Uppsnappat - 3
2001-05-25 Vårgrundade mening, mkt fritt återgivet
Anders Brunkert:
Har medierna svikit Staffan Taube (ST), det är frågan i dagens program.
ST:Jag har tagit kontakt med journalister, ingen skriver om det här och då står jag på ena sidan och
resten utav rättssamhället på andra sidan.
KG:Det finns band som S T säger är manipulerade och som försvarets forskningsanstalt säger
att ja det kan inte uteslutas att det är så. Jag kommer inte så mkt längre jag heller.
Jan Josefson: (JJ) Det kan ju naturligtvis vara så att jag gör ett grovt misstag det vet vi ju inte
AÅ:Är det sant så är det en oerhörd rättsskandal.
RMN:Ingen vet huruvida han har fel eller inte, men
ingen gör nånting.
AB:För en vecka sen blev en livstidsdömd fri efter en ny prövning i hovrätten.
Det var sen högsta domstolen hade beviljat honom resning. Och det var i sin tur
en följd av att Trond Sefastsson på TV4s kalla fakta ingående hade granskat hans fall.
Ett bra exempel på mediernas granskande roll, inte minst som övervakare av samhällsapparaten.
Men så här går det ju långt ifrån alltid.
ST:Jag har i princip ringt och pratat och vart uppe på i princip alla medier som jag kunde hitta i
telefonkatalogen. Och en del uppträder ungefär som 'det där tror vi inte på', andra uppträder som
det värsta var TV3, där blev jag hånad. Men många av dem är mkt intresserade och undersöker men
jag får en känsla av att det är så grovt att även om man tror på det vill man inte tro på det.
För i mångas öron är det här så otroligt så att det är osannolikt för en del.
JJ på dåvarande striptease på SVT är förmodligen en av de svenska journalister som blir mest
kontaktad av människor på kollisonskurs med samhället. Han var en av de första som ST vände sig till
JJ:Framför allt så minns jag hans namn Taube. Han inledde med att säga att det här kommer du inte att tro på etc
och så brukar folk ofta inleda och sen visar det sig inte vara ngt...
AB: Det började för 4 år sen med att läraren ST inte fick den mobbning som han ansett sig ha blivit
utsatt för erkänd som en arbetsskada. Han överklagade det beslutet till kammarrätten. Förlorade också där.
Men ansåg att flera av vittnena hade ljugit under förhören i rätten. I samband med att han polisanmälde ett av vittnena
för mened så fick han hos polisen lyssna på kasettband från rättegången o han blev då övertygad om
kammarrättens band hade blivit utbytta. Ngn hade kopierat och redigerat dem.
ST: Jag upptäckte ju att det var 4 ställen som jag kommer ihåg skulle finnas med på bandet,
men inte .. fanns där. Sen visar det sig att det är flera saker än just de 4 sakerna som är borta.
Men jag har upptäckt 4 sekvenser som är bortklipta eller bortredigerade. ST blev så småningom också säker på vem som hade mixtrat
med banden. En nära anhörig till det vittne som Taube hade anmält för mened, denna anhörige fanns vid tidpunkten fanns
i den absoluta toppen av rättsapparaten o kunde genom sina kontakter få tillgång till
banden säger ST. Manipulationen gjordes enl honom för att skydda vittnet o ST gjorde en ny anmälan.
Den första i en lång rad av åklagare som inte har inlett ngn förundersökning är Barbro Herman
Hösten 97 konstaterade hon att anledning saknas att anta att brott som hör under allmänt åtal
har förövats. Mer står inte i beslutet. ST gav sig inte o fick också trots åklagarbeslutet
hjälp av kriminalinspektör P O Olsson, som två år senare via sin chef fixade fram pengar så att FOA
kunde analysera de här banden. Men analystiden 4 timmar räckte inte till några säkra slutsatser.
Men de effekter som jag kunnat se, är såna som skulle kunna uppstå vid en redigering. Det skrev
FOA teknikern i sin rapport. J1: ST kontaktade redaktionen, vår nyhetschef som bad att jag skulle
titta på det där, berättade Kristina Gustafsson (KG), ekot.
KG: Vilket jag då gjorde. Och jag pratade också med ST flera ggr. Och vi tittade igenom det material han
hade och han kom i ngt skede upp till redaktionen med kopior på banden ifrån rättegången.
Det han berättade var på ett mkt detaljerat o pedagogiskt sätt om det han ansåg hade hänt
under rättegången, om vad som följde efter själva rättegången. Och också om vilka misstankar han själv
om hur det här hade gått till. Den var så detaljerad, så att jag tyckte nog när jag lyssnade på hans berättelse
så fanns det alla skäl att tro att så här kunde det vara. Problemen dök upp senare för vår del.
För att vi skall kunna berätta om det så måste vi ju verkligen kunna se att det var så också.
Det får inte baseras på misstankar utan det måste finnas väldigt konkreta skäl för att kunna föra fram
en sån anklagelse. Och det var där det stupade för det finns i de undersökningar som gjorts inga
klara utsagor om att banden är kopierade eller att man har manipulerat med dem. Det låter konstigt på
några ställen. Det finns sånt som är underligt. Det finns allt fog i världen för ST att misstänka
att nånting har hänt. Han var ju dessutom med vid rättegången. Så han vet ju vad som sas.
Han vet ju mkt bättre äbn vad jag kan göra om saker och ting som saknas.
Jag vet inte jag kan bara lyssna, där säger han (ST) att det låter konstigt och det gör det väl. Det är ngn
fråga som ställs där svaret blir väldigt konstigt. För när man får en fråga så börjar man ju med
att svara på den frågan med ja eller nej och sen säger man nånting o går vidare. Men i det här svaret så
är det som om det skulle vara ganska långt in i svaret, när man redan har levererat den här första reaktionen.
Och så kommit in på ngn berättelse av ngt slag. Det förefaller i all fall mig onaturligt att svara på en
fråga på det sättet.
AB:Men vad hände sen? Hur långt jobbade du med det sen.
KG:Jag pratade med en del folk som varit med i utredningen, men som jag såg det kunde jag inte
gå ut och säga att det är så här..det är ju en rätt enorm anklagelse. Om man skall leverera den så måste
man veta att det verkligen är på det sättet, inte bara misstänka att det är så.
AB:Men då kan man ju säga att om det ändå är så att man tycker att det kanske har gjorts
nånting då vore det väl bäst om man kunde gå vidare.
Du säger att du talade med folk som varit med i utredningen handlade det om ngn åklagare eller
polis?
KG:Just det.
AB:När det du talade med polis och åklagare vad blev intrycket?
Blev du mer skeptisk till ST?
KG:Nej egentligen inte, men det gick ju inte heller att få belägg för nånting
- - -
Annika Ånnerud på DN träffade ST när hon arbetade på tidningens rättsredaktion.
AÅ:Han berättade en historia som var ganska långsökt, men var det sant så var det en oerhörd
rättsskandal så jag tyckte inte att jag kunde strunta i uppgifterna.
Hon avbröt arbetet med det fallet efter några veckor.
KG tyckte sig ha hört konstigheter på åtminstone ett av banden. Hon är inte ensam om det.
Civ ing Per Serndal på Eriksson bor granne med ST och han har också studerat dem.
Han är bergsäker på att minst ett har manipulerats, har han skrivit i en inlaga.
Och Kristoffer Collin, ST's rättsliga ombud i kammarrätten han har skrivit att banden inte
stämmer med hans minnesbild av anteckningar från rättegången o han vill bli hörd av polisen.
Åklagare överåklagare riksåklagaren och justitiekanslern har alla fått anmälningar och överklaganden av ST
och deras beslut är ett och detsamma. Ingen anledning till förundersökning o ngn närmare motivering ges inte.
Rättssystemet har behandlat ST väldigt illa. De har stämplat honom som rättshaverist,
säger kriminalinspektören P O Eklund när jag talar med honom. Och senast i april i år kom ett nytt negativt beslut
från överåklagare Björn Eriksson (BE). Utan motivering.
- - -
AB:Men att ingen enda åklagare tycker att det finns anledning att låta polisen undersöka hur
det egentligen ligger till med banden är ju ändå märkligt. Det borde de göra tycker KG på ekot.
KG:Absolut. Att man gjorde en normal förundersökning. Det är ju inget som skadar ngn person.
Och då kan man kanske få reda på vad det är som har hänt. Och det är ju väldigt märkligt att man
tycker att man absolut inte behöver göra det.
AB:Där håller du med ST?
KG:Ja
Randi Mossiger Norheim researcher på P1 morgon:
Ja håller med allt låter väldigt konstigt. Jag har lyssnat på hans historia om och om igen.
Och ringt upp honom och antecknat och försökt förstå.
- - -
Hon reflekterar över sina första samtal med ST:
Man kan i värsta fall av att berätta en historia om och om igen, då man blir så angelägen om att
det skall låta riktigt att man blir så forcerad att det ger ett tokigt intryck.
Hon sade också att hon ställde sig frågan vem vinner på att göra såna här raderingar.
Och hon sade att tanken var svindlande att ngn skulle manipulera med band från en rättegång
Det fick henne att i all fall fortsätta lyssna.
AB: ST har ju kontaktat andra journalister.
Varför blir det ingenting.
RMN:Det är en kollegial rädsla för att göra bort sig.
Nån tror att för att ngn annan har sagt, vare sig det är TV3 eller ekot eller ngn annan redaktion
har sagt att det där är en rättshaverist eller det ligger inget i det, så utgår man ifrån att
det måste stämma. Jag vet att jag vid ngt tilfälle gick till det som heter grävredaktionen
när den just hade startat o berättade de här tåtarna o fick just bemötandet. Tänk på din heder.
Och det där måste du förstå att det där är en rättshaverist. Det blir man ju provocerad av.
AB:Du menar att du blev varnad där från att göra fel saker.
RMN:Budskapet var ju absolut att 'tänk på ditt rykte'
AB:Det är ju lite allvarligt om journalister tänker så tycker jag.
RMN:Verkligen, men ju mer du frågar ju konstigare blir det att jag inte sätter foten
i marken och går till ngn och drar det en gång till. Nu måste jag få de här två veckorna.
Det kom väl andra saker emellan. Annars tycker jag att det är lockande och provocerande om ngn säger skäm
inte ut dig. Då vill man ju göra det. Men jag har inet gjort det.
AB:Och ingen annan heller. Och ingen har ju sagt att jag vet att ST fantiserar och att det
och att det är bara hjärnspöken. Men ingenting märks i medierna.
RMN:Nej ingen vet om han har fel eller inte. Men ingen gör ngt.
AB:Nej ST har inte kommit fram i ngt av de etablerade medierna.
Som alltid i dagens sorgliga Sverige rättar sig alla medier in i ledet till det bestående
samhällets försvar skriver Sven Aner i 'Palmenytt', om det ligger ngt i STs berättelse och
de samlade medieansträngningarna inte leder till ngt alls är inte det här då ett trist misslyckande för
journalisterna?
KG:Jo visst är det o det är fruktansvärt tragiskt framförallt för honom,
som säkert känner att han behöver få upprättelse. Och är det så att hans misstankar stämmer
så måste det vara jättetungt.
AB:Han som var juridiskt ombud för ST vid rättegången säger att det är
en av de viktigaste orsakerna till att vi har massmedier är att vi skall ta fram o klarlägga såna här saker
som inte åklagare o andra arbetar med.
KG:Jag vet inte var man skulle få bevisen ifrån
om jag visste det skulle jag ha gjort det. Det är det som är problemet.
ST:Att få fram bevis, då måste man ju försöka, men att man inte vågar gå djupare in i det här.
AB:Är du säker på att det är för att de inte törs
ST:Vet inte. Han uttalar också förståelse för att journalister inte vågar ta upp det.
JJ:Om han med fog kan hävda att inga journalister har behandlat mina uppgifter på ett seriöst
och noggrant sätt då är det skamligt.
AB:Ingen journalist som jag vet kan säga att de tittat på det
och kan säga att det finns inget fog för det han säger.
JJ:Nej det skulle kräva att man var lika grundlig som om man skulle berätta
att det fanns ett fog för det.
Jag kan inte se hur jag skall komma vidare i detta, det mesta tyder på att han har fel.
Men det kan ju naturligtvis vara så att jag gör ett grovt misstag. Han säger också att om man får den här typen av fall
när man är mitt uppe i ngt annat och därför säger nej så tar man inte upp det igen...
så man kan missa jättemycket (detta var inte noga återgivet)
RMN:
Ja men det är ju nästan så att alla ingredienser som finns där nu med..som inte tas upp överhuvudtaget
det skulle ju räcka till en berättelse i sig för att om vi vågade berätta de där berättelserna
som inte leder fram till vad som var rätt eller fel..blir världen på ngt sätt mer begriplig.
Det är jag övertygad om.
AB:Och när han drar slusatsen, ja RMN var ju intresserad men hon törs inte
RMN:Ja det är ju hemskt om han drar den slutsatsen. Jag förstår att han gör det.
..Jag förstår hans förtvivlan på ngt sätt.
high tech crime pays..
Ursäkta engelskan. Vi har ju en massa tekniska hjälpmedel,
bandspelare och redigeringar av ditto är ju helt trivialt i dagens mediavärld. Hur kan tanken svindla över att
ngn fifflar med ett band för att skydda en anhörig. Varför är det så svårt för folk
att inse att makt korrumperar. Och den moral som gäller är i många sammanhang upptäcktsmoral.
Så länge man helt anakronistiskt uppfattar tekniska manipulationer som långsökta så ger sådana metoder liten upptäcktsrisk
och är därmed helt naturliga.
Det JJ säger att 'det mesta talar för att han har fel' är ur min synvinkel att betrakta som just
en anakronism. I synnerhet när det handlar om myndigheter som har tillgång till avancerad teknisk
uppbackning. De har mkt bättre förutsättningar för att utföra svårgenomskådade förfalskningar
än allmänheten.
DN 2001-05-27 Hemligt avtal tvingar till tystnad
av Thomas Lerner, Elisabeth Sjökvist
Om att försäkringsbolagen försöker dölja sina affärer med den undre världen.
Syftet är från början konstruktivt: att minska utgifterna, men det hela verkar ha
lett till att ngn sorts ohälsosam symbios uppstått med den undre världen.
Från min synvinkel känns detta besläktat med myndigheter som hoppar över steget att låta folk begå
brott helt spontant för att senare gripa dem och i stället kontrollerar hela kedjan från brottets
planering till gripande, dom, fängelse och rehabilitering.
Man tillämpar moderna företagsprinciper på hela samhället och finner då att allianser och tom
styrning av den undre världen är helt naturliga.
Den svaga parten är den stora allmänheten som pga sin inhomogena sammansättning
inte är ngn välorganiserad gemenskap. Detta förhållande bör vara en utmaning för alla verkliga
anhängare av det öppna demokratiska samhället.
DN 2001-05-28 Per Ragnar, om Gud:
...Själv tror han på en vänlig makt som följer oss i livet. Den sträcker fram sina gåvor när vi är
redo att ta emot dem.
-Gud prackar inte på oss något, han låter det vi behöver ligga i vår väg.
Ingen har uttryckt detta bättre än Luther: "Slumpen är Guds sätt att verka anonymt..."
Oavsett vad man har för inställning till religiösa frågor så är frågan om vad
slump egentligen innebär en ständig utmaning för vetenskapen, och lär fortsätta att vara det
för lång tid framöver.
DN 2001-05-31 Hemliga förhandlingar om Olsson. av Christian Palme
TEVE.Under stort hemlighetshysch hålls idag skiljedomsförhandlingarna om den tidigare
programdirektören Mikaels Olssons fallskärm från sin tjänst på Sveriges Television
SVT:s styrelse och förhandlingsorganisationen SRAO anser att fallskärmen på två
årslöner, cirka tre miljoner kronor, inte ska utbetalas därför att Olsson inte har skött
sin ekonomiska "vandel".
Förhandlingarna hålls på hemlig plats i Stockholm och till och med namnen på de tre skiljemännen, en domare och två
advokater, är hemliga. SVT vill inte ens berätta om det rör sig om män eller kvinnor.
Parterna har utpekat var sin skiljeman och de två har därefter enats om en tredje person.
Bara tre personer kommer dock att höras av skiljemännen, nämligen SVT:s styrelseordförande
Allan Larsson, Mikael Olsson själv och SVT:s tidigare ekonomidirektör
Pierre Helsén. Domen dröjer;
skiljemännen har på förhand meddelat att de behöver hela sommaren för att tänka och skriva.
När jag läser detta blir jag konfunderad. Är det här ett skämt från myndigheternas
sida? Dvs jag menar är hemlighetsmakeriet ett skämt?
Eller är det verkligen så att TV chefers kontrakt skall vara jättehemliga nu?
Visst verkar detta absurt. Men det är ju överensstämmande med vad som refererats ovan från 20/4.
Man vill ju inte tro att de arrangerar sånt här på skämt.
Återblick:
DN 2000-12-24 Wilhelm Agrell om märkliga turer kring Alcala:"Tydlig rättsskandal"
Den artikeln är ju efter vad jag förstår delvis inaktuell eftersom Agrell senare har
fått reda på att ett brev han fick var förfalskat. I ljuset av vad som senare framkommit verkar det
som om säpo anlitats för att spionera på Alcalas dator och att myndigheterna
inte vill redogöra för den sortens spionage. För vilka brott medger lagen sånt spioneri?
Personligen anser jag att om myndigheter spionerar av såna skäl bör demokratiskt sinnade
människor acceptera det bara om det också är uppenbart att man verkligen använder spioneriet
för att sätta dit de stora ekobrottslingarna också.
Och att det då handlar om genuin brottslighet och inte ngt bluffarrangemang.
Annars finns det starka skäl att tro att det fungerar som en förevändning för
att kunna spionera av helt andra skäl.
Det har också förekommit uppgifter om ngt fall där
storsvindlerier avslöjats. Hoppas bara att kritiskt granskande ögon kollar upp att
det verkligen är riktiga brott och tillslag så att säga. Och att det inte är engångsföreteelser.
Allt hemlighetsmakeri bäddar för maktmissbruk och skall vi ge avkall på skyddet av vår integritet
då skall vi ha ngt rejält tillbaka också. Det kan ju vara värdefullt om t ex Säpo kan
förbättra statens finanser märkbart genom att komma åt grovt svindleri.
Men finns det ngt som tyder på att det sker?
Citat ur Agrells artikel:
DEN 1 SEPTEMBER I ÅR besökte jag EBM (=ekobrottsmyndigheten) för att gå igenom det
offentliga diariet över förundersökningen mot Jesus Alcala. Diariet eller dagboken som det också kallas,
innehåller en löpande numrerad förteckning över alla in och utgående skrivelser i ett bestämt ärende.
Diariet är viktigt därför att det både garanterar möjligheterna till offentlig insyn och samtidigt i efterhand
ger en bild av själva handläggningsproceduren.
Av diariet framgick en rad anmärkningsvärda förhållanden. Det stod således klart att
förundersökningen fortsatt trots att den formellt förklarats avslutad i mitten av juni och att en rad
åtgärder vidtagits utan att varken Alcala eller hans försvarare informerats. Två diarieanteckningar
var särskilt iögonenfallande, löpnummer 163 från den 4 juli med ärendemeningen "Exp skr RPS/säk"
och nummer 167 från den 7 juli "Exp handl till RPS/säk".
RPS/Säk, eller Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, är den tidigare beteckningen av
Säkerhetspolisen. Att utredarna vänt sig dit i ett mål utan ngn som helst koppling till brott mot rikets
säkerhet var minst sagt förbryllande. Vad försökte utredarna få fram via Säpos register eller speciella
insamlingsmöjligheter? Det visade sig emellertid inte bara svårt att få fram svaret, hela grunden för frågan
har i efterskott försvunnit ur den offentliga sinnevärlden.
NÄR ALCALA TILLSAMMANS med sin försvarare den 2 november besökte EBM för att gå igenom sådant
material i målet som de inte tidigare fått del av upptäckte de till sin häpnad att diariets löpnummer 163
och 167 inte längre talade om ngn kontakt med RPS/säk eller Säpo. I stället stod i båda fallen föga upplysande:
"Allmän handling expedierad." Tillfrågade om de ändrat i det offentliga diariet gav de ansvariga
på EBM undanglidande och motsägelsefulla förklaringar på temat att ingen ändring företagits och att
om så ändå skett var förfaringssättet helt i sin ordning.
Denna ambivalens har sedan fortsatt.
I sitt skriftliga beslut att neka Alcala att ta del av handlingarna i fråga hänvisar EBM till att uppgifterna
är hemliga. Men i yttrandet över Alcalas överklagande till kammarrätten byter så EBM fot och hävdar
plötsligt att uppgifterna inte alls har vare sig med förundersökningen eller åtalet att göra utan
gäller helt andra förhållanden."Alcala är därför inte ens att anse som part i dessa avseenden:det vill säga
han har inte bättre rätt än ngn annan att ta del av dessa uppgifter"
Vad Ekobrottsmyndigheten här hävdar är alltså att man mitt i akten över målet mot Alcala stoppat in
och löpnumrerat två handlingar vars mest framträdande kännetecken är att de inte på ngt sätt handlar om ärendet
i fråga. Detta skulle onekligen, om det vore ett sanningsenligt påstående, utgöra en ny och innovativ form för att bringa
oordning i en myndighets verksamhet.
Det är i sjäva verket svårt att tolka beteendet på annat sätt än
att Ekobrottsmyndigheten inför Alcala och dennes försvarare försöker dölja det faktum att man vänt sig till Säpo.
Inget som helst rimligt skäl presenteras således till varför diariet ändrats och varför den tidigare offentliga ärendemeningen
blivit sekretessbelagd.
2001-06-06, Radions Klarspråk , Lars Krantz:
'Det är värre än så' är ett uttryck som vi känner igen...
om att skolverket upptäckt att det kan vara ett problem med olika sektskolors
religionsundervisning. Livets ord's version av skapelsen berörs,
men, fortsätter Krantz, nog är scientologernas skapelseberättelse ett strå vassare.
Enligt lärofadern Hubbard skapades människosläktet i en annan galax för 76 miljarder år sedan
De var ursprungligen ett slags andeväsen thetaner som hopsamlades av den grymme tyrannen xemu
Han fryste in dem i stora isblock som han skickade till jorden o kastade i vulkaner
sedan slängde han brandbomber ned i vulkanerna så att thetanerna sprängdes loss
och tog sin boning i människokroppar. Scientologerna befriar nu mot grundlig betalning
människorna från dessa utomjordingar kan tänka. När en scientolog lämnar sin privatskola
o skall välja yrke kan han till exempel söka sig till den privata poliskår som
sekten håller sig med o som heter Guardians office. Den bevakar medlemmarna i
sekten o ger sig på dess avfällingar o kritiker. Visst låter det bekant på ngt sätt.
Guardians office finns i USA o i Europa i Tyskland England Frankrike Italien o uppenbarligen också i
Sverige. De har överallt infiltrerat administrationen, mutat tjänstemän, utpressat
politiker, upprättat eget internt rättssystem o även begått mord. Med andra ord, de har agerat som
vilken maffia som helst. Allt detta kan man läsa i en bok, ett vetenskapligt arbete
av forskaren Mats Fridell, med den föga säljande titeln,
Institutionella behandlingsformer vid missbruk :
organisation, ideologi och resultat, utg 1996
Ett kapitel handlar om Scientologikyrkan o deras behandlingshem för narkomaner Narkonon,
som ju också har uppmärksammats här i klarspråk. Denna kriminella sekt har också fått
stöd i Sveriges regering o Sveriges riksdag i privatiseringsvågens kölvatten.
...
Det är alltid värre än så.
Mats Fridell refererar bl a till en norsk rapport författad efter en utredning som
beställdes av det norska inrikesministeriet:
Omdal S E, Narconon - Scientology i forkledning. Rapport till
centralradet for narkotikaproblemer, Socialdepartementet i Oslo, Oslo 1983.
Under det att jag ögnar igenom en del andra saker från Krantz kommer jag att tänka
på det jag skrev i dokumentet Reflexions on the Reliability of Sources och som nås
från sidan References - 1 i den engelska delen.
Kommentarer med anl av Krantz diskussion.
Det brukar nämnas att (Lafayette Ronald) Hubbard var sf-författare men han var också underrättelseagent
i flottan av ngt slag. Följande kommer från John A Quinn,
(Phoenix Undead, The Montauk Project and Camp Hero Today, 1998. Det dokumentet ingår i den
dokumentsamling MCFweb.zip som säkert kan laddas ned ngnstans på internet.)
Quinn nämner att
namnet Hubbard härrör från adoptivföräldrarna och att hans riktiga namn var Wilson.
..vad vidare beträffar L Ron Hubbard, så arbetade han för flottans underrättelsetjänst
där han assimilerade mkt av den information som regeringen hade bringat samman
i samband med deras forskning och experiment med drogbaserad manipulation av
människans mentala funktioner och framställning av narkotiska medel--detta på 30-talet!
Hubbard använde informationen och teknikerna och tillämpade dem i en metodologi
som antagligen var menad att stärka (i 1990 tals termer) och befria människor, på en mkt fundamental
psykologisk nivå, från ingrodda, inpräntade (ofta avsiktligt) "engrammatiskt" beteenden
och mentala tillstånd. Dessa antogs vanligen ha uppkommit genom avsiktlig
inprogrammering med traumatiska metoder. Det förefaller ej som om Hubbard ville vara ngn kultledare,
oavsett vilken bild regeringen har försökt förmedla om honom och mkt av hans arbete framstår
som i huvudsak förnuftigt och användbart.
Hubbard var en stark motståndare till psykiatrin och särskilt (intressant nog!)
mot den allestädes närvarande Dr Ewen Cameron, som under vissa perioder har varit --otroligt nog--
president för Amerikanska psykiatrikersällskapet., för Canadas, och för hela världen.
I ljuset av detta, och i medvetande om Ewen Cameron's i sanning motbjudande, grymma, ohyggliga och
oförlåtliga aktiviteter, skulle varje förnuftig människa bli mer än bara lite misstänksam
mot psykiatrins motiv och dess allmänna agenda, vilket helt säkert var just vad Hubbard kände.
Alldeles för ofta används pykiatrin som ett verktyg för att kontrollera och modifiera
socialt beteende, används för att bringa klientens tänkande till överensstämmelse med
vissa begrepp, trosuppfattningar, ordningar som påtvingas utifrån. Ett tvång som åter nästan
alltid inskärper de härskandes önskningar och målsättningar,
och försvarar den bestående ordningen.
2001-06-14
Enligt en nyhetssändning har Högsta domstolen överraskande (<=för mig)
bestämt att vanliga medborgare har yttrandefrihet på internet av mer omfattande slag än
som tidigare framskymtat vid diskussionen om PUL. Vi har nu samma rättigheter som
journalister i det avseendet om jag förstod nyhetssändningen rätt.
2001-06-15
Vår grundade mening tog bl a upp högsta domstolens utslag om PUL.
Se även 2001-08-10
2001-06-16
Efter några dagars kravaller vid EU toppmötet i Göteborg, och en mediadebatt helt utan
misstänksamhet om vad som egentligen ligger bakom de professionella bråkmakarna, kommer
förslag om användning av icke dödande vapen. Sk elchockspistoler (stunguns) mm.
Det är en jättebusiness att sälja sånt till hela polisorganisationer.
Follow the money.
Om det är några som har motiv att hålla igång ett gäng bråkmakare som drar runt och
försämrar anseendet för de arrangerande nationerna, vare sig det är Seattle eller Göteborg,
så är det förstås de som producerar all den här intressanta högteknologin.
Antar alla betraktare att dessa bråkmakare är spontana folkliga yttringar.
Är det ingen som undrar om en del av dem kan vara lejda för en god summa?
I sovjet fanns det statskontrollerade huliganer. Där betalades de med sprit
men här får de säkert reda pengar.
2001-07-19
Senare anm.
De aktivister som säger sig beundra Baader Meinhof känner förmodligen inte till de uppgifter
som säger att den organisationen ingalunda agerade helt självständigt utan påverkades
av agenter ur västvärldens underrättelsetjänster. Det kalla krigets hjältar, som måhända räddade
västvärlden från en oönskad utveckling. Det får vi aldrig veta säkert.
Baader Meinhof ligan begick en del terrordåd som var så tekniskt skickligt utförda att det
stärker intrycket att de tränades av proffs.
Det jag uppfångat via medierna tyder inte på att såna hypoteser som jag förde fram tidigare
har fått ngt stöd. Och det finns ingen anledning att hålla kategoriskt fast vid såna
spekulationer till varje pris. Jag gör bara observationen att det finns mäktiga intressen
som har fördel av att det finns bråkmakare av det slaget vi sett. Såna som helt saknar
förmågan att få ngt brett stöd från allmänheten som i stället tvärtom efterfrågar hårda tag.
Jag menar som jag varit inne på tidigare att man bör vara misstänksam och fråga efter vem
som tjänar på våldet och vem som förlorar. Det är ju knappast de som eftersträvar förändringar
av den bestående ordningen som uppnår ngt. Statsministern försökte ju att etablera ngn sorts
dialog och det besvarades på känt vis. Demokraterna drivs ihop med repressionen.
Varför skall man tro på att detta bara har sitt ursprung bland gräsrötterna?
Jag har förståelse för att de som är kritiska till orättvisorna i världen känslomässigt
vill försöka se ngt försvar för aktivisterna, men jag fruktar att det får ytterst negativa
konsekvenser. Jag tror inte att människor har fattat hur starka de repressiva krafterna
är och hur totalt de behärskar skeendena i världen. Hur de förfogar över många skarpa hjärnor
som skickligt regisserar.
En anonym maktelit som aldrig deltar i den öppna debatten.
Det följande skall inte tolkas som att jag hyser några sympatier för vänsterns ideer
om samhällsekonomi. Jag menar att vänstern uteslutande intresserar sig för fördelning av
välstånd och saknar ideer om hur det alls uppkommer ngt välstånd.
Men alla engagerade människor har ett värde.
Jag fortsätter
Jag tror att den politiska vänstern hyser en naiv underskattning för dem som styr
världen idag.
Och tror att det bara handlar om allmän girighet. Det handlar om ngt långt värre än så.
Det känns märkligt att de som på 60/70 talet pratade så mkt om vikten av att vara
politiskt medvetna i själva verket aldrig fattade nånting av vad som pågick.
Aldrig fattade vidden av den repressiva maktstruktur som då växte ut för fullt.
Vänstern har inte ägnat sig åt mkt annat än infantila protester.
DN 2001-07-19
Anders Björk kräver en ny organisation av offentlig förvaltning:
"Nu kör alla efter eget huvud"
..
Varje byråkrati utvecklar ju sin största kreativitet när den är hotad och skall motivera
sin befintliga existens, omfattning och organisation...
- - -
Marknadsanpassning innebär ju att de ovan nämnda tvingas ta hänsyn till andras fria val.
Då måste det finnas mer än ett ställe att gå till. Och inte alltför långt ifrån varandra.
Ergo - Man måste planera hela samhället för att komma bort från planekonomin...
Man kan t ex bygga städerna så att det finns konkurrerande servicefunktioner överallt.
(Jag har varit inne på det följande resonemanget tidigare.)
Ringformade samhällen så att man från torget kan se flera alternativ etc
- - -
Riktigt mervärde kommer ur kunskaper och visioner. Det behövs investerare men lagom många.
Jag tror att det är för lönsamt att spekulera och att det ger dålig ekonomisk tillväxt.
Spelreglerna bör vara såna att de som vill bli vinnare tenderar att bete sig så att
det får positiva konsekvenser för den totala tillväxten.
Som det nu är går det att utvinna 'energi' ur svängningarna i systemet i stället för ur
en nettomässig ökning med en reglerteoretisk analogi.
Precis som i andra reglerteoretiska sammanhang bör det vara möjligt att analysera och därefter
justera systemets parametrar så att det sker en förskjutning i önskad riktning även om
det inte blir en total förändring.
Sveriges Radio P1 2001-07-29
Sommarrummet - filosofi i det fria.
Om människans minne.
...Vad ser vi genom minnets bedrägliga "öga"?
Litteraturvetaren Olle Widhe möter filosofen Eva Mark och
läkaren Peter Eriksson som också forskar om minnet i grönskan utanför Sahlgrenska.
Programledare Martin Dyfverman.
Peter Eriksson tog upp ett intressant tema: att mot bakgrund av den snabba [tekniska]
utvecklingen i vår tid, tänka sig att vi skulle få möjlighet att på ngt sätt
bevara våra föräldrars livserfarenhet och inte behöva starta från noll i varje
generation.
De två andra deltagarna verkade mest slå ifrån sig det temat.
Jag hade ju önskat att de i stället frågat hur han tänkte.
Såna program är säkert uppskattade. Om man vill få igång en verkligt intressant
debatt måste man nog emellertid ha med fler individer som är medvetna om den nämnda tekniska
utvecklingen, eller som är angelägna om att få mer insyn.
Det vore värdefullt om medierna klarade att finna fler nivåer där man kan lägga
tematiska diskussioner.
Så att det åtminstone ibland var möjligt att få igång verkligt intressanta
samtal. Där de mest öppensinniga lyssnarnas intressen tas till vara bättre.
Lyssnarsiffror säger inte mkt om P1's betydelse när det handlar om vetandets gränser.
Det kan räcka att enstaka människor påverkas och medvetandegörs för att det skall ha en
genomgripande betydelse.
2001-08-10 Vår grundade mening. Fritt återgivet.
Inledande sammanfattning:
Om hur olika domstolar under sommaren stärkt yttrandefriheten på internet och
medborgarnas rätt till insyn. Red Kristoff Andersson.
I sommar har högsta domstolen(=HD) stärkt
yttrandefriheten på internet genom en prejudicerande dom. Med domen i ryggen kan olika internetsiter granska
polisens agerande i Göteborg utan att hamna i konflikt med den omstridda
personuppgiftslagen PUL o dess förbud mot publicering av namn o andra personuppgifter
på nätet. I sommar har regeringsrätten i Stockholm och kammarrätten i Göteborg
stärkt offentlighetspricipen. Exempelvis får Kungliga Tekniska Högskolan bakläxa för
att ha inskränkt rätten till insyn. ..Snart skall Storbrittannien få sin första offentlighetslagstiftning.
Myndighetschefer som försöker stoppa berättigad insyn riskerar böter eller fängelse.
Lagen fungerar inte utan straff säger initiativtagaren. ..Det vore dumt att inte förutse
möjligheten att de visar sig vara ovilliga att lämna ifrån sig information.
och kanske vara tvungna att göra det vid hot om bestraffning.
Från EU-toppmötet: Dygnet runt rapporterade nättidningarna jalla.net o intermedia.org om
vad som tilldrog sig på gatorna omkring Göteborg. Hos intermedia kunde vem som helst
ladda ned en videofilm för visning på nätet. (Ljudet från en film som skildrar hur polisen upp
agerade mot demonstranter på järntorget i Göteborg spelas upp). jalla.net har haft som målsättning att bevaka
både toppmötet och protesterna men när merparten av medarbetarna inte fick ackreditering
valde jallas chefred Pelle Sten (=PS)en annan strategi.
PS: Vi hade ett team om två personer som
rörde sig runt i Göteborg och gjorde en del intervjuer som vis sedan klippte på kvällen
eller dagen efter som vi senare konverterade till mp3 o ogg format och sen lade ut på siten
Det var kanske ett 100-tal som lyssnade på dem varje dag...
Via intermedia kan man se bilder från göteborg när en person blev skjuten efter att ha
kastat sten. Vid frågor i holländsk TV svara polisen i göteborg att de ej skjutit på demonstranter
utan på dem som störde demonstrationen
På natten mellan 16/17 juni sände okända personer ut polisens radiokommunikation över internet.
Plötsligt blev det möjligt för nätanvändare runt om i världen att lyssna på hur svenska poliser uttryckte
sig om demonstranter. Ngn med ohörbart anropsnamn anropar
Romeo 11 och säger efter att ha fått kontakt:
-Ah, vi identifierar dem här och ger dem en spark i arslet
det är ingenting.
Romeo 11 svarar:
Det luktar som ett mkt vist beslut.
(Min Anm:Vad poliserna säger är alltså, efter vad jag förstår, att de låter
folk gå, inte att de verkligen sparkar ngn.)
Min anm 2: Jag noterar att det i en nyhetssändning för en tid sedan sades att det vore rimligt
att polisen fick tillgång till militära sambandssystem.
Detta föranleddes eventuellt av att det förekom att polisens radiotrafik stördes ut under
en tid enligt tidigare nyhetssändningar.
På nätet gick det även att höra demonstranterna tala om polisen.
(Exempel på ett samtal mellan sådana som försvarade och kritiserade polisen spelades upp.)
Trots att Jalla.net presenterar sitt material på samma internet som exempelvis svenska
dagbladet eller expressen, så råder stor skillnad mellan vad alternativa o etablerade medier får
publicera. De etablerade web-platserna omfattas nämligen av yttrandefrihetsgrundlagen.
Den ger allla tryckta tidningar möjlighet att publicera elektroniska upplagor på internet.
På juridiskt språk kallas de för databaser. Allt som krävs är att tidningarnas anmäler en särskild
ansvarig utgivare till radio och TV verket. Därmed åtnjuter web-platserna fullt grundlagsskydd
och kan fritt publicera vad de vill på nätet. Men grundlagens paragraf om yttrandefrihet gäller inte
för jalla.net. Anledningen är att jalla inte har ngn tryckt motsvarighet. I st omfattas nättidningen av den omstridda
personuppgiftslagen PUL. Den förbjuder i princip publicering av personuppgifter på nätet
oavsett om det gäller text bild eller ljud. PS var kritisk mot detta o ansåg att det borde räcka
att tillkännage en ansvarig utgivare med tydligt angiven kontaktinformation.
Om inte HD hade avkunnat dom i det sk Ramsbro målet så hade myndigheterna
kunnat klassa jallas och andra alternativa nättidningars rapportering från Göteborg som
brott mot personuppgiftslagen. Men genom HD utslag ändrades obalansen mellan etablerade
och alternativa medier på nätet. Domen handlade om huruvida företagaren Börje Ramsbro
skulle få framföra kritik på¨sin hemsida mot ett antal namngivna finansmän och politiker.
Datainspektionen(=DI) och riksåklagaren drev linjen att Ramsbros hemsida var ett klart brott mot PUL.
Börje Ramsbro kontrade med att åberopa ett särskilt undantag i lagen. Det tillåter publicering av
personuppgifter om ändamålet är uteslutande journalistiskt, men det argumentet avvisade riksåklagarämbetet
vid förhandlingen i HD.
I motiveringen.. genmäla att lagstiftningen av yttrande och tryckfrihet i stor utsträckning
faktiskt bygger på att alla inte drabbas lika. Han är inte och har aldrig varit journalist.
Har aldrig bedrivit verksamhet med anknytning till detta. Han har inte påstått att det här materialet
var avsett att användas för att skriva artiklar, genomföra radio eller TV program
eller på annat sätt sprida budskapet i ett grundlagsskyddat medium.
Men domen blev en seger för Börje Ramsbro och indirekt för nättidningar som jalla.net
och intermedia. HD ansåg nämligen att PULs undantag för journalistiska
ändamål gäller alla medborgare. Inte bara yrkesverksamma journalister i grundlagsskyddade
medier. På DI togs domen emot med blandade känslor i juni. Så här reagerade
Ulf Widebäck (=UW) och datarådet Agneta Runmarker (=AR).
UW:HDs dom har ju ingen
appell. Den gäller ju omedelbart så det måste vi följa på en gång.
AR:Ja HDs utslag innebär ju en seger för yttrandefriheten men
lite negativt för den personliga integriteten naturligtvis.
red:Hur ser du på det?
AR:Ja ur DIs synvinklel är det naturligtvis
negativt.
Mkt nöjd med domen var professor Jakob Palme(=JP) i Stockholm. I flera års tid har
han debatterat personuppgiftslagen o dess negativa effekt för yttrandefriheten på internet.
JP:Det är en mkt viktig dom. Och det är väldigt tillfredsställande att HD
klargör att yttrandefriheten går före data och personuppgiftslagen vilket ju tidigare
inte verkat som om myndighetspersoner har ansett.
UW (intervjuad i Augusti):
Så länge man håller sig till att det är en debatt av allmänt intresse som i Ramsbro-fallet
kan man skriva vad man har för åsikter.
red:Ser du ngn skillnad jmf med vad som kan rapporteras genom ett grundlagsskyddat medium från
Göteborg.
UW:Nej om det anses vara för uteslutande journalistiska ändamål då kan man skriva
i stort sett samma saker.
red:Frågan är vad som menas med i stort sett. För att få svar bad jag att få
granska fyra PUL-ärenden som DI handlagt efter HDs utslag. I samtliga fall rör det sig om hemsidor
som kritiserar kommunalpolitiker och ledande personer i olika organisationer.
Trots att fallen är väldigt lika avskriver DI bara två stycken med tydlig hänvisning till HDs dom.
I övriga fall anser inspektionen att PUL fortfarande kan vara tillämplig.
Så här säger generaldirektören
UW:Nu skall man först hålla i minnet att det här är inte ärenden som avgjorts av mig eller styrelsen,
utan det har stannat på handläggarnivå så det kan vara olika nyanser.
JP: Det verkar som om DI inte riktigt har bestämt sig. De skriver olika saker i olika yttranden
och velar fram o tillbaka. Man får väl hoppas att de kommer fram till en vettig praxis där de tillämpar den här
domen annars får det väl bli fler överklaganden till HD.
Den som under sommaren har velat ha information om Ramsbro-domen har kunnat läsa en kort
sammanfattning på datainspektionens hemsida, men i en och en halv månads tid har DI publicerat
ett felaktigt citat ur domen. Där står att den stärkta yttrandefriheten enbart gäller samhällsfrågor
av större betydelse för allmänheten. Men ordet 'större' står inte i domen, ngt som jallas redaktör
PS reagerar mot att DI presenterar än sån ändrad beskrivning och tror att många undrar om domen
gav det utrymme för deras journalistiska verksamhet som de hade trott.
UW: Det har väl blivit ngt fel i hanteringen, jag har själv inte sett det faktiskt.
red: men nu har det legat ute på nätet i 1½ månad ungefär
red:Vad får det för betydelse för dem som vill bilda sig en uppfattning om vad domen innebär?
UW:Ah, det har troligen ingen betydelse alls.
Min anm: Jag sympatiserar med DIs målsättning som jag tror att den ser ut i stort men en
sån kommentar från Widebäck uppfattar jag som oroväckande.
Han bagatelliserar och legitimerar därigenom att hans myndighet sprider desinformation.
Jag tvivlar på att det var oavsiktligt från den som skrev det.
red:Vad kommer ni att göra nu?
UW:Vi får väl ändra på hemsidan. Det är ett citat, ett ord för mkt 'större', som
gör att det verkar krävas att det är ngn alldeles särskild händelse. Man får ta bort det och tala
om att det var fel.
I sommar har inte bara yttrandefriheten stärkts utan även offentlighetsprincipen.
KTH har gjort fel som vägrat lämna ut uppgifter om studenters betyg till dataföretaget
VirtueTech. Företaget ville använda uppgifterna för att erbjuda studenterna jobb, men företaget
ansåg att utlämningen av uppgifterna skulle strida mot personuppgiftslagen PUL.
Genom att sortera betygen i olika högar ansågs VirtueTech kunna skapa ett olagligt personregister.
Men att sortera betyg i olika pappershögar strider inte mot lagen ansåg Regeringsrätten.
- - -
I sommar har länsrätten i Stockholm gett DI bakläxa för att ha försökt stoppa en tidning från att
publicera kreditupplysningar på sin grundlagsskyddade web-plats.
DI hävdar att det inte rör sig om ngn riktig tidning, den ges nämligen inte ut av ett mediaföretag
utan av kreditupplysningsföretaget Svensk Upplysningstjänst (T) i Malmö. Länsrätten anser att alla
tryckta tidningar åtnjuter samma grundlagsskydd oavsett vem som är ägare. Han
Henrik Stjärna på
T är nöjd och säger sig vara glad över att domstolarna vågat hävda grundläggande
yttrandefrihetsprinciper.
DIs chef UW tänker överklaga länsrättens dom till kammarrätten.
UW:Är det så att vi inte får gehör i kammarrätten så kommer vi väl att hemställa om
lagändring.
I Göteborg har kammarrätten för andra gången gett Göteborgs kommun bakläxa
för att inte ha lämnat ut person och löneuppgifter om 2006 chefer och politiker.
Göteborgsposten bad att få uppgifterna förra hösten för att kunna kartlägga
politikernas extraknäck. Men Göteborgs kommun och dess informationsdirektör
Ulf Kjellström (=UK) vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till PUL.
GPs begäran ansågs nämligen vara en kränkning av politikernas och tjänstemännens
integritet.
UK:Själva begäran är en kränkning, i det ligger en misstanke om att
man inte sköter sitt jobb på ett riktigt sett. Att man bryter mot givna regler.
Nu sveper man med sig 2006 personer.
Men kammarrätten i Göteborg anser att
kommunen inte har rätt att hemlighålla uppgifter om politiker och höga tjänstemän
oavsett deras antal. Därför måste kommunerna lämna ut uppgifter till GP. Sanna Kylner
(SK) är researchansvarig på tidningen. Vi är nöjda och hoppas att kommunen skall rätta sig
och att vi ska få ut uppgifterna.
red:Hur ser du på det faktum att kommunen har
tagit så lång tid på sig?
SK:Jag tycker det verkar som om de har strulat för att
de inte har velat lämna ut uppgifterna. Vi journalister är ganska luttrade o jobbar inte
bara med det här. Vi har massor av jobb på gång samtidigt. Men om man tänker sig en vanlig
medborgare som skulle få hålla på så. Den hade ju tröttnat o var hamnar
offentlighetsprincipen då kan man ju fråga sig?
Avslutningsvis skall vi berätta att Storbrittannien skall få en offentlighetsprincip.
Den väntas träda i kraft nästa år och på en punkt går den längre än den svenska.
Det skall nämligen inte gå att dra ärenden i långbänk som exempelvis i Göteborg.
Den politiker eller tjänsteman som försöker sätta berättigad insyn ur kraft
riskerar att dömas till böter eller rent av fängelse. Initiativtagaren till lagen
heter Maurice Frankel (MF) och aktiv i campaign of freedom of information,
som drivit på den nya lagen. MF säger att en offentlighetslagstiftning inte kommer att fungera
utan tydliga hot om straff. Efterlevnaden av den nya lagen skall skötas av en särskild
offentlighetsmyndighet med rätt att dra obstruerande kommunchefer inför domstol. Liknande
lagstiftning finns redan i Kanada. Där kan generaldirektörer och tom ministrar dömas till
max 10000 dollar i böter eller två års fängelse om de förstör eller manipulerar utlämningar
av handlingar säger Dan Dupree(DD) vid Kanadas offentlighetsmyndighet i Ottawa.
Nu vill Kanada skärpa straffet för brott mot offentlighetslagstiftningen. Anledningen är att nästan hälften
av alla myndigheter kritiseras för att inte lämna ut begärda handlingar inom en tidsfrist på
30 dagar, säger DD. I Kanada diskuteras nu en modell som innebär att ansvariga ministrar
generaldirektörer skall drabbas av löneavdrag om deras myndigheter inte lämnar ut handlingar
inom föreskriven tid.
Kommentar:En sak till av intresse. Hur skall man komma åt att myndigheter begår brott
med handlingar, ändrar eller fifflar bort?
Kommentar angående det som gäller yttrandefrihet på internet:
Jag tror att det finns ett behov av generalister för många ändmål.
I det här sammanhanget tänker jag på generalister med ngn tonvikt på kriminologi
för att kunna finna vettiga lösningar på hur man skall kunna förena kravet på frihet
med behovet att skydda sig mot dem som missbrukar friheten.
De repressiva krafter jag ofta återkommer till vet hur de skall ta bort friheten genom
att iscensätta sånt missbruk om det inte inträffar spontant.
Det öppna samhällets förkämpar måste vara berädda på att det kommer bakslag och inte stå
handfallna och acceptera långtgående inskränkningar av friheterna när det händer ngt som
visar på frihetens avigsidor.
Jmf den grundlagsvidriga terroristlagen från 1973 som tydligen gäller ännu genom ngn sorts
trixande med spelreglerna men aldrig diskuteras.
Frihetens försvarare har starkare skäl att formulera frihetens gränser och nyanser än de
som gladeligt tar bort friheten.
Tillbaka