Det var rommarna som introducerade portugiser och spanjorer i vinodlingens ädla konster. Fram till 1500-talet var framställningen av vin en helt intern affär i Portugal, då blandade britterna sig i tillverkningen och kontrollerade i slutet av århundradet en stor del av tillverkningen. Men vinerna var inga stora försäljningsframgångar utan såldes troligen som sträva billiga alternativ till de mjuka franska vinerna. År 1678 kom en dramatisk vändning för portugisiska viner i England, det var då p.g.a. krigsutbrottet och blockaden av franska hamnar man tvingades söka alternativ till de franska favoriterna. Eftersom kvalitén var sämre än de franska vinerna så tvingades de brittiska affärsmännen att direkt engagera sig i vinproduktionen.

Vinet på 16 och1700-talet var ett torrt, kärvt och tannin rikt bordsvin som inte tålde sjöresan till de brittiska öarna så bra. Därför tog man inspiration av producenterna av madeira och tillsatte 3 % druvsprit i det färdiga vinet. Produkten såldes på pubar och de billigaste krogarna under beteckningen ”Brown Port”. Importen ökade på fem år med över 3000 % till 7 miljoner liter, detta i sin tur ledde till en hel del förfalskningar och försämring av kvaliteten och försäljningen rasade. I mitten av 1700-talet bestämde sig de portugisiska myndigheterna att göra något åt saken, de införde stänga regler och kvalitetskontroll. På 1700-talet utvecklades också ny typ av flaska som gjorde det möjligt att lagra vinet liggande.

På 1730-talet började man p.g.a. en mycket fin skörd sälja portvin från bara en årgång, vinet kallades ”Vintage”. Vinet såldes från början bara på tunnor, vinet måste dock konsumeras väldigt snabbt för att inte förstöras. Men 1775 så började man använda den nya typen av flaskor och man märkte snart att vinets kvalitet förbättrades om det lagrades i 10-15 år. Förvandlingen från bordsvin till sött dessertvin började 1820 då var druvorna ovanligt mogna och fanns i stor mängd, detta ledde till att allt socker inte omvandlades till alkohol. Man fick alltså ett ovanligt sött och fylligt vin, britterna älskade detta vin och ville ha mera sådant. Producenterna började då tillsätta druvspriten redan i jäskaret för att avbryta jäsningen i förtid, och det lyckades.

Sveriges tradition att dricka portvin kan vi tacka inköparna på den gamla Vin- & Spritcentralen som försåg oss med årgångsviner av högsta klass som importerades från Portugal på fat och buteljerades här, detta gav oss billiga kvalitetsviner. År 1964 fick vi ytterligare en rabatt genom efta och vi hade priser som engelsmännen (köpte vin buteljerat i Portugal) bara kunde drömma om. Men revolutionen 1974 ändrade mycket, reglerna ändrades och allt årgångsvin måste då buteljeras i Portugal. Vi svenskar kan beklaga detta men denna kvalitetsgaranti var kanske nödvändig p.g.a. att ”Portvin” även produceras i andra länder.