Varför skulle man vilja driva sin egen webserver, när det finns webhotell? Ja, skälen skulle kunna vara:

1. Man vill spara pengar
2. Nyfikenhet, och/eller för att förvärva tekniska erfarenheter
3. Man vill ha bättre kontroll eller säkerhet över servern
4. Man behöver inte den support och/eller andra tjänster som ingår i priset för ett webhotel
5. Man vill driva illegal eller bojkottad verksamhet(!?)

2) Nyfikenhet, etc:
Javisst, kunskap är inte att förakta!

3) Bättre kontroll över servern:
I allmänhet är det så att de företag som har egna servrar är såpass stora att de ändå har egen teknisk personal som servar företagets övriga datorer, och då kan man lika gärna låta den personalen ta hand om webservrarna också. Om man inte har sådan personal utan har supportavtal med en datorkonsult är det dock i vissa fall lönsamt att göra tvärtom, och "out-sourca" server-verksamheten.

Det kan också vara så att man har ett företag som har såpass hemlig information på sina datorer att man inte törs lita på ett webhotell.

4) Man behöver inte webhotellets support:
Om man har erforderlig kunskap inom företaget för att lösa sina server-relaterade problem själv, och om man dessutom har personella resurser för att sköta servrarna (dvs. göra backup, kontrollera drift & belastning osv.) så är det onödigt att betala för detta. Men, som sagt, webhotellen är inte så dyra längre.

5) Driva illegal eller bojkottad verksamhet:
Detta torde vara det tyngsta argumentet för att driva egen server; när webhotellen helt enkelt inte vill eller får ställa upp!

Det finns trender som drar åt olika håll. Å ena sidan kan det vara praktiskt och ekonomiskt att "outsourca" datorverksamheten till en "ISP" (=Internet Service Provider). Å andra sidan blir det allt vanligare med permanent bredbandsaccess, vilket gör det tekniskt möjligt att ha en egen server. Har man t.ex. gott om tid men ont om pengar, och är intresserad av datorer, så är det ett lockande alternativ.

Vad är det då som ISP-arna tar betalt för, som man skulle kunna sköta själv?
Låt oss först bli klara över skillnaden mellan en ISP och ett webhotell. Den är inte så stor, egentligen.
Ett webhotell:

1. Tillhandahåller utrymme på hårddisk för kundernas websidor
2. Garanterar att dessa ständigt är tillgängliga från Internet.
3. Åtar sig förvaltning av kundernas domäner
4. Tillhandahåller mailadresser knutna till kundernas domäner
5. Ställer upp med kundsupport i varierande grad

1. Tillhandahåller en modempool så att kunderna kan accessa Internet via telefonnätet
2. Tillhandahåller bredbandanslutning av olika slag för samma ändamål
3. Tillhandahåller diverse tilläggstjänster av olika slag, som scripthantering, databas-access, FrontPage Server Extensions, m.m.

Nu ska du bara driva en webserver, för egen räkning, inget annat. Vad behövs då?

- Lämplig dator: Den måste vara driftsäker, med tillräckligt snabb processor och tillräckligt mycket RAM för att hantera trafiken. Är det mycket trafik så kan det bli aktuellt att låta fler datorer dela på bördan. Hur dessa bäst ska konfigureras är en historia för sig.

- Bredbands-access till Internet (förstås). Man bör göra fortlöpande trafikmätningar, åtminstone i början, så att man har koll på att bandbredden räcker till för trafiken. Det är här viktigt att man mäter trafiken i bägge riktningarna separat, eftersom många bredbandtekniker (framför allt ADSL) är assymetriska, och tillåter olika mycket trafik i olika riktningar.

- Brandvägg, som är "rätt" konfigurerad för att hålla hackers borta. Denna kan gå som program i datorn, men det är i regel bättre om man kan ha den i en router eller annan separat burk.

- Nödvändiga program och ett stabilt operativsystem, för det jobb servern ska utföra.

- Regelbundna och förnuftigt upplagda backup-rutiner, alternativt spegling av hårddisk-partitioner eller ett RAID-system. Dessa system sköter sig själva, men det kan behövas att man byter backup-tape emellanåt.

- Standby-dator som registrerar "heartbeats" från den ordinarie datorn, så att den vet när den ska ta över driften från den ordinarie datorn. Detta är också helt automatiskt, men man får tänka till hur man konfigurerar detta. Arbetet består bara av att titta till detta emellanåt.

- Ingripande vid dator-haveri. Detta är det enda "egentliga" arbete som behöver göras, att återställa den havererade datorn i brukbart skick igen.

Vad man ser är alltså att det, arbetsmässigt, inte behövs mer än intresse och kunnande för att göra det jobb som behövs för att driva en egen webserver. Webhotellen har heltidsanställd personal för detta, men då är det också fråga om stordrift, med många kunder som delar på kostnaden.

En webdomän är ett "namn" som utseendemässigt följer de konventioner som gäller på webben. Man kan registrera ett eller flera sådana namn, som man sedan har monopol på så länge man fortsätter att betala registerhållningsavgiften.

Men för att sedan ha praktisk nytta av sin domän måste man:

1. Fylla den med innehåll (websidor).
2. Lägga dessa på en webserver som är någorlunda permanent tillgänglig från Internet.
3. Se till att denna webserver har en adress som går att hitta via Internets DNS-servrar.

Det sistnämnda beskedet är ju ett "misslyckande"; browsern får inte kontakt med den eftersökta websidan. Orsaken kan alltså, sammanfattningsvis, vara att;

1. Något svar inte kunde fås från anropad DNS-server inom rimlig tid p.g.av för mycket trafik genom någon flaskhals på nätet. Däremot händer detta sällan p.g. av att DNS-servern är nere, eftersom DNS-servrar alltid har backup-servrar.

2. Angiven IP-adress (som erhållits från DNS-servern) stämmer inte med verkligheten.

3. Domänen finns inte registrerad på någon DNS.

När man registrerar en domän så reserverar man den bara för eget bruk. Den får ingen IP-adress förrän ägaren till en viss IP-adress (t.ex. ett webhotell) rapporterar till registreringsmyndigheten att han (på domän-ägarens uppdrag) vill koppla den aktuella IP-adressen till den aktuella domänen. Då läggs adressen in i en "topp-DNS-server", som sedan successivt delar med sig av denna information till andra DNS-servrar.

Man ser alltså här att två krav är att domänen finns registrerad, och att den har en fast IP-adress. Skulle IP-adressen behöva ändras så görs detta manuellt. Det skulle inte fungera att låta en sökrobot nosa rätt på domänen.

Det kan förstås vara så att browsern i listningen hos en sökrobot kan få träff på websidan. Men om websidans IP-adress har ändrats efter det att roboten var där och indexerade, så får browsern ändå inte tag på själva websidan. Man får bara ett "page not found"-besked.

Nåväl, om vi nu har registrerat vår domän, vad har vi då för möjlighet att få en fast IP-adress? Ja, det beror på hur företagets dator är ansluten:

1. Via modem över telefonnätet: Inte en chans. Anslutning sker då till en modempool i andra änden, och för varje uppkoppling får vi en ny IP-adress.

2. Via ISDN: I praktiken fungerar det på samma sätt som ovan: För varje uppkoppling får vi en ny IP-adress. Uppkopplingen går så snabbt att man kan tycka att man är permanent uppkopplad mot Internet, men så är inte fallet.

3. Via xDSL (t.ex. ADSL, som är den vanligaste varianten): För varje uppkoppling får vi en ny IP-adress. Och för det mesta (men inte alltid, beroende på vilken policy som tillämpas) behåller vi IP-adressen så länge uppkopplingen varar. Och när det gäller xDSL så är vi faktiskt uppkopplade för jämnan, så länge datorn fungerar och befinner sig i uppkopplat läge. Problemet är att när vi kopplar upp igen efter ett driftavbrott så får vi sannolikt ett nytt IP-nummer.

4. Fastighetsnät: Vi behåller IP-adressen så länge uppkopplingen varar (vilket normalt är permanent). Men efter driftavbrott är det risk att vi tilldelas en ny IP-adress. I detta fall finns dock goda möjligheter att avtala med ägaren till fastighetsnätet att få en permanent IP-adress. Tekniskt är detta inga svårigheter.

5. Trådlös förbindelse: GPRS, UMTS och motsvarande teknik i USA (CDMA 2000) är digitala tekniker med permanent uppkoppling till Internet och tillräckligt bredbandiga för att (teoretiskt) möjliggöra server-anslutning. Det är tekniskt möjligt att få en permanent IP-adress.

Det juridiska ansvaret

Envar är ju ansvarig, i varierande grad (beroende på var man bor) för det som man publicerar på webben. Man kan drabbas av både privata skadeståndsanspråk och allmänt åtal. Ansvarsskillnaden är dock obefintlig jämfört med om man publicerar samma saker via ett webhotell. Ibland har operatören ett visst ansvar för att inte stänga av kunder som publicerar opassande material, men det minskar inte det egna ansvaret.

Så, juridiskt sett gör det ingen större skillnad om man publicerar offensivt material på egen eller annans server.

Vi kan se från listningen till vänster att om vi har:

• xDSL (t.ex. ADSL)
• Fastighetsnät
• Trådlöst digitalt (GPRS, UMTS eller CDMA 2000)

För att förstå redogörelserna nedan så kanske en och annan läsare behöver veta vad IP-adresser och adress-pooler är, och hur de används.

Varje datoriserad enhet som är ansluten till Internet har en unik IP-adress. Denna adress består av 4 fält, numrerbara från 0 till 255 i decimal notering (eller FF, Hexadecimalt). Den kan alltså t.ex. se ut så här:

Som vi sett så är IP-adressen knuten till en "session", dvs. en uppkoppling som varar en viss tid. Även om vi har en fast uppkoppling så kan den periodvis gå ner, p.g.av dator-haveri eller annat. Och när datorn är igång igen så har vi fått en annan IP-adress. Hur ska då surfaren hitta vår server?

Ja, man kan förstås uppdatera sin egen DNS-server manuellt (om man har någon DNS-server) med den nya IP-adressen. Men det tar i typfallet c:a 3 dagar för den nya IP-adressen att spridas till andra berörda DNS-servrar, och vid den tipunkten kanske det är dags igen, för en ny IP-adress. Så, vad gör man i det läget?

Jo, det finns två principiellt olika sätt att lösa det.

Den ena lösningen innebär att din servrer "pingas" ganska ofta (var 10:e minut eller så), varvid byte av IP-adress ganska snabbt upptäckes. Det finns företag som t.ex. DynDNS, som erbjuder denna typ tjänst, "dynamic DNS service":
"The Dynamic DNS service allows you to alias a dynamic IP address to a static hostname in any of the many domains we offer, allowing your computer to be more easily accessed from various locations on the Internet. The Dynamic DNS service is ideal for a home website, file server, or just to keep a pointer back to your home PC so you can access those important documents while you're at work. Using one of the available third-party update clients you can keep your hostname always pointing to your IP address, no matter how often your ISP changes it."

Denna tjänst är möjlig tack vare att de adresser som man får, tilldelas från en begränsad pool av adresser inom ett visst adress-område. Vår IP-adress kollas kontinuerligt (med någon minuts tidsintervall) av tjänsteföretagets server, och skulle servern plötsligt inte få svar, så genomsöks denna adress-pool på jakt efter vår server. Om/när den påträffas på en annan adress så uppdateras registret i företagets DNS-server så att den kopplar vår domän till den nya IP-adressen.

Den andra lösningen innebär att man registrerar en subdomän med samma eller snarlikt namn som ens riktiga domän. Subdomänen finns på en server med permanent IP-adress, och där finns en ständigt uppdaterad hänvisning till den riktiga domänen. Om din domän t.ex. heter "http:www.calle.com" så kan du ha en subdomän som heter "http:calle.somewhereelse.com", och servern som har domänen "http:somewhereelse.com" har då en permanent IP-adress som är känd av alla berörda DNS-servrar. På index-sidan hos "http:calle.somewhereelse.com" finns en hänvisning till den riktiga domänen, och där kan du manuellt gå in och ändra IP-adressen så att den pekar rätt.

För mer detaljer om detta förfarande, läs på DSL/Cable webserver.

"The Static DNS service is similar to our Dynamic DNS service, in that it allows a hostname such as yourname.dyndns.org to point to your IP address. Unlike a Dynamic DNS host, a Static DNS host does not expire after 35 days without updates, but updates take longer to propagate though the DNS system. If your IP address doesn't change often or at all, but you still want an easy name to remember it by, without having to purchase your own domain name, our Static DNS service is ideal for you."

Dessa tjänster kan förstås kombineras:
"If you would like to use your own domain name, such as yourname.com, you need our Custom DNS service, which also provides full dynamic and static IP address support. The Secondary DNS service provides users backup name service for a domain that you own and whose DNS you manage. This service is designed for users that cannot allow their domain to become inaccessible. The servers providing Secondary DNS are located on physically and topologically separated networks."

Det gäller här, som tidigare sagts, att själv rapportera till registreringsmyndigheten vilken IP-adress vår domän har, så att denna adress kommer in i åtminstone en "rätt" placerad DNS-server. Detta kan man alltid göra för en domän som man äger, men bara mot en fast IP-adress. Om man inte kan lita på att ens IP-adress förblir permanent så måste man ordna med dynamic DNS service. Och det säger sig självt att de DNS-servrar man använder sig av måste ligga på fasta IP-adresser. Därför måste man överlåta DNS-server-jobbet till någon som har fast IP-adress.