NIPPE

Då Leif Caspersson starbåtsseglare sedan 60-talet fick veta att ännu en trästare var övergiven, denna gång någonstans i Floda, skickade han frågan till mig om jag inte funderat på att utöka rycflottan. Staren konstruerades redan 1911 av Francis Sweizgut, och borde platsa bra i en yachtclub som tar hand om gamla båtar. Svante Wingård inspekterade båt och trailer. Han rapporterade att allt var ok.

En solig lördag i höstas gjordes första hämtningsförsöket. Däcken pumpades, de höll luften bra. Trailer och båt monterades på dragbil. Med full motoreffekt såg jag i backspegeln hur ekipaget började röra på sig.
- Alla ropade stopp! Ett däck hade vuxit fast i gräsmattan, nederdelen av däcket stod nu kvar i gräsmattan som en blomsterlåda. Hämtningsförsöket fick avbrytas. Den 20 oktober 2002 kunde nytt däck monteras och i årets första snöstorm började Nippe återfärden till havet.

I Brunnsbo köptes tårta och i Kungälv drack vi kaffe. Färden gick långsamt på småvägar till Stenungsund. Där sa Svante att vi kunde börja slappna av för här brukar polisen släppa fram alla båtekipage av hävd. Leif, som har många starar hade dagen innan befriat sin tomt från en stare, Kejsaren. Detta för att blidka sin hustru,som hade börjat tröttna på båtar över hela tomten. Nippe måste alltså stuvas undan snabbt på Ängön, där båtvrak länge varit ett familjeproblem. Brunnsbotårtan till födelsedagsfesten räckte inte som olja på vågorna. Först när Nippe osynliggjorts i ett vedförråd var familjefriden återställd.

Efter vintervila och invändig dammsugning oljades Nippe upp. Hon var totalt intorkad. Däcket renskrapades och lagades. Efter några syrafasta hopdragningar kunde båten spacklas och målas. Grått däck, fribord i grågrön ton och botten blå. Efter att ha satt konsistensfett mellan borden testades läckage genom att fylla på vatten med trädgårdsslangen. Då läckandet minskat efter några timmar sjösattes båten i Dragsmark. De första dygnen kom den nyinstallerade pumpen väl till pass. Sedan minskade läckaget. Fokuseringen lades nu på riggen. Trämasten saknar i skrivande stund vissa beslag. Några trimningsgrejor ska bort osv. Nippe skall bli en s.k. cuisingstare så segelytan har under vintern minskats drastiskt genom nedskärning av storen. Rullfock är också planerad men kommer först nästa år. Durkar och campingattiraljer skall skaffas, liksom ev. delbara glasfiberåror och radioutrustning för sommarprat och sjörapport. Svante Wingårds långfärdsstare Hakuna Matata eller Harlekin, som det riktiga namnet är har länge visat sig varit ett mycket bra seglande sjörövarkoncept. Mer om Nippes färder kommer inom kort. Bilderna visar Nippe, ett dygn innan sjösättningen.

Dan Wennerby

Inga i tät strid med andungen Elin 2002.

Tärnungen Tu-9 Inga byggd 1945 i Lysekil av okänd hobbybyggare. Konstruktör Gösta Svensson. Klassen var stor under femtiotalet med starkast förankring i Lysekils segelsällskap. Klassen var tänkt som ett billigt och enkelt alternativ. Tärn-ungen är en smidig och lättseglad konstruktion med 13 kvm segelyta 20 fots längd och en kölvikt på 500 kg. Material är furu på klena askspant och däcket dukad granribb. Längst ner sitter en rejäl järnköl. Allt för att vara så snabb som möjligt. Den har en trång sittbrunn avsedd för två personer. En cap ger torr segling och under däck har det i orginalinredningen varit två fasta kojer. Kort sagt en perfekt ungdomsbåt för "långfärd" i kustnära vatten. Det ska erkännas att den har aningen sämre sjöegenskaper än en andunge trots att måtten är snarlika.

Läs hela texten