Det hebreiska ordet "halal" är ett av orden för lovsång. Det står för en "vild" form av lovsång. Det kan översättas lovsång, men även "att bete sig som galen" och mycket mera.

I samband med denna lovsångsform har någon sagt, att det som kan verka underligt för människor inte nödvändigtvis behöver vara underligt för Gud. Det som är betydelsefullt är att det är den helige Ande som inspirerar oss till det vi gör.

För att beskriva halal-lovsång vill vi berätta om två tillfällen där den varit använd:

Det första tillfället var vid ett besök i ett land i öster. Folk var samlade, men där fanns en atmosfär av fruktan bland dem. Pastorn tittade ofta mot ingången för att se om polisen skulle komma och stoppa mötet. De troende där tar en stor risk genom att låta oss utlänningar predika. Vi undervisade om halal, och sedan uppmuntrade vi musikerna att börja spela så våldsamt de bara kunde, vilket de också gjorde, långt utöver vår förväntan. Sedan fick vi två pastorer att ta varandras händer och börja dansa runt med varandra. Folk började att dansa, hoppa, springa och jubla i hela lokalen. En fantastisk frihet i atmosfären blev resultatet. När pastorn ett år senare besökte Sverige berättade han att folk fortfarande talade om detta halal-möte.

Det andra tillfället vi vill berätta om, var vid en liten samling i en församling i Sverige. Vi var ganska få samlade. Bland oss fanns en äldre dam, som under en lång tid haft värk i sina ben. Vi började lovsjunga på "halal-sättet". Kvinnan som spelade hamrade på cynten, och vi andra dansade, sprang och ropade. Den gamla kvinnan satt stilla på sin stol på grund av värken i sina ben. Men utan att någon bad för henne, eller ens rörde vid henne, blev hon helad där mitt i den vilda lovsången.

Vågar vi ge oss till det "tokiga"?

Det innebär att trampa på sin prestige. Det innebär att trampa på sin människofruktan. "Vad ska folk tycka?"

Vi behöver bli förkrossade och fråga vad Gud vill ha. Inte vad människor ska tycka!

Den som föraktar t.ex. halal-lovsång är faktiskt i en värre situation än den som utför den. Tänk på Mikal som föraktade kung Davids vilda dans. Hon blev ofruktsam resten av livet. Du kan läsa om det i 2 Sam 6:14-23.

Ps 51:19 [1917]
Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande..