Kopieringsskydd och annat2000-07-15 Man kan tänka sig internationella överenskommelser, som med hjälp av ngt lämpligt mätsystem tar reda på hur många som läser ett visst litterärt verk och därefter ger upphovsmännen ersättning enligt ngt lämpligt regelsystem. Men det blir säkert krångligare än om folk helt enkelt köper åtkomsten av verket. I och med att man via internet mkt snabbare kan råka på, och bli intresserad av ett visst verk, borde det bli möjligt att ha mkt lägre pris än för vanlig gammaldags utgivning. Dessutom finns det ju för författare eller andra som via sina skapelser når en stor krets möjlighet att få in inkomster på andra vis än genom den egna produktionen, t ex via reklam. Även de mer idealistiska kan nog acceptera det för vissa typer av reklam. Jag var inne på att man eventuellt skulle behöva vara permanent uppkopplad på internet för att kunna realisera ett effektivt kopieringsskydd. Det tror jag därför att annars finns det förmodligen alltid en möjlighet att kringgå skyddet för dem som är tillräckligt kunniga, varefter metoden kan spridas till andra. Om däremot både programvara och data är utspridda på nätet bör det vara möjligt att göra det så resurskrävande att fiffla att det inte lönar sig att försöka för enskilda. Jag har bara funderat över saken som hastigast och detta med att bli allt mer beroende av ett globalt distribuerat system är för mig inte alls självklart positivt. Men jag tror att rädslan för de hot som otvivelaktigt är associerade med detta, bäst motas genom en offensiv inställning: Genom att intressera sig för möjligheterna, genom att ta initiativ och driva på utvecklingen finns det större möjligheter att saker och ting artar sig positivt. Den tekniska sidan av det föreliggande problemet, att skydda författares upphovsrätt, oavsett om det handlar om musik eller litteratur eller annat, är sannolikt oerhört komplicerad. Om man kan läsa en text från en bildskärm, så tycks det ju som om det alltid vore möjligt att, om inte annat, direkt avbilda innehållet på skärmen. Med hjälp av avancerade dataprogram borde det vara möjligt att enkelt omvandla sådana avbildningar till läsbara och kopierbara filer som sen kan spridas och därmed upphävs skyddet. Här väljer jag att inte diskutera lösningar som innebär strafftänkande etc. Bäst är det om man slipper det. Men antagligen måste man vid en helhetsbedömning ta med det också om de tekniska metoderna ensamma inte klarar problemet. Det skulle emellertid förvåna mig om det inte går att finna bra tekniska lösningar. Jag gissar att sådana tekniska lösningar kommer att handla om en mkt långt driven integrering av användarna med det globala nätet. Om och om igen återkommer jag i mina tankar till filosofen Teilhard de Jardins vision om Nous-sfären eller vad den hette. Har sett att många andra har associerat åt det hållet också. Det känns både fascinerande och skrämmande. Vi måste klara utmaningen att stärka de goda krafterna i den demokratiska delen av världen, så att de hotfulla sidorna ej tar överhanden. Och det tror jag måste ske genom att mediernas medarbetare fortsätter att känna entusiasm och energi för att ta upp väsentliga ämnen. Att de inte låter sig vaggas in i tron att allting bara ordnar sig av sig självt utan deras trägna grävande och intresserade engagemang och förmåga att dra nytta av de många kunniga människor som finns därute i vimlet om man söker. Jag önskar att mediernas medarbetare skall hålla med mig om att det behövs en sorts kritiskt täthet av välinformerade människor i en levande demokrati och att det är mediernas medarbetare som har som en av sina viktigaste uppgifter att verka för detta. Och att det arbetet aldrig är färdigt. Kanske upplever många att de redan är överhopade med andra typer av krav, som de tycker sig vara tvungna att uppfylla för att överhuvudtaget behålla jobbet. Men mediernas innehåll är inte på förhand givet på samma sätt som är fallet för materiella kapitalvaror. Mediernas värld kan utformas efter vad dess begåvade medarbetare och ledning önskar uppnå. Den kritiska tätheten av kunniga individer, som behövs i samhällsdebatten, får gärna finnas uppfylld redan inom medievärlden. - - - Efter allt snack om publicering på internet kan det vara på sin plats att säga att det också är viktigt att man tar sig tid att läsa ngt också. Det blir lätt så att man lagrar in en väldig massa dokument, men aldrig hinner läsa ngt ordentligt. Då den gamla pappersboken var det enda mediet, var det ju ett visst besvär med att skaffa läsning och då var det kanske ngt mindre risk för den sortens virriga beteende. Men förmodligen är det ett nybörjarfenomen. Och dessutom kommer väl tekniken att alltmer inriktas på att finna moderna ersättningar av pappersboken som liknar den sistnämnda mkt, men dessutom ger tillgång till mkt mer alternativ om man så önskar. Så att man i hängmattan kan söka upp vilka referenser som helst utan lång väntan och hoppa runt hur mkt som helst i världslitteraturen och aldrig hinna läsa ngt ordentligt etc etc.. - - - Problemet med pappersböcker är att de försvinner och när en tänkbar läsare dyker upp inte finns tillgängliga därför att ingen vet att de funnits och kan återutge dem. Det går inte att komma ifrån att elektronisk lagring har stora fördelar när det gäller att spara och söka av information. De som studerat historia avseende tekniska metoder som funnits i det förlutna nämner just detta med att mänskliga kulturer ibland förfaller kunskapsmässigt. Och inte känner till tekniker som deras förfäder behärskade. Häromdagen nämndes i P1 ett exempel på detta rörande det medeltida avloppssystemet i staden Visby. Om jag uppfattade rätt var det tydligen så att människorna drog nytta av det naturliga vattenflödet för att rensa avloppen utan att dricksvattnet blev förstört. Generationer senare missförstod man den väl genomtänkta funktionen och förstörde den i oförstånd. För några år sedan var det ett program som handlade om hur vissa verktygstekniker ngnstans här i norden var mer förfinade i en tidigare epok än i de följande. Jag minns inte vilken tid eller vilket folk det gällde. För några årtionden sen uppkom här i landet problem med s k mögelhus, mkt pga att gammal yrkeskunskap ringaktades eller inte var känd. Metoder som sprider och lagrar information effektivt och som gör sökning långt tillbaka möjlig ger större chans för att civilisationen slipper drabbas av kollektiv minnesförlust av det slaget. - - - Detta ger mig en förevändning att ta upp en sak som också ligger mig nära om hjärtat. Eftersom jag på andra ställen bland dessa hemsidor propagerar för högteknologisk utveckling, vill jag även hålla fram värdet av att hitta tillbaka till gamla hantverksmetoder och sådan kunskap som nu är mer eller mindre bortglömd eller på väg att dö ut. Eftersom teknologin hela tiden tenderar att minska behovet av mänskliga insatser, finns det ju utrymme för människor att syssla med annat. Om vi inte skall bli vilse i den snabbt föränderliga verkligheten kanske det inte är så dumt om en del människor kliver bakåt i tiden samtidigt som andra stormar framåt. Dvs man förankrar tillvaron genom att hålla även det förflutna mer levande. Det finns inget som säger att man skulle återuppliva allt gammalt, utan det får ju bli ett urval på basis av vad som känns tillfredsställande för människor att hålla på med. Det är inte otroligt att sånt kan leda till nyttig innovation även inom den moderna teknologin, när man ser hur finurligt folk löste en del problem när de inte hade stora maskiner. Jag kommer även att tänka på Schumacher ( inte racerföraren utan Dr. Ernst Friedrich Schumacher som är känd för bl a Small Is Beautiful: Economics As If People Mattered ) som ansåg att uländerna behöver enklare typer av modern teknologi som de klarar att underhålla själva utan dyrbar import. Har för mig att han diskuterade om det fina med handverktyg, hur de även i sin design innefattar så mkt av mänsklig skaparkraft. På tal om teknologi som frigör människan, så var det ett inslag på TV för några år sedan, där en svensk uppfinnare visade modeller av moduler som han ville utveckla och som, om jag förstod rätt, var avsedda att underlätta för människor att bygga sina hus själv, utan mkt specialkunskap, stora tunga maskiner och kranar etc. Men jag har för mig att han sade att de stora byggföretagen inte alls är intresserade av sådant. En gissning: Jag tror att en exploatering av världsrymden kommer att ge som spinoff mkt snabbare byggtekniker just med hjälp av återvinningsbara och lätt hopfogade moduler, som dessutom ger starka, materialsnåla och billiga konstruktioner. Tillbaka |