Tidplan eller
tidsplan?
Alla vet vi att det heter försäkringsbolag, med ett s k foge-s mellan försäkring och bolag, men städbolag, utan foge-s. Varför är det så?
Kan det ha med verksamhetens karaktär att göra? Låt oss analysera problemet.
Om vi utgår från den gemensamma delen, bolag, så lägger vi i första fallet till en sammansatt förled, bestående av delarna "för" och "säkring". Efter en sådan sammansatt förled får vi ett foge-s. Ett annan exempel är fotbollsplan, där "fotboll" onekligen är sammansatt. Detta är glasklart utom för Svenska Fotbollförbundet, som tydligen är ett "bollförbund för fötter" och inte ett "förbund för fotbollsspelare".
Ett riktigt knivigt fall är ordparet kärnkraftverk och kärnkraftsaggregat. Båda är här rättstavade, beroende på att det första ordet är inte ett "verk för kärnkraft" utan ett "kraftverk för kärnenergi". Skarven ligger alltså mellan "kärn" och "kraftverk", dvs ingen sammansatt förled och i det här fallet inget foge-s. Det andra ordet är däremot ett "aggregat för kärnkraft" och sålunda krävs här ett foge-s.
Är regeln alltså att vi vid en enkel förled slopar vårt foge-s? Tyvärr inte. Alla vet vi att man skriver "länsstyrelse", med foge-s. Och hur är det med rubrikens tidplan eller tidsplan? Om man slår upp ordet i Svenska Akademiens ordlista (SAOL) så ska man finna att bara varianten tidsplan är godkänd. Själv tycker jag att tidplan låter ganska bra, men det är inte jag som bestämmer.
Om förleden inte är sammansatt, som i fallet städbolag, så finns det ingen enkel regel. Ibland får vi ett foge-s, t ex i ordet länsstyrelse, och &endash; som bekant &endash; även i Länsförsäkringsbolagen. Men varför heter det tidpunkt när det heter tidsplan? På både norska och danska heter det faktiskt tidspunkt. Ack ja.
Vad gör egentligen en chefsekreterare?
I vissa fall kan ett foge-s medföra att man förändrar ett sammansatt ords betydelse. När man i en annons söker en chefssekreterare så är man i behov av en sekreterare till chefen, medan en chefsekreterare är chef över sekreterarna. Sålunda bör det helst heta både chefläkare och chefjurist, såvida det inte rör sig om personer som läkare respektive jurist åt en lyckligt lottad chef. Men man kan tyvärr inte säga att detta är konsekvent genomfört.
I ytterligare andra fall är språkbruket vacklande. Om vi slår upp sammansättningar innehållande förleden "drift-" i SAOL så finner vi att det t ex går att skriva både driftbudget och driftsbudget. På samma sätt kan vi skriva mervärdesskatt både med enkelt och dubbelt s.
Avslutningsvis kan vi konstatera att pseudonymen Falstaff, fakir, en gång i tiden konstruerade ett typiskt sammansatt ord med en hel del foge-s:
riksdagsmannautskottsbostadstäderskevikariebarnbarnsbyxor.
"Ett enkelt ord", påstod fakiren. "Ett svårare ord är däremot lejon. Detta ord är nämligen afrikanskt, och sådana ord äro alltid svåra."
Per Stenson, språkartikelsförfattare
2 juni 1997
27
|
|
Läs mer om denna sajt. Meddelanden till webmaster.