1)

Översättning av den korta sammanfattningen tillhörande intervjuaren David Emory's programserie For The Record, [se http://www.spitfirelist.com/ och länkar där.]

2)Nedan en fullständig transkribering från intervjun i ljudfilerna FTR-78a och b. Innehållet är troget återgivet om än inte alltid bokstavligt.

Jag har översatt 'communication research' med 'kommunikationsforskning'. Vid internetsökning på termen 'kommunikationsforskning' fann jag på url-adressen http://www.nordicom.gu.se/ Nordicom, Nordic Information Centre for Media and Communication Research, http://www.nordicom.gu.se/sv/mkv.html Medie- och kommunikationsforskning i Norden. Jag är inte alls bekant med området. Jag är därför okunnig om svenska facktermer vilket eventuellt kan ha betydelse i översättningen.

Christopher Simpson, författare till The Science of Coercion (sv: Tvångsväldets Vetenskap) undertitel kommunikationsforskning och psykologisk krigföring, 1945-1960 oxford univ press 1994

CS hänvisar även till National security directives of the Reagan and Bush administration, en samling avhemligade handlingar från det Nationella Säkerhetsrådet från Reagan och Bush administrationen och det ger en bra inblick av vad samtida säkerhetspolicy är så som det uttrycks av Nationella Säkerhetsrådet och presidenternas själva. Det är en referensbok som finns på bibliotek.

Angående CS bok 'The Science of Coercion' (=TSC)

DE:I denna bok sammanbinder du två grundläggande element i det samtida amerikanska samhället, psykologisk krigföring and masskommunikationsforskning. Vi börjar med att definiera båda.

CS: Psykologisk krigföring, dök först upp i engelskan som en översättning, en mutation av det nazityska begreppet Weltanshaungskrieg, vilket betyder världsåskådningskrig och under andra världskriget byggde Amerikanerna vidare på det och vidareutvecklade det och använde det för att beteckna en hel räcka krigstidstaktiker involverande propaganda, smutsiga tricks, förtäckta operationer osv som ingick i krigföringen.

Det bryter fram i den moderna verkligheten efter kriget då fler s k fredstida varianter av samma taktiker framträdde. I åratal har regeringen sagt oss att vi lever i en värld där vare sig krig eller fred råder och vad detta har inneburit rent praktiskt är att vi lever i en värld av pågående låg-nivå krigföring och en av de tidiga betckningssätten för detta är psykologisk krigföring. Numer kallas det lågintensiv krigföring. Ibland kallas det med en artigare term för 'offentlig diplomati' .

Vi dröjer vid den punkten ett ögonblick. När de talar om lågintensitets krigföring, innebär det låg intensitet jämfört med kärnvapen.

Mot fackföreningsorganisatörer, Jag pratar nu om mellanamerika, människor med kyrklig bakgrund, samhällsaktivister av vilken sort som helst. Och enbart i mellanamerika handlar det om förluster som mäts i hundratusental. All right, kommunikationsforskning är en sorts elfenbenstornsversion av samma företeelse. Det finns inriktningar av kommunikationsforskning vid de flesta större universitet i USA och ibland är den infogad i sociologiinstitutionens verksamhet. Hur som helst det rör sig om en uppsättning förutfattade meningar och verktyg. Förutfattade meningar om vad kommunikation är. Och om verktyg för att studera kommunikation. Och dessa förutfattade meningar och verktyg som används för att träna journalister, PR-specialister, TV och Radio personligheter, alla sorters människor, högskolelärare (jag talar nu om mig själv) alla kategorier av människor som skulle kunna kallas ideologiska arbetare i det amerikanska samhället. Människor vars dagligen arbete är att forma andra människors ideologi och ideer. Kommunikationsforskning är starkt förbundet med detta därför att den innehåller metoder för att mäta hur framgångsrik dessa typer av ideologiska kampanjer har varit.

DE:Vi bör påpeka att psykologisk krigföring inte på ngt sätt utesluter användningen av dödligt våld. Att den typ av krigföring som kallas psykologisk krigföring är krigföring vars primära reaktion framkallas på det psykologiska området. Detta innebär emellertid inte att det inte förekommer blodsutgjutelse.

CS:Nejdå och faktum är att från dess införande, i sin tidigaste definition i regeringens hemligstämplade handlingar, definieras psykologisk krigföring som inbegripande mord, förtäckta operationer, gerillakrig för att slå ner uppror etc. Från sitt införande har psykologisk krigföring inneburit en sammanvigning av å ena sidan våld och vad man idag skulle kalla propaganda eller masskommunikation å den andra sidan. En annan sak som är intressant med psykologisk krigföring är att den från sitt införande även har riktat sig mot det amerikanska folket. Den gängse uppfattningen är annars att på gott och ont så är det ngt vi gör mot dem. I verkligheten är det så att från regeringens synvinkel, från deras synvinkel som betalar för dess utvecklande så riktar det sig inte bara mot utländska måltavlor utan även mot inhemska.

DE:En av de saker vi bör notera i förbigående är att illusionen att psykologisk krigföring inte nödvändigtvis producerar blodsutgjutelse eller inte nödvändigtvis är särskilt blodigt förefaller ha bidragit till rationaliseringar bland dem som överbryggar mellanrummet mellan psykologisk krigföring och masskommunikationsforskning, de rationaliserar sitt bruk av psykologisk krigföring med att säga att det skulle leda till minskad blodsutgjutelse eller mindre våldsamma tvångsmetoder.

CS:Javisst och det finns omständigheter där detta stämmer. För exempel om man har en bataljon av soldater omringade och man genom flygblad och megafoner kan övertyga dem att det är bättre att kapitulera än att kämpa in i döden etc. Men det utgör en mkt begränsad del av dessa teknikers reella användning. Den vanligaste användningen både mätt i antalet fall, penningåtgången, vilken akademisk uppmärksamhet som ges åt det, den vanligaste användningen för psykologisk krigföring har varit för undertryckandet av upproriska, prodemokratiska rörelser i länder som USAs regering ansåg sig vilja dominera. I allmänhet pga landets naturtillgångar, ibland pga dess geopolitiska läge. Detta är vad psykologisk krigföring i realiteten har använts till. I bland innebar det misshandel av fackföreningsorganisatörer, ibland betydde det dödsskvadroner. Ibland innebar det systematisk träning av polisorganisationer och naturligtvis allteftersom tiden framskrider, det har förflutit mer än 50 år sen 1945 , och vetenskapen har inte stått stilla i utvecklingen. Allteftersom det blivit mer och mer sofistikerat, har nya tekniker sprungit fram, vilka både lett till intensifierat våld och till att frikoppla det land eller den organisation som sponsrar våldet från ansvar.

Detta var en av de viktiga lärdomarna från Vietnam, från amerikanska säkerhetsplanerare, att man bör hålla amerikanska trupper borta från eldlinjen i största möjliga utsträckning, för man fick betala ett politiskt pris om för många ungdomar kom hem i liksäckar. Så man skickade ned Gröna Baskrarna för att träna och utrusta den Salvadoranska polisen eller deras skattepolis [treasury police] som sedan blir en organiserad form av dödsskvadron. För att genomföra ett blodigt inbördeskrig i El Salvador som varade ett årtionde under 1980-talet. Hur ohyggligt det kriget än var, så är det ändå bara ett krig bland många, det finns många andra liknande exempel, som pågått under de senaste 30-40 åren.

DE:I din diskussion om psykologisk krigföring talar du om vit propaganda, svart propaganda och grå propaganda. Anser du att det vore på sin plats att karakterisera den roll som spelats av några av dessa personer och institutioner som är inblandade i å den ena sidan psykologisk krigföring och å den andra sidan i masskommunikationsforskning, som en form av grå propaganda?

CS:Javisst, en del av vad som för frams i boken är att detta område av akademiskt studium i de olika inriktningar som är förbundna med det, de förutfattade meningar som är förknippade med kommunikationsforskning, framträdde till betydande del tack vare regeringens ekonomiska stöd till psykologisk krigföring vid det kalla krigets höjdpunkt.

DE:En definition av grå propaganda?

CS:Ok, vit propaganda är som Voice of America, det är som NBC News, det är information som ständigt upprepas, som ger intrycket av trovärdighet, objektivitet, naturlighet etc, men som i realiteten har en distinkt ideologisk undertext, en distinkt uppsättning av förutfattade meningar angående det budskap som man försöker överföra. Svart propaganda å den andra sidan är vad de flesta människor skulle kalla förtäckta operationer, mord, omstörtande verksamhet, nedkämpande av uppror, olika sorters smutsiga tricks, sabotage, Contras affären i Nicaragua, och sen byggandes på den hela Iran-Contras affären, och sen byggt på det hela historien om Iran-Contras och narkotikan. Det skulle kunna vara exempel på svart propaganda.

Grå propaganda, för att svara på din fråga befinner sig ngnstans mellan de två. Och den har drag av båda. Den vanligaste formen av grå propaganda är när den betalande organisationen för ut desinformation via nyhetsmedia, som ger sken av att vara oberoende av organisationen. Ett exempel:Låt oss säga att CIA.. när Libyen var på listan över våra värsta fiender..CIA hade en psykologisk krigförings-kampanj för att utmåla Khaddafi [Överste Muammar Al-Gaddafi] som sexuellt impotent, som ngn som hade olika sexuella fetisher etc. De planterade denna information som om det vore sanningar i europeiska tidningar. Det är grå propaganda, nästa steg är när informationen blåser tillbaka till USA och historien kunde läsas i kvällstidningarna. Senare avslöjades detta som en desinformationskampanj. Om man följer med i alla turer är det möjligt att förstå det men de flesta av oss har inte tid och vi får denna störtflod av information, falsk information vanligen från medierna och som ger sken av att vara sann, när det i verkligheten är fabricerat av några som har en historia de vill föra fram.

Och detta utförs i allmänhet av människor som har pengar till att betala PR företag för att få ut historien. Dem av oss som inte har råd med det har svårare att få tillgång till medierna. Dave, ditt program når väl ut rätt bra. Men Dan Rather har en större publik.

DE:Med säkerhet, ett av mina favorituttryck är ett gammalt turkiskt ordspråk: 'Den som säger sanningen blir jagad ut ur 9 byar' ...Chris du säger att sambandet mellan psykologisk krigföring och masskommunikationsforskning karakteriseras av tre huvudtyper av överlapp:

1)Du diskuterar psykologisk krigföring i USA som applicerad kommunikationsforskning och mkt av betalningen för kommunikationsforskning har kommit från institutioner som har anknytning till nationella säkerhetsintressen och detta i sin tur formade under efterkrigstiden masskommunikationsforskningens karaktär som akademisk disciplin och du spårade ursprunget till denna anknytning till ett antal olika institutioner som var centra för psykologisk krigföring under andra världskriget. Jag läser från sidan 25 av TSC och ber att du utvecklar det: 'Praktiskt taget hela det vetenskapliga etablissemang som kom att framträda under 1950 talet som ledare inom området masskommunikationsforskning tillbringade krigsåren med att utföra ett studium [plant study] av amerikansk och utländsk propaganda, de allierade truppernas moral, folkopinionen både på hemmaplan och internationelt, förtäckta OSS operationer, eller den då framväxande tekniken med att härleda användbara underrättelser från en analys av dagstidningar, tidskrifter, radiosändningar och genom att spionera på postförsändelser. Detta 'oldboy'- nätverk hade stark inverkan på hur den akademiska disciplinen masskommunikationsforskning såväl som psykologisk krigföring utformades under efterkrigstiden.'

CS:Andra världskriget var en speciell sorts krig - 'det goda kriget' enligt Studs Turkle(?) och menade att det var en tid när landet var otvetydigt enat.. Och detta har inte varit fallet sedan 1945. Under kriget skapades dessa nätverk av specialister på psykologisk krigföring. När vi förflyttar oss till det kalla krigets period består nätverket. Några av dem som var ganska inflytelserika under kriget gick vidare med att bli Chefer och seniora vetenskapsmän vid de viktigaste stiftelserna såsom Ford Stiftelsen och Bröderna Rockefellers Stiftelse, Socialvetenskapliga forskningsrådet osv. Det handlar om de mest betydande penningkällorna för socialvetenskaplig forskning. Några av dem hamnade inom publicistik och Radio. Ett citat av Edward Beret(?) som kom att bli Dekanus vid en journalisthögskola inom Columbia Universitetet, och som grundade Columbia Journalism Review, berättar om var hans kolleger hamnade. 1953:Utgivare av Time, Look, Fortune, åtskilliga dagstidningar, utgivare av tidskrifter såsom Holiday, Coronet, Parade and Saturday Review, utgivare av Denver Post, New Orleans Times Deca.?, Chefer för Viking PRess, Harper and Brothers, Strass and Young, 2 Oscarsvinnare i Hollywood, en tvåfaldig Pulitzerprisvinnare, styrelseordföranden på CBS, ett dussin chefer i betydande etermedier, president Eisenhowers huvudtalskrivare, utgivaren för Det Bästas internationella utgåva., minst 6 delägare i stora reklambyråer. Det är inte så att alla dessa människor hade identiska uppfattningar och deltog i ngn stor konspiration utan snarare att de hade gemensamma erfarenheter från kriget och en serie gemensamma förutfattade meningar om vad kommunikation är och hur det skall användas och hur det skall studeras.

Detta har haft ett enormt inflytande på vad vi idag menar med kommunikation. Kommunikation är klurigare eller har en rikare innebörd än det verkar i förstone. Ordets rot kommer latin för delandet av bördor, ett två-vägs informations-utbyte... Det betyder inte att bördor på Romartiden fördelades rättvist, men att det handlade om ett flervägs delande förblir sant.

Men nuförtiden... betyder det 'Säga åt dig vad du skall göra' (dvs hur jag kan ge dig direktiv)

DE: citerar från sid 62 av TSC 'Som kommer att framgå, visar sig periodens dominerande paradigm till betydande del vara ett dominansparadigm i vilket lämpligheten och oundvikligheten i den styrande funktionen hos kommunikation tas för given. I praktiken visade de för tiden ledande akademiska tidskrifterna endast ett sekundärt intresse för vad kommunikation är. I stället koncentrerade de sig på hur modern teknologi kunde utnyttjas av eliter för att åstadkomma samhällelig förändring, driva fram politiska eftergifter eller framkalla köpbehov hos målpubliken'. Det är en helt annan sorts kommunikation jmf med basdefinitionen. CS diskuterar huruvida den typen av kommunikation och våld i realiteten hör ihop och ger exempel.

----------------- slut på FTR78a ---------------------

Angående en syntes av samhällsvetenskap och nationella säkerhetsoperationer.

NSC 4, NSC 4a and NSC 10/2

NSC=Nationella säkerhetsrådet (National Security Council) presidentens främsta rådgivare i nationella säkerhetsfrågor.

Fram till slutet av Rooseveltadministrationen var situationen den att de militära rådgivarna och de politiska rådgivarna stod och skrek från var sitt hörn och president Roosevelt var tillräckligt förslagen för att kunna hantera båda men som en ny värld började framträda önskade Truman och senare presidenter ha medarbetare som kombinerade militära och politiska frågor i form av en enda grupp rådgivare.

En av de första sakerna de arbetade på var psykologisk krigföring och en kombination av propaganda och våld.

Den som konfidentiell klassificerade handlingen NSC 4 gick i korthet ut på att US Information Agency and Voice of America skulle användas för hårtslående propaganda mot Ryssarna. Detta var den formellt hemliga men i realiteten offentliga definitionen av psykologisk krigföring mot ryssarna. Ett konfidentiellt dokument motsvarar den lägsta graden av sekretess i regeringens skala.

Även om det formellt handlar om 'hemlig' information, ser man i realiteten konfidentiell information som förstasidesnyheter praktiskt taget varje dag.

Minuter efter NSC 4, tog nationella säkerhetsrådet upp NSC 4-A, ett beslut som var klassificerat med sekretessnivån top secret. Och det är betydligt striktare än konfidentiell och en aspekt på det är att även den blotta existensen av ett beslut klassat som top secret är hemlig. Ingen i regeringen kan lagligen tillkännage att det har fattats ett beslut klassat som top secret.

I NSC 4-A förklarades det att de i NSC 4 omtalade propagandaoperationerna med US Information Agency and Voice of America skulle kompletteras med systematiska sabotagekampanjer, gerillakrig, förtäckta operationer, mord, omstörtande verksamhet, kväsande av uppror. Det framgick ej klart vem som var auktoriserad att utföra detta, ty de olika säkerhetstjänsterna stred om vem som skulle få i uppdrag att genomföra denna form av krigföring. Och ett beslut om detta kom 6 månader senare i form av dokumentet NSC 10/2. Det skapades i en totalt hemlig regeringsavdelning [entirely secret government agency] , byrån för policy-samordning (the Office of Policy Coordination) och det var denna hemliga byrås uppgift att utföra den sortens förtäckta operationer. Denna hemliga avdelning blev omsider till CIAs sk Operations Directorate, som huvudsakligen har samma funktion än idag. [detta påstods alltså 1997].

DE:En av de institutioner som du nämnde, som exempel på detta förenande av samhällsvetenskaper och [psykologisk] krigföring och propaganda är Public Opinion Quarterly, en mkt inflytelserik akademisk tidskrift som på många sätt sammanfattar detta överbryggande.

CS:Vänta, Jo jag vill prata om Public Opinion Quarterly men för att komma till denna fråga om samspelet mellan det akademiska och våld, tror jag att det är nödvändigt att ta ett steg till ännu längre tillbaka i tiden än så. Och det är för att syna hur masskonsumtionssamhällen sprider sig, hur de fungerar. [Dagens masskonsumtionssamhälle] går ut på hur många Fordbilar, Toyotabilar Coca Cola burkar eller vad än de olika producenterna kan sälja till sin målpublik. Och större delen av det arbete som massmedierna är inblandade i är att sälja ögonpar till annonsörer och detta kan avgöras med precision [it's all broken out rather precisely]. Om man vill köpa annonstid i Seinfeld eller i '60 minutes' kan TV bolaget tala om med stor precison hur många miljoner män i åldrarna 16 till 25 som ser programmet osv . [If you watch the sitcom you can see precisely..] Så vad en TV station verkligen gör är inte att sälja underhållning, utan dess inkomster kommer från försäljningen av ögonpar till annonsörer.

För att åstadkomma det, måste det finnas metoder att mäta hur många ögonpar man säljer. Det måste finnas sätt att övervaka detta, att kunna lägga fram plausibla argument från mediernas sida till annonsörerna om varför de skall slänga upp en miljard dollar pr år för att sälja kosmetika t ex. Eller motsvarande för att sälja bilar.

Det akademiska området masskommunikationsforskning börjar i och med utvecklandet av tekniker för just den typen av mätningar. För att mäta hur många ögonpar (eller hur många öronpar på radions tid) som ser en visst reklamannons och hur det påverkat försäljningen. I hur hög grad mindes personen den annons han läste etc. Och det finns åtskilliga studier som kan återfinnas på biblioteken som handlar om såna teman. För att nu komma fram till frågan om våld, vad vi bevittnat sedan 1930-talet är expansionen av den typen av konsumtionssamhälle och jag talar vare sig om vänster eller höger eller huruvida man är kapitalistiskt eller socialistiskt inriktad, Jag talar om expansionen av masskonsumtionssamhället världen över. Vad man har kunnat observera är att den typen av samhälle utesluter, det överflyglar andra sociala organisationsmönster. Det räknar ut dem. Det framskrider ganska ofta med stor våldsanvändning ofta inkluderande folkmord särskilt när det handlar om urbefolkningar i takt med den globala utbredningen. Under denna utbredning medföljer en uppsättning ideal innefattande förutfattade meningar om vad som är gott och ont och hur saker hänger ihop. Det jag söker komma fram till här är 1) För ett fungerande konsumtionssamhälle krävs mätmetoder för hur mkt som köps och säljs. 2) Det expanderar endast på det existerande samhällets bekostnad. 3) I och med att det överflyglar ett existerande samhälle, t ex när det anländer till Turkiet eller Libanon eller Egypten eller i sydostasien eller i Peru, så bryter det ned den förutvarande sociala strukturen och etablerar sig självt i dess ställe och det leder ofta till skada för det därvarande folket och också till motstånd mot denna utveckling. Hur hanterar man motståndet mot Coca Cola och Ford motor companys etc ankomst, när de lokala fackföreningarna, när de lokala samhällsaktivisterna, när de lokala kyrkorna kommer till att de har fått mer än nog av det dessa företag försöker tvinga på dem. Hur hanterar man dessa människor?

Psykologisk krigföring och allt det som har med ekonomisk utveckling att göra.

Huvudcentra för kommunikationsforskning under 1950 till 1960-talet var besatta av dessa frågeställningar. Vad gör man när Egyptierna inte gillar de produkter man försöker sälja till dem. Vad gör man om det uppstår oroligheter, hur får man rättning i leden? Det första steget är förstås att man använder sig av radio och TV utsändningar. Antingen med en vänlig ton eller med ett obehagligt budskap, 'håll er i skinnet fölk'. Det är första steget. Och om det inte fungerar, vad är då nästa steg?

Det finns ju både morot och piska så det sker en viss ekonomisk utveckling. Men piskan finns också. Och piskan är polis och militärt våld. Speciellt kväsande av uppror och speciellt sk lågintensitets krigföring. Metoder för att identifiera oliktänkande i dessa samällen och att eliminera dem. Och under 1990-talet kommer processen för att identifiera och bokstavligen eliminera människor som sågs som obekväma för speciellt amerikanska intressens utbredning världen om.

Detta har blivit en avancerad vetenskap. Och man ser den brukas särskilt i mellan- och sydamerika idag.

DE:Chris låt mig gå i förväg till ngt som följer filologiskt från diskussionen, du skriver på sidan 53: 'Minst hälften av alla betydande amerikanska centra för kommunikationsforskning berodde för sin överlevnad på en handfull nationella säkerhetstjänster. Deras beroende av pengar avsatta för psykologisk krigföring var så omfattande att det går att hävda att studier i masskommunikation aldrig hade utkristalliserats till ett distinkt kunskapsområde under 1950-talet utan intervention från militären, CIAs och US Information Agency. En av de 6 institutioner du nämner är centrum för internationella studier vid MIT och i samband med masskommunikation och hur det påverkar samhällen, skulle jag kunna be dig att tala om utvecklingsteori? [development theory] Den termen har tillämpbarhet på masskommunikation såväl som på nationella säkerhetssammanhang.

CS:Utvecklingsteori är en interdisciplinär teori. Den kombinerar kommunikationsforskning med sociologi, politisk vetenskap, fragment hämtade från psykologin. Tanken med det är att räkna ut, det är verkligen elegant, ngn sorts formel för hur varje land i världen skulle 'utvecklas' längs de linjer som den hegemoniska makten önskade. Ett kallt krig pågick, och amerikanerna var inte de enda deltagarna i spelet. Och det som hände var att olika utvecklingsländer lämnade det koloniala förtryckets ok och hamnade i korselden mellan ryssar och amerikaner vilket var till stor nackdel för dem. T o m påven John Paul den 2e som inte var ngn radikal har hävdat att denna s k utveckling mitt under det kalla kriget sannerligen varit extraordinärt skadlig för världens folk.

Och speciellt för folken i de länder där det rådde stor rivalitet mellan öst och väst. Utvecklingsteori var vad de sk bästa och klyftigaste i västvärlden försökte arbeta fram som en generell strategi, en förenad teori för hur denna typ av kriser skulle hanteras.

DE:En av de institutioner som tjänade som ett verktyg för bedömningen och förmedlandet av begrepp som den utvecklingsteori som utvecklats av (cenis?) [Center for International studies] är den tidigare nämnda Public Opinion Quarterly och den publikationen sammanfattar i mångt och mkt övergången mellan psykologisk krigföring och kommunikationsforskning. Kan jag be dig diskutera ärendet med internationell kommunikationsforskning 1952 som kanske skulle kunna sägas vara en förtäckt operation i sig själv.

CS: Public Opinion Quarterly är en välkänd akademisk tidskrift som är specialiserad på hur den allmänna opinionen mäts och i början av 1950-talet var dess framställning ganska rättfram i det att den sågs såsom medverkande i psykologisk krigföring och den brukade publicera artiklar som beskrev vilken taktiken hade varit mot tyskarna under andra världskriget.

Detta utspelade sig på den första och mest uppenbara nivån. Den nästföljande, vilken jag tror är den du är ute efter Dave, är att denna tidskrift själv höll fram speciella uppfattningar om vad kommunikation är, vad samhället är för ngt, och tom ned till såna explicita detaljer som vad som är korrekt strategi i fråga om ryssar eller italienare etc.

DE:Jag tänker på det arbete [work] som ..

CS:Så tidskriften själv var, även om den inte presenterades i dessa termer, i praktiken ett propagandaorgan och sen på den tredje nivån ser man en nära inavel mellan tidningens seniora redaktörer och redaktionen å den ena sidan och underrättelsetjänsterna å den andra sidan.

Tidskriftens grundare 1937 var DeWitt Pool som tog ett sabbatsår från statsdepartementet [state department] och han var specialist på antikommunistpropaganda. Det var så han försörjde sig. Och under efterkrigstiden blev han så småningom högste chef [senior executive] för Radio Free Europe, som betalades av CIA.

I det numret av tidskriften [från 1952] var det flera intressanta rapporter inklusive en vilken presenterades som om det endast handlade om kommunikationsforskning och jag parafraserar nu titeln, kärnpunkten var 'kommunikation och extremism in Iran'. [Den exakta titeln var : Politiska extremister i Iran, en sekundär analys av kommunikationsdata.] Vilka var nu dessa extremister? Det förhöll sig så att Voice of America betalade en mkt välkänd och mkt liberal tankesmedja i New York kallad byrån för tillämpad samhällsvetenskaplig forskning [bureau of applied social research] för att studera dissidentgrupper i mellanöstern. Den diskuterade undersökningen studerade sk extremister i Iran och dessa som kallades extremister var i själva verket anhängare av Muhammed Mossadeq som vid den tiden var Irans ledare och hade fallit i onåd i väst eftersom han hade den extraordinära idén, den chockerande idén att Iran borde ha kontroll över sina egna oljeresurser. Detta togs inte upp väl av Amerikanerna eller Britterna. Och då iscensatte de en statskupp i vilken Mossadeq och hans extremistiska anhängare störtades och Shahen av Iran installerades. Vad som återspeglas av detta i den akademiska tidskriften är en artikel med många fotnoter och vokabulär och allt det som ger intryck av gedigen akademisk forskning men som i själva verket är en rapport om tillämpad förtäckt politisk operation.