Vad betyder
orden, egentligen?
"Om en flod är alltför besvärlig att komma över, är lösningen mycket enkel: man går bara till källorna. Där når en vattnet inte ens till knäna." Detta tänkvärda citat är hämtat ur greken Xenofons verk om 10 000 grekers tåg mot Artaxerxes omkring år 400 f Kr. Men citatet kan också fungera som beskrivning av läran om ords härledning, etymologi.
Nästan alla ord i svenskan är lånade från andra språk. Ibland ändrar vi ordens betydelse (även stavning och böjning) när vi överför dem till svenska, ibland lånar vi dem i oförändrat skick. Och som vi ska se är det inte alltid så lätt att veta vad orden egentligen betyder.
Låt oss börja med ordparet kupong och talong, eftersom orden ofta förväxlas på svenska. Och här är verkligen de ursprungliga orden djupt förborgade. Kupong kommer från franskans coup, som betyder "slag", och man skulle kunna säga att en kupong är en flisa som man slår av från ett större stycke. Det innebär att kupongen är den del som man klipper ut och skickar in, eller, mer exakt, "avskiljbar del av ark eller häfte".
Talong, däremot, kommer från fornfranskans talon, som betyder "klack". Man kan göra en liknelse med en sko och då är kupongen den större delen av skon och om man tar bort den återstår bara klacken (talongen). En biobiljett brukar t ex bestå av en kupong, som biovaktmästaren tar, och en talong, som jag får behålla för att hitta till min plats.
När det i en annons står att jag uppmanas att "klippa ut och skicka in talongen" så är man alltså ute och cyklar. Kupongen ska det vara.
Ett annat ordpar som ofta förväxlas är blankett och formulär. Blankett kommer från franskans blanc ("vit") och betyder egentligen helt enkelt "ett vitt papper som man ska skriva på". Ordet har dock fått en utvidgad betydelse så att man snarast avser ett papper med text på som man förmodas komplettera med egna uppgifter.
Formulär har inte oväntat med formen att göra. Formuläret är i princip en anvisning för hur vi ska skriva något. Man skulle då kunna säga att man fyller i en blankett men skriver enligt ett formulär.
Nu kompliceras saken av att vi i våra datorer har fått mallar (från latinets modulus, "måttstock"), som ger anvisningar för hur vi ska skriva (alltså formulär), men eftersom vi ska komplettera mallen med egna uppgifter så kan mallarna också betraktas som blanketter. Det är kanske därför som man kan se den något egendomliga konstruktionen blankettformulär. Helgardering?
På mina skrivarkurser brukar jag tjata om att brev i tjänsten framför allt ska vara korta, eftersom brevet måste konkurrera om läsarens uppmärksamhet med en massa andra texter. Vad många inte vet att ordet brev betyder just "kort" &endash; jämför engelskans brief! En händelse som ser ut som en tanke.
I tjänsten skriver vi också protokoll. Första delen av ordet kommer från grekiskans protos, som betyder "först" (jämför prototyp). Andra delen härstammar från kolla ("lim"). Ett protokoll skulle således vara något som är limmat främst och var på de gamla grekernas tid första bladet i en papyrusrulle. På detta blad gjorde man anteckningar om innehållet i rullen och ordet protokoll skulle alltså betyda en sorts innehållsförteckning, vilket ett modernt protokoll onekligen är.
Den här artikeln skrivs ju med bokstäver, som ett ord med en lång och intressant historia. Om vi börjar med den andra delen (i ental), stav, så kommer den från runskriften. De flesta runor innehåller ett lodrätt streck, en "stav", och just ordet stav kom att bli det allmänna namnet för runa. När det latinska alfabetet kom ersatte man de gamla runstavarna med bokstavar.
Den första delen, bok, är ju också namnet på ett träd. Och bakgrunden är att våra förfäder med stor sannolikhet skrev sina runor på trästycken, även om bara ett fåtal finns bevarade, av förklarliga skäl. Man använde bland annat träslaget bok och det ordet kom så småningom också att betyda den skrivtavla av bok som man skrev på. Senare blev det också det som stod på tavlan, dvs skrift. Slutligen blev det namnet på en hel samling skrivtavlor, dvs vad vi i dag kallar en bok.
Öl i container?
Ibland begränsas betydelsen av ett ord när vi lånar det från ett annat språk. Svenskans keps kommer från engelskans caps, som betyder "mössor", i största allmänhet. För oss har däremot keps bara blivit en viss sorts skärmmössa.
På samma sätt betyder container på engelska en behållare vilken som helst, t ex en ölburk. På svenska har det blivit en väldigt stor ölburk, om man säger så...
Jumpar gör man i Sverige bara från isflak till isflak, medan den engelska betydelsen är "hoppa" i största allmänhet.
Kex kanske man tror är ett ursvenskt ord. I själva verket kommer det från engelskans cakes, vilket bl a kan betyda ganska maffiga kakor, fjärran från våra kex, som snarast är biscuits på engelska.
En koncern är på svenska en grupp av företag med moderbolag i spetsen, medan den engelska motsvarigheten betecknar företag i allmänhet.
Ibland får lånordet till och med en ny betydelse på svenska. Säg att du har lyssnat på din freestyle och alla svenskar vad du talar om, men engelsmännen står som levande frågetecken. De lever i tron att det heter walkman. En sandwich är på engelska en bamsig dubbelsmörgås, men på svenska har det i stället blivit en pytteliten och inte särskilt mättande "snitt".
En babysitter är en fjädrande stol för spädbarn. Tror vi. I själva verket är det en barnvakt &endash; vilket man förstås kan säga att den fjädrande stolen är också, om man hårdrar saken.
I en del fall är lånorden rena felöversättningar. Ett snälltåg är inte vänligare än andra tåg utan kommer från tyskans Schnellzug, dvs "snabbtåg".
Ett specialfall är ordet miniatyr, som vandrat ovanligt krokiga vägar innan det fått sin nuvarande betydelse.Vi använder ordet miniatyr om t ex en förminskad upplaga av ett vandringspris eller en staty, men det kan också röra sig om en liten målning, alltså inte nödvändigtvis förminskad. Man skulle kunna tro att mini kommer från det latinska ordet minus, som betyder mindre; vi känner igen sammansättningar som minimal och mini-kjol. Men i själva verket är ursprunget minium, som är det latinska ordet för den starkt röda färgen mönja, och som vi åtminstone förr målade båtar med. I medeltidens handskrifter färgade man initialerna i bokens början eller i början av ett kapitel med rött och man kallade då rödmålandet miniare. När sedan initialerna utvecklades till små tavlor kallade man dem miniatyrer och överförde betydelsen till andra små konstverk och liknande, utan att de behöver vara rödfärgade.
Att tala fikonspråk
En vanlig företelse i hemliga språk är att kasta om stavelserna. Några av orden som bildats på det viset har sedan tagits upp i svenska språket. Ett exempel är det numera helt accepterade ordet fika. Man tvistar om var i Sverige ordet har uppstått men klart är att det helt enkelt kommer från ordet kaffe, och man har bara kastat om stavelserna. Så här gjorde man i det s k skinnarmålet som talades i Malungstrakten. Ordet "kaffepanna" blev sålunda på skinnarmålet fäkanapa.
När jag var liten talade vi barn det ytterst hemliga "fikonspråket". När man väl lärt sig reglerna var det inte särskilt svårt att tala fikonspråket flytande. Principen var att man bytte plats på stavelserna och sedan satte "fi" före och "kon" efter ordet. Mitt efternamn blev på det viset Fison stenkon. Ordet "stump" heter på fikonspråket fimp stukon, och här har vi fimpat sista ordet och på så vis fått det allmänt vedertagna fimp.
Fikonspråk har fått en överförd betydelse och betecknar då något obegripligt. Nationalencyklopedins ordbok (se litteraturlistan) ger det utmärkta exemplet "fikonspråket på kultursidorna".
Ping och pong
Låt oss avrunda med namn på några fritidssysselsättningar, som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen racketsporter. Tennis kommer från franskans tenez, vilket betyder "ta emot". Detta hojtade servaren till servemottagaren så att denne inte stod och somnade vid baslinjen. Mycket vänligt!
Det är med denna bakgrund inte svårt att förstå hur ordet bordtennis uppstått. Då är att märka att när sporten kom till Sverige i början på 1900-talet kallades den ping-pong, efter ljudet när bollen träffar racketen (ping) respektive bordet (pong). Vid denna tid hade racketarna en beläggning av kork, därav det skarpa ping-ljudet. Dagens svampgummiracketar skulle snarast motivera benämningen tjoff-pong. Bland svenska tävlingsspelare använder man i dag bara ordet pingis.
Sporten squash har fått sitt namn från engelskan, där det betyder, "klämma", "pressa". Det syftar på den mjuka gummibollen som kläms ihop när den träffar frontväggen. Själv tycker jag att det är en utmärkt beskrivning på ljudet som uppstår när bollen träffar väggen.
Badminton, slutligen, kommer från namnet på ett slott i västra England.
Per Stenson
OP 4-97
Litteratur:
Bergman, Gösta, Ord med historia. Bokförlaget Prisma, 1974
Nationalencyklopedins ordbok. Bokförlaget Bra Böcker, 1996
Stolpe, Birger, Stora ordsnoken, Liber Förlag, 1984
|
|
Läs mer om denna sajt. Meddelanden till webmaster.