|
Hubertusdagen, den tredje dagen i
november har i över 100 år varit en traditionsrik festdag i
Sverige som enat och samlat ridsportfolket. Den dagen tillägnar
ryttarna jaktens skyddshelgon, den helige S.t Hubertus, genom
att rida en Hubertusjakt.
Jagat med häst och hund har man
gjort i över 400 år i Europa. Speciellt i Frankrike, där man
jagar hjort och vildsvin. Den engelska rävjakten har anor från
sent 1700-tal. I Sverige var det prinsarna Carl och Eugen som
introducerade jaktridningen. Det skedde genom bildandet av
Stockholms Fältrittklubb 1886 - Sveriges äldsta ridklubb och
idag även den största till antalet medlemmar. Att rida jakt på
räv var alltså föreningens ursprungliga syfte och man har ridit
över 100 jakter. Sista året man red med hundar var 1936.
Jakt till Hubertus ära har anor
från tidig medeltid. Hubertus föddes troligen 655. och verksade
som missionär i Südbrabant och Ardennerområdet. Han blev biskop
i Tongern-Masstricht i dåvarande Tyskland och senare förste
biskop av Luttich. Hubertus dog 727. Han blev helgonförklarad
och skyddshelgon för Luttich 743. Dyrkan av honom bredde ut sig
över större delen av Europa under 1000-talet.
Under 1100-talet överfördes på
Hubertus den legend som tidigare tillskrivits den helige S:t
Eustachius. Legenden berättar att denne under en jakt mötte en
hjort med ett strålande kors mellan hornen. På så sätt kom den
helige S:t Hubertus att bli skyddshelgon även för jakt, jägare
och skogsfolk.
Till Hubertus ära grundades på
1400-talet i Tyskland en Hubertusorden. Delar av den ordern
kvarlevde i Frankrike till ca 1830. Den var Bayerns högsta
ordern till 1918.
Ett stänk av den kungliga glansen
vilar än idag över Hubertusjakten. Vår konung heter ju Carl
Gustaf Folke Hubertus. Numera har också de gamla romarnas
jaktgudinna namnsdag den 3 november.
|
