Provocera Kalibrera

2001-06-05
Följande resonemang uppkom i samband med att jag på den engelska delen av hemsidorna diskuterade vilka tekniska egenskaper som gäller för mikroskopiska transpondrar av den typ som jag antar är oundgängliga komponenter i ett neurocybernetiskt system. Jag har tänkt att de bisarra arrangemangen med övervakning dygnet runt skulle kunna tolkas som en rationell metodik för att kalibrera neurocybernetiska system. Dvs man behöver inledningsvis veta vad personen tänker oberoende av det tekniska systemet. Sekretessen gör att man inte kan fråga personen och man kan även vilja undvika att behöva lita på personen. I stället provocerar man personen ty en provocerad människa är mkt mer förutsägbar, enär man helt enkelt inte kan låta bli att tänka på den eller det som provocerar en. I synnerhet om det handlar om besynnerliga skeenden som att ngn promenerar tillsammans med personen men på en annan våning. Och andra samvariationer som inte inträffar naturligt. T ex att andra samtidigt öppnar dörren osannolikt ofta som McKinney rapporterar. Sånt kan man inte låta bli att tänka på när det sker. Försöksledarna kan därför vara göra tillförlitliga antaganden om vad människan tänker på. Och får en mängd data att kalibrera systemet efter. Att många rapporterar samma sak kan tolkas som att man har ett standardarrangemang som man tillämpar på alla, eller gjorde under den tid från vilken dessa rapporter härrör. De som deltar i de bisarra aktiviteterna behöver inte känna till det verkliga motivet. Det kan räcka att de fått höra att det är en brottslig person eller ngn som skall straffas av ngt skäl. Och att syftet är att hetsa personen, att stressa honom. De som deltagit i detta och senare får höra hur det verkligen förhöll sig är förmodligen inte så spontant intresserade av att berätta och oavsett om de får höra om det eller ej så är såna aktiviteter till sin natur ljusskygga. Man kan ändå undra varför det inte oftare sker att folk kliver ur ledet.
- - -
Eftersom personer som blivit utsatta för sånt under lång tid betraktats som inbillningssjuka så fungerade det att om och om igen tillämpa metoden på nya målpersoner. Jmf också följande översättning från
John Vincents "Mind Control" and High Tech Harassment
"..Det är som ngn skrev angående detta ämne, "Från ett människorättsligt perspektiv, borde en människa kunna påstå ngt som förefaller otroligt och ändå kunna bli lyssnad på uthålligt och objektivt och bli noga utfrågad innan man bestämmer sig för att personen inte går att tro på. Annars, vore det mer effektivt för ngn att begå extrema handlingar mot personen snarare än mindre extrema, och av den anledningen att dessa handlingar är så extrema, blir personen inte trodd och får därför inget skydd." Det är just den sortens reaktion som förövarna av såna handlingar är så beroende av.
(eng original:
It's as someone wrote concerning this, "On a civil rights basis, a person should be able to say something that sounds far out and be objectively listened to at length and questioned carefully before there is any determination that they are, in fact, far out. Otherwise, it would be more effective for another to do extreme acts against a person rather than lesser >acts, and for the very reason that the acts are so extreme, the person be not believed and, therefore, not protected." This is the kind of reaction the perps depend on heavily!

Tillbaka