Chris - en perfektionist som gillar umgänge
Chefredaktören för Le Visage, Chris Hallman. är ett ansikte med många skepnader. Kanske är det han som är Le Visage, vem vet? De som bor i byn Viksjö känner honom som den oseriöse killen som alltid ger folk ett för lågt pris på lösgodis på närlivsbutiken Handlarn, där han knäckar extra då han inte har något att göra. Om man jobbar på en svensk börsmäklarfirma känner man honom som en stjärnmatematiker och tetrisexpert från Carnegie som agerar mycket diskret med stor professionalism samtidigt som han charmar lappningstjejerna på OM med stor finess och subtilitet. De som de senaste två åren studerat vid Jakobsbergs Gymnasium känner honom som den udda matematik- eller historieläraren som hälsar eller nonchalerar många. Chris har haft ett stenhårt schema det senaste halvåret med studier i Uppsala och en deltidstjänst som lärare i matematik och naturkunskap vid JakGym. Idag fick Le Visage chansen att träffa honom på World Class Gym där han tränar Aerobics och solar.
Le Visage: Hej Chris! Varför solar Du bara och inte tränar på gymet?
Chris: Ha, ha. Det där med muskler har aldrig varit min grej. Men i förra veckan kom en tjej från Stockholmsgruppen fram till mig på Tiger och tyckte att jag skulle börja träna. Det skulle tydligen göra mig ”oslagbar i alla kategorier”. Det låter kanske lite ytligt men jag fick mig faktiskt en tankeställare. Kanske börjar jag träna redan nästa vecka. Jag får se.
LV: Många har frågat Le Visage varför Du inte har någon tjej. En tjej på JakGym undrade om Du var homosexuell. Var står Du någonstans egentligen?
C: Det är inte så lätt egentligen, det där med tjejer. Det var ungefär ett och halvt år sedan jag hade ett förhållande. Det var när jag pluggade i England och hon var från Amerika. Det var kul och jag var mycket glad men eftersom jag bodde i London ville jag ha mer frihet för fester och tennis så jag lät det hela sluta och hon åkte hem till Boston. När jag kom hem började som lärare på JakGym och föll för en elev från Kungsängen som jag egentligen aldrig kunde ta kontakt med eftersom jag var lärare. Jag är heller ingen person som tar något egentligt första steg så efter att hon hade gått ut skickade jag ett kryptiskt brev där jag förklarade att jag ville träffa henne privat.
LV: Vad hände? Fick hon en chock?
C: Det tror jag. Jag kände ju inte henne så bra och hade heller inte gett några signaler p.g.a. min position som lärare. Men det är inte vad folk kallar för 'normalt' att skicka ett brev till en tjej som man vill träffa. Jag ville heller inte bli nobbad. Det har jag aldrig blivit av någon tjej eftersom jag aldrig tar första steget. De tjejer som det hänt någonting med har aldrig varit på mig först. Det är lättast så eftersom det ger mig möjlighet att vara selektiv. Samtidigt är det en fara då jag ibland tenderar att bli tillbakadragen. Hur som helst så kunde hon inte träffa mig p.g.a. att hon redan var tillsammans med en kille. Detta tog egentligen knäcken på mig eftersom jag målat upp en bild av en riktig drömtjej som jag verkligen skulle vilja vara med men inte kunde få. Jag är van vid att få som jag vill när jag sätter mig in i någonting men den här gången gick det inte. Idag vet jag inte vad hon gör men jag tror inte hon vill träffa mig. Jag kan heller inte höra av mig eftersom hon är den enda tjej jag har en sådan oerhörd respekt för, detta trots att jag egentligen inte känner henne. Det låter kanske konstigt, men det är logiskt för en galning som jag.
LV: Det låter sorgligt men lidelsen är vacker. Le Visage hoppas att Du repar Dig, tiden går ju framåt och Du måste ta nya tag. Vad vill Du göra i framtiden Chris? Jobba på Le Visage, plugga eller spela tennis?
C: Jag hatar att göra saker som inte trivs med. Jag är trött på att finans. Jag började med aktier när jag 14 år men idag har intresset gått ned. Jag vet inte varför men så är det. Jag känner ingen glöd längre, trots att man kan bli mycket rik på aktier. Jag kommer alltid vara aktiv som en spelare eller en investare men jag tror inte jag kommer jobba med aktiehandel om fem år. Jag vill syssla med något som jag verkligen trivs med. Kanske något där man skapar något. Men egentligen är det okej att bara ligga och filosofera med ögonen i taket och lyssna på DJ Mendes eller Pandora. Men jag har några idéer som det kanske kan bli något riktigt stort av. Först skall jag plugga i ett par år till. Det är säkert.
LV: Vad är det mitt mål i livet?
C: Mitt mål är att bli ihågkommen för något bra jag gjort. Jag vill bli respekterad och omtyckt av alla. Utåt så kanske jag ibland ger uttryck av att agera oseriöst men om man inte känner mig eller vet vem jag är så kanske man tror att jag är en joker som inte vill någonting. Man måste veta att jag aldrig är nöjd med något förrän jag fått som jag vill. Jag strävar alltid efter största perfektion i det som intresserar mig. Om det är något som ointresserar mig så struntar jag i det helt. Man måste göra val här i livet och jobba hårt för att nå målet. Nu försöker jag jobba för att nå en lyckligare tillvaro. Det är oerhört svårt men jag hoppas jag snart börjar närma mig. I sommar skall jag festa mycket och försöka vara så mycket viksjömänniska som möjligt. Jag ser fram emot många Viksjöfester med gamla kompisar. Det kommer göra mig lite gladare.
LV: Att tjäna mycket pengar och ha bra jobb är status i Sverige idag, mycket p.g.a. högkonjunkturen. Varför jobbar Du i en närlivsbutik när det är så 'perfekt' att jobba som t.ex. aktiemäklare på Nordiska.
C: Som sagt, jag gör det som får mig att må bättre för stunden. Om jag kände mer för att jobba för en bank skulle jag göra det. Imorgon kanske jag känner för att träffa människor och då kan det vara kul att stå i en butik och snacka strunt. Jag är säkert den lataste personen i butiken men jag tror jag gör pensionärerna gladare när jag kör mina ständiga skämt om kaffepriserna. Jag har alltid gillat att vara kring människor mycket. Jag mår som bäst när jag har mycket människor kring mig och jag uppskattar verkligen umgänget. Ibland kan även det bli för mycket och då vill jag vara ensam ute i skogen eller skogsvandra och låtsas att jag är tillsammans med hon från Kungsängen.
LV: Du låter verkligen som en psykopat. Är du det?
C: Inte mer psykopat än alla andra i Viksjö. Min granne till exempel pratar hela tiden om vilken trädgårdssax han skall köpa på Bauhaus. En annan granne får raseriutbrott och hotar folk till livet om man spelar pingis med skor i kvarterslokalen. På Jakobsbergsskolan finns det lärare som jobbar över för att få slippa vara med sin make. Låter det inte sjukt, för att inte säga psykotiskt?
LV: Många i Järfälla tycker att Du är en trevlig kille som är både ödmjuk och en riktig gentleman, men några tycker att Du är kylig och nonchalant. Hur kommenterar Du detta?
C: Jag försöker verkligen vara öppen inför alla eftersom som jag kommer i kontakt med så många olika personer i olika sammanhang. Men det är inte lätt att lära känna alla p.g.a. tiden som inte alltid räcker till. Man kan inte ägna lika mycket tid åt alla, man har hela tiden nya åtaganden som väntar en. De som inte känner mig så bra kanske har uppfattningen att jag kan vara lite kylig ibland. Men det är bara att prata med mig så lovar jag att det blir bra.
LV: Till sist, vilken är Din eurotechnofavorit?
C: Pandora och DJ Alice. Utan tvekan.
Hem - Porträtt
Sidan uppdaterad 8 juli 2000