Jo, 3G-strålning kan påverka vissa personers hälsa. Strålningen från 3G-master kan orsaka illamående och sänka den mentala förmågan. Det visade en nederländsk undersökning i oktober 2003 som, tillsammans med andra liknande undersökningar, har blivit argument i debatten om utbyggnaden av 3G. Peter Zwamborn, professor i elektromagnetisk fältteori vid det tekniska universitetet i Eindhoven, Holland, och hans medarbetare, lät 72 försökspersoner sitta i ett avskärmat rum där de blev utsatta för,
- dels GSM-strålning av olika frekvenser,
- dels 3G-strålning och
- dels ingen strålning alls.
Ingen av försökspersonerna visste givetvis vilken grupp han/hon tillhörde.
Hälften av försökspersonerna hade tidigare själva sagt sig vara överkänsliga mot GSM-strålning. Den andra hälften upplevde inga sådana besvär. Medlemmarna av bägge dessa kategorier reagerade negativt när de blev utsatta för strålning av den typ som kommer från 3G-master. De erfor bland annat yrsel, trötthet, huvudvärk och oro. Såväl GSM- som 3G-strålning påverkade även reaktionshastighet, uppmärksamhet, minne och andra mentala förmågor - märkligt nog både till det sämre och till det bättre.
Den grupp som inte blev bestrålad rapporterade ingen påtaglig skillnad, vilket visar att resultatet inte kan påstås bero på försökspersonernas förväntningar. Statens Strålskyddsinstitut (SSI) i Sverige har visserligen förklarat att strålningsnivån är "ofarlig", särskilt om man tar hänsyn till den normala elektromagnetiska strålning som alltid finns i bakgrunden. Och det är den kanske också. För de flesta människor. Men;
- Man tar då bara hänsyn till konstaterade kliniska samband. Allmänna olustkänslor o.dyl. kan bero på vadsomhelst, så sådant lägger man ingen större vikt vid.
- Det ligger i sakens natur att man inte kan mäta samband där symtomen uppträder först efter flera år.
- Vissa av oss är överkänsliga, vilket oftast visar sig först efter några år. Det visar sig i allmänhet snabbare ju större strålning man utsätts för.
- Känsligheten varierar hos olika individer, från en allmän olust-känsla till påtagliga besvär. Detta gör det omöjligt att dra en gräns mellan känsliga och okänsliga individer. Hur ska man klassa en olustkänsla?
- Känsligheten för överkänsliga individer ökar med tiden.
Vad menar egentligen Statens Strålskyddsinstitut med ordet "ofarlig"? Att man överlever? Jo, det gör nog de flesta som blir utsatta för denna strålning.
|
Det är viktigt, för att undvika språkförbistring, att vara klar över vad vi menar med "strålning". Alltså:
I närheten av en sändarantenn finns ett kraftigt elektromagnetiskt fält som avklingar med 3:e potensen av avståndet till antennen. Fältet är dock olika starkt i olika riktningar, beroende på antennens riktverkan. Detta är "närfältet", indikerat i rött i illustrationen nedan. En del av energin i detta fält pendlar hela tiden mellan antennen och fältet, dvs. den re-absorberas av antennen när strömriktningen ändras. Eftersom den strålar bort från antennen så beror det på
- Bärvågens frekvens
- Avståndet till antennen
hur mycket av energin som re-absorberas. |
|
Längre bort från antennen finns strålningen, som också är av elektro-magnetisk natur, men benämns "strålning" därför att den rör sig bort från antennen med ljusets hastighet. Det är den delen av närfältets energi som inte re-absorberas utan färdas vidare, bort från antennen. Strålningen är inte på långt när lika kraftig som "närfältet", men den är i regel koncentrerad i strålknippen i vissa riktningar, beroende på den riktverkan som man kan välja att ge antennen. |
Som visas av illustrationen ovan, så når närfältet (det röd-färgade) sällan ner till marken, p.g. av antennens höga placering och dess riktverkan. Det är endast strålningen (det gula i bilden) som når marken, och det "ska" den ju göra, eftersom det är strålningen som gör "nytta"; den måste nå de mobiltelefoner som finns där. Personen vid B blir alltså mer påverkad än personen vid A, trots att B befinner sig längre bort.
Personer som bor eller vistas i våningar nära antenner monterade på byggnader drabbas dock även av närfältet, vilket innebär att antenner monterade i torn, på avstånd från byggnader där folk vistas, är att föredra. Antennernas strålning är visserligen alltid riktade bort från den byggnad där de är monterade, men det kan förekomma läckage i antennernas förstärkare och matarledningar, och det kan uppstå reflektion mot närliggande byggnader.
Finns det någon koppling mellan el-överkänslighet (som vi ju har känt till ett tag) och 3G-strålningens negativa effekter? Jo, det gör det, för det handlar i bägge fallen om påverkan från elektro-magnetiska fält. Fältstyrkan är, generellt sett, mycket större i närheten av kraftledningar än i närheten av radioantenner, eftersom den är proportionell mot strömstyrkan i ledningar resp. antenner, och strömstyrkan är givetvis mycket större i kraftledningar.
Men det föreligger ju en avsevärd skillnad i frekvens. Rundradions tillväxt under 1900-talet har långsamt inneburit en skiftning från låga till allt högre frekvenser, och mobiltelefonernas frekvenser ligger snäppet högre. I takt med denna utveckling har besvär av el-överkänslig natur växt bland befolkningen i den "rika" världen, och undersökningar visar att levande organismer påverkas allt mer ju högre fältens frekvenser blir.
För mer information, besök websiten för Elöverkänsligas Riksförbund, som bl.a. har en bra kronologisk listning över nyheter och forskningsrapporter.
|
| Icke-joniserande strålning
|
|---|
Det är värt att påpeka att det finns två slags strålning. Det vi talar om här är elektro-magnetisk strålning, och den påverkar levande varelser i omgivningen olika, beroende på: - elektrisk fältstyrka
- magnetisk fälstyrka
- frekvens
- överlagrade pulser
Men den är icke-joniserande, vilket innebär att den inte joniserar atomerna i sin omgivning. Detta ska kontrasteras mot strålning från atom-sönderfall, s.k. radioaktiv strålning, som ju är joniserande. Den består av partiklar och energikvanta som är tillräckligt energirika för att förstöra cellkärnor och deras DNA, och orsaka fosterskador.
Det finns dock numera belägg för att tillräckligt kraftig elektro-magnetisk strålning också kan orsaka cellförändringar och brott i DNA-molekylerna. Elektro-magnetisk strålning anses därför vara "genotoxic", dvs giftig för generna, och, i förlängningen, för levande varelser.
WHO (World Health Organisation) klassar inte radio-frekvent strålning som cancer-framkallande. Men; det är dock konstaterat att även små mängder radio-frekvent strålning orsakar ökat läckage genom blod-hjärn-barriären i hjärnorna hos råttor. Likaså orsakar den skador på hjärnceller och ökad mängd döda hjärnceller hos råttor. Man kan lugnt våga dra slutsatsen att det inte bara är råttor som drabbas på detta sätt.
| Man kan sammanfattningsvis konstatera att:
|
|---|
- Högfrekvent elektro-magnetisk strålning strålning har en negativ inverkan på människokroppen, i huvudsak av en temporär natur, dvs. man mår så småningom bättre om man kommer bort från det elektro-magnetiska fältet.
- Elektromagnetisk strålning i allmänhet kan också, på sikt, bidraga till celldöd och cancer hos individer där immunförsvaret redan är nedsatt av en eller annan orsak. Detta oavsett att cancer inte direkt orsakas av radio-frekvent strålning. Det är nämligen immunförsvarets uppgift att rensa bort de cancerogena celler som spontant hela tiden uppstår i kroppen.
- Vissa personer är alltså känsligare än andra för elektro-magnetisk strålning, vilket ju också visat sig i andra sammanhang än mobiltelefonerande, t.ex. i närvaro av högspänningsledningar, datorer och/eller elektriska apparater i allmänhet. Och överkänsligheten ökar med tiden, om man fortsätter att utsättas för strålningen. Det är samma slags allergiska reaktion som gör att folk som är överkänsliga för insektsgifter blir allt sjukare för varje gång de blir stuckna.
- Problemen i samhället ökar, i takt med att närkontakten med elektro-magnetiska fält ökar. Det ökande användandet av GSM-telefoner nära hjärnan har negativa effekter enligt ovan, dvs. trötthet, huvudvärk och oro. Men detta användande av mobiltelefoner är frivilligt för var och en. Det blir något helt annat när antenner för 3G-telefoni sätts upp i stort antal, i människors närhet. Då är det inte så frivilligt längre; då måste man flytta om man vill distansera sig från strålningen. Flytta vart?
- Antennerna "förföljer" människorna. Det lönar sig ju knappast att sätta upp antenner där inga människor bor. Men ju tätare vi bor på ett ställe, desto tätare blir det också mellan antennerna, eftersom varje basstations bandbredd bara räcker till ett begränsat antal samtidiga förbindelser.
- Det är sant att strålningens styrka avklingar snabbt med avståndet från 3G-masterna, och att dessa master monteras på höga höjder. Men många människor är som sagt överkänsliga, många master placeras på höga bostadshus (folk som bor på de översta våningarna blir sjuka) och bara vetskapen att masterna finns i närheten kan få folk att må dåligt (en slags omvänd placebo-effekt).
- Dessa antenner avger alltid strålning, även om den är svag. Basstationerna måste ju möjliggöra "tracking" för alla påslagna mobiltelefoner i området, även när dessa telefoner inte används för kommunikation (dvs. "tracking" är nödvändigt för att du ska kunna nås av andra, även när du inte själv använder mobilen).
|
