Internet ger miljontals användare jorden runt möjlighet att hämta information, publicera material och kommunicera. På det sättet blir skolan inget undantag. Man integrerar den nya tekniken i allt större utsträckning inom många skolämnen. Det är enkelt och snabbt att använda, men den nya digitala miljön har också gjort att arbetet i skolan gällande de rättsliga frågorna fått en vidare betydelse.

"Kritiklösheten är större fara än den frestelse till fusk som nätet kan locka med därför att så många utmärkta essäer och examensarbete kan hämtas ner av den illistige oläraktige" Liedman (2002:23). Kritiklösheten kan förebyggas med ständiga upplysningar och granskningar av källor, men här ställer jag en fråga. Vad är det som möjligtgör fusket?

På Internet gäller gängse lagar, dvs. upphovsrättslagen, personupplysningslagen och brottsbalken. Det finns också speciella lagar som enbart gäller för digitala nätverk och medier.

Upphovsrättslagen skyddar alla litterära och konstnärliga verk, som romaner, tidningsartiklar och bilder. För att ett verk skall vara upphovsrättsligt skyddat krävs dock att det har en originalitet - en verkshöjd. Detta innebär till exempel att korta notiser och meningar inte har något egentligt skydd.

Enligt upphovsrättslagen äger den som skapat ett verk upphovsrätten till det. Verket är skyddat 70 år (inom EU) efter upphovsmannens död. Under denna tid får inte någon framställa exemplar av verket eller sprida det, varken i originalform eller i annat medium, utan upphovsmannens tillstånd. Att kopiera upphovsrättsligt skyddat verk är dock i regel tillåtet för enskilt bruk. Det är också tillåtet att citera delar ur ett upphovsrättsligt skyddat verk, Justitiedepartementet Lag (1960:729)

De upphovsrättslagar som finns går, i alla fall teoretiskt sett, att tillämpa även på Internet. När teorin skall omsättas i praktiken blir det däremot problem. Begreppen "Internet" och "upphovsrätt" är svåra att förena. Digital information går nämligen att kopiera och mångfaldiga utan någon som helst försämring i kvalitet. Upphovsmannen har därmed ingen kontroll över hur hans verk används och sprids. Lagar om upphovsrätt är ofta nationella. Det innebär i praktiken att kontrollmöjligheten begränsas till en nationell nivå. Samtidigt är Internet ett globalt medium, där vem som helst, varifrån som helst i världen, kan använda material utan att upphovsmannen i praktiken kan göra något åt det.

Svaret på den ställda frågan kan vi hitta bland de funktionerna som finns inbyggda i många ordbehandlingsprogram som används idag, t.ex. Microsoft World, Works, Stars Office och Apple Works. Med alla deras fördelar gällande textens utseende, struktur, stavningskontroll och lagring, följer också ett utmärkt verktyg till olovlig kopiering.

De två mest använda funktionerna är Kopiera och Klistra in. Dessa funktioner lär man sig på bara några minuter och de används oftast i samband med kopiering från Internet. Teoretisk sätt kan man kopiera en obegränsad mängd av information i form av text, bild eller ljud. Kopieringen sker digitalt dvs. i själva verket kopieras inte texten, istället kopieras textens binära kombination av ettor och nollor. Det tar inte mer än fem sekunder, att framställa resultatet i ett vanlig ordbehandlingsprogram, där innehållet blir en klonad kopia av ursprunget.

Fusket i skolvärlden är inte bara otillåtet och straffbart, det får också allvarliga konsekvenser för lärande. Med kopiering från Internet uppstår ett imaginärt avstånd i läroprocessen. En information från Internet förblir bara information och aldrig kunskap. Innan dess måste den granskas, sorteras, bearbetas och sättas in i en större sammanhang. Med tanke på kunskapens nödvändiga omväg, skriver Liedman (2002:23)

"Det vore bisarrt att önska sig tillbaka den långa vägen som Petrarca måste vandra för att kunna svalka sig i sina källor. Samtidigt måste man komma ihåg att om vägen var lång så var den också lärorik. Petrarca viste mycket om det han sökte redan innan han funnit det – och det är, hur märkligt det än kan låta, det enda säkra sättet att nå kunskap värd namnet."

Idag undrar man om programkonstruktörerna på Microsoft kunde föreställa sig vilka problem de ställde till med när de tog fram funktionerna Kopiera och Klistra in? Min uppfattning är att de handlade i god tro och att tanken var att underlätta arbetet. De lyckades skapa en produkt som såldes världen över och deras företag tog hem vinsten. För vanliga användare blev avståndet till brottet kortare, medan lagbeskyddare och lärare på skolorna får kämpa vidare mot olovlig kopiering.