574 - 578 |
| Kejsare |
578 - 582 |
|
KAPPADOKISKA ÄTTEN |
|
Mauricius Tiberius |
Kejsare |
582 - 602 |
|
Teodosius III |
Kejsare (samregent) |
590 - 601 |
|
TRAKISKA ÄTTEN |
|
Phocas (Fokas) |
Kejsare |
602 - 610 |
| Sassanidisk (shah Khusro II) invasion och erövring av Egypten, Syrien och Anatolien |
607 - 616 |
|
ÄTTEN HÉRAKLEIOS |
|
Hérakleios |
Kejsare |
610 - 641 |
| Latinet ersätts av grekiskan som riksspråk och Östrom blir Bysantinska riket, dock fortfarande ett romerskt rike, 610 |
| Bysantinska riket (Bysans) |
610 - 1453/60/61 |
| Sassanidierna slås tillbaka |
623 - 626 |
| Arabisk (kalif Umar) invasion och erövring av Egypten, Syrien och Palestina |
636 - 642 |
|
Héraklónas (Kónstantinos Hérakleios) |
Kejsare |
641 |
|
Kónstantinos III |
Kejsare (samregent) |
641 |
|
Kónstas (Konstans) II Pogonatus |
Kejsare |
641 - 668 |
|
Kónstantinos IV |
Kejsare |
668 - 685 |
|
Ioustinianos (Justinianus) II Rinotmetus |
Kejsare |
685 - 695 |
| Armenien faller, 693 |
|
ÄTTEN LEONTIOS |
|
Leontios |
Kejsare |
695 - 698 |
| Karthago faller, 698 |
|
ÄTTEN APSIMAR |
|
Tiberios (Tiberius) III |
Kejsare |
698 - 705 |
|
ÄTTEN HÉRAKLEIOS |
|
Ioustinianos II Rinotmetus |
Kejsare |
705 - 711 |
|
ÄTTEN BARDANES |
|
Philippikos (Filippikos) |
Kejsare |
711 - 713 |
|
ÄTTEN ARTEMIS |
|
Anastasios II |
Kejsare |
713 - 716 |
|
ÄTTEN TEODOSIUS (?) |
|
Theodosios (Teodosius) III |
Kejsare |
716 - 717 |
|
ISAURISKA ÄTTEN |
|
León (Leo) III Syriern |
Kejsare |
717 - 741 |
|
Kónstantinos V Kopronymos |
Kejsare |
741 - 775 |
| Hela Italien i langobardernas händer då exarkatet i Ravenna slutgiltigen erövras, 752 |
|
León IV Khazaren |
Kejsare |
775 - 780 |
|
Kónstantinos VI |
Kejsare |
780 - 797 |
| Konstantin VI bländas och mördas av sin mor änkekejsarinnan Irene, 797 |
|
Eiréné (Irene) |
Regent |
780 - 790 |
| Kejsarinna |
792 - 802 |
|
PISIDISKA ÄTTEN |
|
Niképhoros (Nikeforos) I |
Kejsare |
802 - 811 |
| Nikeforos I dödas i strid av khan Krum av Bulgarien, hans skalle används sedan som dryckesskål; 811 |
|
Staurakios |
Kejsare |
811 |
|
ÄTTEN RHANGABÉ |
|
Mikhaél (Mikael) I Rhangabé |
Kejsare |
811 - 813 |
|
ÄTTEN BARDAS |
|
León V Armeniern |
Kejsare |
813 - 820 |
|
FRYGISKA ÄTTEN |
|
Mikhaél II den stammande |
Kejsare |
820 - 829 |
|
Theophilus (Teofilus) I |
Kejsare |
829 - 842 |
| Ruser (svenska vikingar) når Konstantinopel, 839 |
|
Mikhaél III |
Kejsare |
842 - 867 |
| Ruserna anfaller Konstantinopel men besegras, några tar tjänst i kejsarens rusiska garde; 860 |
| Mikael III mördas av Basileios I, 867 |
|
[Teophilos II] |
Motkejsare |
867 |
|
MAKEDONSKA ÄTTEN |
|
Basileios (Basil) I |
Kejsare |
867 - 886 |
|
León VI den vise |
Kejsare |
886 - 912 |
|
Alexandros (Alexander) |
Kejsare (samregent) |
886 - 912 |
| Kejsare |
912 - 913 |
|
Kónstantios VII Porphyrogenitus (född i det lila) |
Kejsare |
913 - 959 |
|
ÄTTEN LAKAPÉNOS |
|
Rómanos I Lakapénos |
Kejsare (samregent) |
919 - 944 |
|
Stephanos (Stefan) |
Kejsare (samregenter) |
944 - 945 |
|
Kónstantinos (VIII) |
|
MAKEDONSKA ÄTTEN |
|
Rómanos II |
Kejsare |
959 - 963 |
|
Teofano (Romanos II änka) |
Förmyndarregent |
963 |
|
ÄTTEN PHÓKAS |
|
Niképhoros II |
Kejsare |
963 - 969 |
| Nikeforos II mördas av Johannes I, 969 |
|
ÄTTEN TZIMISKÉS |
|
Ióannés (Johannes) I Tzimiskés |
Kejsare |
969 - 976 |
| Johannes I erövrar Bulgarien, och besegrar prins Sviatoslav av Ryssland; 971 |
|
MAKEDONSKA ÄTTEN |
|
Basileios II Bulgaroctonus (Bulgardödaren) |
Kejsare (samregent) |
963 - 976 |
| Kejsare |
976 - 1025 |
| Bulgarien annekteras, 1018 |
|
Kónstantinos VIII (IX) Porphyrogenitus |
Kejsare (samregent) |
976 - 1025 |
| Kejsare |
1025 - 1028 |
|
Zóé (Zoë) Porfyrogenita |
Kejsarinna |
1028 - 1050 |
|
[Rómanos III Argyropoulos] |
Kejsare (samregent) |
1028 - 1034 |
|
[Mikhaél IV Paflagoniern] |
Kejsare (samregent) |
1034 - 1041 |
|
[Mikhaél V Kalafates] |
Kejsare (samregent) |
1041 - 1042 |
|
Teodora Porfyrogenita |
Kejsarinna (samregent) |
1042 - 1055 |
|
Kónstantinos IX (X) Monomakhos |
Kejsare (samregent) |
1042 - 1055 |
| Öst-västliga schismen - påven och patriarken bannlyser varandra efter att bysantinerna vägrat påvlig överhöghet, 1054 |
|
Theodóra (Teodora) Porfyrogenita |
Kejsarinna |
1055 - 1056 |
|
ÄTTEN STRATIOTIKOS |
|
Mikhaél VI Stratiotikos |
Kejsare |
1056 - 1057 |
|
ÄTTEN KOMNÉNOS |
|
Isaakios (Isak) I Komnénos |
Kejsare |
1057 - 1059 |
|
ÄTTEN DOUKAS |
|
Kónstantinos X (XI) Doukas (Dukas) |
Kejsare |
1059 - 1067 |
|
ÄTTEN DIOGENÉS |
|
Rómanos IV Diogenés (Konstantin (XII)) |
Kejsare |
1067 - 1071 |
| Bari, den sista bysantiska besittningen i Italien, erövras av normanderna; 1071 |
| Romanos IV besegras och tillfångatas i strid av seldjukernas sultan Alp Arslan vid Manzikert, seldjukerna tränger in i Anatolien; 1071 |
|
ÄTTEN DOUKAS |
|
Mikhaél VII Parapinakés |
Kejsare |
1071 - 1078 |
|
ÄTTEN BOTANEIATÉS |
|
Niképhoros III Botaneiates |
Kejsare |
1078 - 1081 |
|
ÄTTEN KOMNÉNOS |
|
Alexios (Alexander) I |
Kejsare |
1081 - 1118 |
| Första korståget |
1096 - 1099 |
|
Ióannés II Kalojohannes |
Kejsare |
1118 - 1143 |
|
Manouél (Emanuel) I |
Kejsare |
1143 - 1180 |
| Andra korståget |
1147 - 1149 |
| Bosnien, Kroatien och Dalmatien säkras; 1167 |
|
Alexios II |
Kejsare |
1180 - 1183 |
| Serbien förklarar sig självständigt och tar delar av Bosnien samt Dalmatien och Sirmium; 1180 |
|
Andronikos I |
Kejsare |
1183 - 1185 |
| Guvernör Isak Komnenos utropar sig själv till kejsare av Cypern, 1185 |
|
ÄTTEN ANGELOS |
|
Isaakios II Angelos |
Kejsare |
1185 - 1195 |
| Bulgarien förklarar sig självständigt, 1185 |
| Tredje korståget |
1189 - 1192 |
| Isak II avsätts och bländas av brodern Alexios III, 1195 |
|
Alexios III |
Kejsare |
1195 - 1203 |
| Fjärde korståget |
1202 - 1204 |
| Alexios IV ber korsfararna (mot betalning) att avsätta farbrodern Alexios III, som flyr till Trakien när styrkan når Bosporen; 1203 |
| Första erövringen av Konstantinopel |
1203 |
|
Isaakios II Angelos |
Kejsare |
1203 - 1204 |
|
Alexios IV |
Kejsare (samregent) |
1203 - 1204 |
|
Nikolaos (Niklas) Kanabos |
Motkejsare |
1204 |
| Isak II dör av fruktan, Alexios IV och Kanabos mördas av Alexios V; 1204 |
|
ÄTTEN DOUKAS |
|
Alexios V Doukas Mourtzouphlos |
Kejsare |
1204 |
| Alexios V uppmanar korsfararna att ge sig av, men de önskar hellre att hämnas; 1204 |
| Andra erövringen av Konstantinopel |
1204 |
| Bysantinska riket styckas på kartan mellan korstågsfurstarna och venetianarna, det bestäms att 12 valmän skall välja en ny kejsare bland korshärens ledare som då ska förfoga över 1/4 av det bysantinska området, medan resten ska delas lika mellan venetianare och korsfarare, mars 1204 |
| Konstantinopel faller och Alexios V flyr, 12 april 1204 |
| Marionettregimen det latinska kejsardömet Romanien i Konstantinopel upprättas, 9 maj 1204 |
| Korsfararstaten kungadömet Thessaloniki upprättas, 1204 |
| Bysantinerna återupprättar sitt kejsardöme i Nicaea (Nikaia; nuv. İzmit), men rivaliserande bysantinska riken upprättas i Trapezunt (nuv. Trabzon) och Epirus (Ípiros; västra nuv. Grekland); 1204 |
| Bysantiska riket i Nicaea |
1204 - 1261 |
|
ÄTTEN LASKARIS |
|
Theodóros (Teodor) I Laskaris |
Kejsare |
1204 - 1222 |
| Korsfararstaterna hertigdömet Athen och furstendömet Achaia upprättas, 1205 |
|
ÄTTEN DOUKAS BATATZÉS |
|
Ióannés III Doukas Batatzés (Vatatzes) |
Kejsare |
1222 - 1254 |
|
Theodóros II Doukas Laskaris |
Kejsare |
1254 - 1258 |
|
Ióannés IV Doukas Laskaris |
Kejsare |
1258 - 1261 |
|
ÄTTEN PALAIOLOGOS |
|
Mikhaél (VIII) Palaiologos |
Förmyndarregent |
1259 - 1261 |
| Tredje erövringen av Konstantinopel |
1260 - 1261 |
| Konstantinopel återerövras och Mikael Palaiologos blir kejsare där, i samband med att han avsatt Johannes IV i Nicaea; juli 1261 |
|
Mikhaél VIII Palaiologos |
Kejsare |
1261 - 1282 |
|
Andronikos II |
Kejsare |
1282 - 1328 |
| Osmanernas erövring inleds, 1302 |
|
Mikhaél IX |
Kejsare (samregent) |
1293 - 1320 |
|
Andronikos III |
Kejsare |
1328 - 1341 |
| Nicaea förloras till osmanerna, 1331 |
| Rivalen, despotatet Epirus annekteras, 1337 & 1340 |
|
Ióannés V |
Kejsare |
1341 - 1376 |
|
ÄTTEN KANTAKOUZÉNOS |
|
Ióannés VI Kantakouzénos |
Motkejsare |
1341 - 1347 |
| Kejsare (samregent) |
1347 - 1354 |
| Interregnum |
1354 - 1376 |
|
ÄTTEN PALAIOLOGOS |
|
Andronikos III |
Kejsare |
1376 - 1379 |
|
Ióannés V |
Kejsare |
1379 - 1390 |
| Johannes V avsätts av sonsonen Johannes VII, 1390 |
|
Ióannés VIII |
Kejsare |
1390 |
| Johannes VII avsätts till förmån för farfadern Johannes V, 1390 |
|
Ióannés V |
Kejsare |
1390 - 1391 |
|
Manouél II |
Kejsare |
1391 - 1425 |
|
Ióannés VIII |
Kejsare (samregent) |
1421 - 1425 |
| Kejsare |
1425 - 1448 |
|
Kónstantinos XI (XII) Dragasés den siste |
Kejsare |
1449 - 1453 |
| Fjärde erövringen av Konstantinopel |
1453 |
| Konstantin XI stupar i kamp på Konstantinopels stadsmur då Mehmets II janitsjarer äntligen bryter igenom försvaret, 29 maj 1453 |
| Det bysantinska despotatet Morea (Peleponessos) erövras av osmanerna, 1460 |
| Det sista bysantinska riket, rivalkejsardömet Trapezunt erövras av osmanerna, romerska riket upphör att existera; 15 augusti 1461 |