Bulgarien


Större delen inom Thrakien f. 1000 f.Kr. - 343
Till Makedonien 343 - 323
Till Lysimachus rike 323 - 273
Till galatanerna 273 - 213
Till Thrakien 213 - 208
Till Makedonien 208 - 183
Större delen till Pergamon 183 - 180
Till Thrakien 180 - 168
Till republiken Rom (som Moesia Inferior och Thracia) 168 f.Kr. - 57
Till Thrakien 168/85 - 27
Till republiken Rom 57 - 29
Till Romarriket 29 - 395 e.Kr.
Till Bysantinska riket (Östrom) 395 - 681
Slaviska folkförflyttningar inleds 500-t.
Första bulgariska riket 629 - 1018
ÄTTEN DULO
Kurt (Kubrat) Khan 629/631 - 665
Bezmer (Batbajan) Khan 665 - 668
Isperih (Asparuh) Khan 668 - 694
Tervel Khan 694 - 715
Tvirem (Kormesij) Khan 715 - 721
Sevar Khan 721 - 737
ÄTTEN VOKIL
Kormisoš Khan 737 - 754
Vineh Khan 754 - 760
ÄTTEN OUGAIN
Telec Khan 760 - 763
ÄTTEN OUKIL
Sabin Khan 763 - 765
ÄTTEN VOKIL
Umor Khan 765
ÄTTEN OUGAIN
Toktu Khan 765 - 766
Pagan Khan 766 - 767
Telerig Teofilakt Khan 767 - 777
ÄTTEN KUBAR
Kardam Khan 777 - 803
Krum Khan 803 - 814
Den bysantinske kejsaren Nikeforos I dödas i strid av khan Krum, hans skalle används sedan som dryckesskål; 811
Dukum Khan 814 - 815
Ditsen Khan 814 - 816
Omurtag Khan 814 - 831
Malamir Khan 831 - 836
Presian I Svinica Khan 836 - 852
Boris I Khan 852 - 870
Tsar (som Mihail (Mikael) I) 870 - 889
Vladimir Rasate Tsar 889 - 893
Simeon I den store Tsar 893 - 927
Petăr (Peter) I Tsar 927 - 969
Boris II Tsar 969 - 977
Till Bysantinska riket 971 - 976
Roman (Romanus) Simeon Tsar 977 - 997
ÄTTEN COMETOPULI (MAKEDONSK)
Samuil (Samuel) Tsar 997 - 1014
Gavril (Gabriel) Radomir Tsar 1014 - 1015
Ivan (Johan) Vladislav Tsar 1015 - 1018
Presian II Tsar 1018
Bulgarien annekteras av Basil II Bulgardödaren av Bysans, 1018
Till Bysantinska riket 1018 - 1186
Uppror 1040 - 1041
ÄTTEN COMETOPULI (MAKEDONSK)
Petăr II Deljan Upprorsledare 1040 - 1041
Alusian Upprorsledare 1041
Petăr II Deljan Upprorsledare 1041
Uppror 1072 - 1073
ÄTTEN VOJISLAVLJEVIC
Petăr III (Konstantin Bodin) av Zeta (geo. nuv. Montenegro) Upprorsledare 1072
[Georgi (Georg) Voitech] Upprorsledare 1072 - 1073
Andra bulgariska riket 1185 -
ÄTTEN ASEN
Petăr IV Tsar 1185 - 1187
Ivan I Asen Tsar 1187 - 1196
Petăr IV Tsar 1196 - 1197
Kalojan Asen Tsar 1197 - 1207
Kejsar Baudouin av Romanien besegras av kejsar Kalojan Asen vid Adrianopel, dör antagligen samma år i fängelse; 1205
Boniface de Montferrat av Thessaloniki besegras och dödas av kejsar Kalojan Asen, 4 september 1207
Boril Tsar 1207 - 1218
Ivan II Asen Tsar 1218 - 1241
Kejsar Teodor Dukas av Epirus besegras av kejsar Johan II Asen och tillfångatas, 1230
Vasall under mongolerna 1241 - 1299
Kaliman I Asen Tsar 1241 - 1246
Mihail II (I) Asen Tsar 1246 - 1256
Kaliman II Asen Tsar 1256
[Mico Asen] Tsar 1256 - 1261
[Konstantin I Tih] Tsar 1257 - 1277
[Mihail III (II) Asen] Tsar 1277 - 1279
[Ivaljo] Upprorsledare 1278 - 1279
[Ivan III Asen] Tsar 1279 - 1280
ÄTTEN TERTER
Georgi I Terter Tsar 1280 - 1292
ÄTTEN SMILEC
Smilec Mongolhärskare 1292 - 1298
ÄTTEN NOGAY
Ivan Mongolhärskare 1298 - 1299
ÄTTEN SMILEC
Čaka Mongolhärskare 1299
ÄTTEN TERTER
Todor Svetoslav Tsar 1300 - 1321
Georgi II Tsar 1321 - 1323
ÄTTEN ŠIŠMAN
Mihail IV (III) Tsar 1323 - 1330
Ivan IV Stefan Tsar 1330 - 1331
ÄTTEN SRACIMIR
Ivan V Aleksandăr (Alexander) Tsar 1331 - 1371
Ivan Sracimir Tsar 1356 - 1396
Ivan Šišman Tsar 1371 - 1395
Till Osmanska riket (Turkiet) 1396 - 1908
Rysk-turkiska kriget 1877 - 1878
Det autonoma furstendömet Storbulgarien, under turkisk överhöghet, upprättas vid freden i San Stefano; 3 mars 1878
Storbulgarien delas upp i tre delar - Lillbulgarien (självstyre), Östrumelien (viss självstyre) och Makedonien (helt turkiskt); vid Berlinkongressen; 13 juni 1878
ÄTTEN HESSEN-DARMSTADT
Aleksandăr I von Battenberg Prins 1879 - 1886
(Lill)Bulgarien annekterar Östrumelien, Bulgarien fortfarande formellt under turkisk överhöghet; 17 september 1885
ÄTTEN SACHSEN-COBURG-GOTHA
Ferdinand I Prins 1887 - 1908
Bulgarien blir en självständig monarki, 5 oktober 1908
Ferdinand I Tsar 1908 - 1918
Första Balkankriget 1912 - 1913
Andra Balkankriget 1913
Första världskriget - på centralmakternas sida 1914 - 1918
Boris III Tsar 1918 - 1943
Andra världskriget - på axelmakternas sida men inte mot Sovjet 1941 - 1944
Simeon II Tsar 1943 - 1946
Ockuperat av Sovjet 1944 - 1947
Bulgarien blir en folkrepublik efter en folkomröstning, 15 september 1946
KOMMUNISTREPUBLIKEN
Vasil Petrov Kolarov BKP Provisorisk statschef 1946 - 1947
Mincho Kolev Nejchev BKP Nationalförsamlingsordförande 1947 - 1950
Georgi Purvanov Damjanov BKP Nationalförsamlingsordförande 1950 - 1958
Georgi Kulishev Gugov
Nikolaj Georgiev Ivanov
BKP Tillförordade nationalförsamlingsordföranden nov 1958
Dimitar Ganev Vurbanov BKP Nationalförsamlingsordförande 1958 - 1964
Georgi Kulishev Gugov
Nikolaj Georgiev Ivanov
BKP Tillförordnade nationalförsamlingsordföranden april 1964
Georgi Traikov Girovski BKP Nationalförsamlingsordförande 1964 - 1971
Todor Khristov Zhivkov BKP Statsrådsordförande 1971 - 1989
Petur Toshev Mladenov BKP Statsrådsordförande 1989 - 1990
Petur Toshev Mladenov Ej partibunden President april - juli 1990
Stanko Todorov Georgiev Ej partibunden Tillförordnad president juli 1990
Nikolaj Todorov Todorov Ej partibunden Tillförordnad president juli - aug 1990
Folkrepubliken avskaffas - den nya republiken Bulgarien utropas, 15 november 1990
ANDRA REPUBLIKEN
Zhelyu Mitev Zhelev SDS President 1990 - 1997
Petur Stefanov Stoyanov SDS President 1997 - 2002
Georgi Sedefchov Purvanov BSP President 2002 -

SDS (Demokratiska styrkornas union, mitten-höger)
BSP Bulgarska Socialdemokraticheska Partiya (Socialdemokraterna, socialistiskt; -1990 Bulgarska Komunisticheska Partija (Kommunistpartiet) [BKP])