Sektion 1 del 2

KÄNNA TÄNKA HANDLA

Startsidan
Sektion 1 del 1
Sektion 1 del 3

Sektion I. Del 2. Att utveckla färdigheter i problemlösning

En tankemodell för problemlösning

Ett av de övergripande målen i KTH är att lära eleverna en tankemodell för problemlösning, som kan hjälpa dem att välja beteenden, som är både personligt tillfredsställande och socialt konstruktiva. I den modellen görs eleverna medvetna om konflikter for att därefter

1. finna på alternativa handlingssätt

2. tanka igenom följderna av olika handlingssätt

3. resonera sig fram till ett val.

Fem omgångar övningar, som är inriktade på psykosociala konfliktsituationer presenteras genom programmet för att öva denna tankemodell for problemlösning. Övningarna har utformats så att de kan hjälpa eleverna att nå det mellanmänskliga stadiet, i vilket de tar hänsyn inte bara till sina egna känslor utan också andras, när det gäller att lösa en psykosocial konflikt.

Övningar som presenterar och tränar denna tankemodell for problemlösning finns i delarna 2, 3, 4 och 6.

I dessa aktiviteter, där en tankeprocess struktureras och lärs in, är elevens val och orsakerna till detta val lämnade öppna. Teori, forskning och erfarenhet visar att elevernas val av handlingssätt och orsakerna till detta val är beroende av deras känslomässiga och sociala mognad. I studier av de fem omgångarna konfliktsituationer som ingår i Kth, identifierades tre utvecklingsstadier:

1. Ett impulsivt, självbevarande stadium, i vilket eleverna impulsivt handlar så att de undviker bestraffning från vuxna eller auktoritetsfigurer. Impulsiva, självbevarande handlingar faller sig i allmänhet naturliga for lågstadieelever och mindre mogna elever på mellanstadiet.

2. Ett vuxenberoende stadium, i vilket man vänder sig till vuxna för att få hjälp och stöd, eftersom dessa har en större förståelse och bättre förutsättningar att hjälpa. Detta handlingssatt är i allmänhet föreslaget av brådmogna lågstadieelever, flertalet yngre mellanstadieelever och mindre mogna, äldre mellanstadieelever.

3. Ett mellanmänskligt stadium, i vilket eleverna upplever konflikten som mellanmänsklig, en konflikt mellan människor, mer eller mindre jämlika, en konflikt som bör lösas av de inblandade personerna. Detta handlingssätt och resonemang förordas av mogna, yngre och de flesta äldre mellanstadieelever. Vissa av de senare, som är mindre mogna, kommer dock att förorda handlingssätt och resonemang, som hör hemma i de båda lägre stadierna.

Vårt mål är naturligtvis att hjälpa alla elever att uppnå det tredje stadiet av utveckling. Teori och forskning visar att två faktorer ar nödvändiga för att eleverna ska utvecklas mot en högre nivå av känslomassig och social utveckling:

1. tillfälle att uppleva de tankar, känslor och perspektiv, som de högre stadierna

av handling ger (rolltagande).

2. att komma i kontakt med teoretiskt resonerande.

Hos de flesta elever är den affektiva utvecklingen fördröjd i förhållande till den intellektuella, kanske på grund av att man ägnar den så liten uppmärksamhet.

Obs Övning 9 har utgått

10. Hur brainstorming går till

11. Att utvärdera förslag som kommit fram genom brainstorming

12. Att använda brainstorming och att utvärdera de idéer som då kommer fram
som en metod för problemlösning

13. Brainstorming i små grupper

14. Att finna alternativ (pojke på läger)

15. Vilka blir konsekvenserna?

16. Att välja handlingssätt

17. Diskussion för att uppnå enhälligt beslut

18. Att finna alternativ (rökande pojke)

19. Vilka blir konsekvenserna?

20. Att välja handlingssätt

21. Övning att genom diskussioner komma fram till samstämmighet

Övningarna 10—13 introducerar brainstorming. Eleverna får vidare lära sig använda brainstorming
för att komma på idéer och uppslag.
Övningarna 14—16 låter eleverna stifta bekantskap med en tankemodell för problemlösning, och
övningarna 18—20 ger ytterligare erfarenhet av denna modell. Eleverna får ta del av en
konfliktsituation för att sedan

1. finna ut alternativa handlingssätt

2. tänka över konsekvenserna av olika alternativ

3. göra ett framresonerat val av handlingssätt.

I övning 17 får eleverna diskutera sig fram till ett enhälligt beslut, och i övning 21 gör de en
återblick och diskuterar värdet av enhälliga beslut.

Riktlinjer för diskussion, frågor och brainstorming.

Gruppdiskussion:

        I Sektion I introduceras gruppdiskussion. Genom en serie övningar (6-9 i Del 1) i en omsorgsfullt
        utarbetad ordningsföljd får eleverna lära sig grundläggande färdigheter i att framföra sina tankar
        och idéer i turordning. Läraren bör följa denna sekvens noga och repetera den då och då om
        det är nödvändigt.

Hur man använder frågorna:

Vid slutet av de flesta övningar finns frågor att använda vid klassdiskussionen. Dessa frågor och de resultat
som de leder till har noga provats och granskats med särskild uppmärksamhet på intrång i elevernas privatliv.
Eleverna bör inte bli ombedda att avslöja tankar, känslor och erfarenheter, som på grund av sin högst personliga
natur kan vara besvärande. Det är mycket viktigt att inte ställa sådana inträngande frågor som lämnar eleven
försvarslös eller som ger en känsla av att eleven blivit psykologiskt angripen. Aven när påträngande närgångna
frågor inte resulterar i ett utbrott, leder de till misstro och förbittring och bör därför undvikas. Vi strävar efter att
hjälpa eleverna att utveckla öppenhet, medvetenhet och accepterande av sig själva genom sina egna ansträngningar
under växelverkan med sina jämnåriga och sin lärare.

Brainstorming:

Brainstorming är en effektiv teknik for att komma på idéer när situationen, ämnet, frågan eller problemet

som behandlas kan ha alternativa lösningar. Efter det att problemet är framlagt och sedan man efterlyst
förslag till lösningar, är det viktigt att belöna varje elev for varje bidrag Ibland räcker det med ett "aha"
eller ”ja", men for en tillbakadragen elev behovs det kanske "det där var en bra ide" eller "det var en
klok tanke" eller motsvarande. Det kan ibland t.o.m. vara befogat att låta klassen applådera bidragen.
I en bra brainstorming är det viktigt att skapa en atmosfär av entusiasm, glädje och ett fullständigt
accepterande av alla förslag. Det är att en ide kläckts som man ska belöna, inte idens värde. Även en
helt tokig ide eller idéer från elever som verkar "jönsa" sig ska accepteras, eftersom det är viktigt
att eleverna stimuleras till nya tankar.

10. Brainstorming

Detta är en viktig lektion. Brainstorming används ofta i fortsättningen av programmet.

Brainstorming eller idékläckning:

        Syfte      a. att öka elevernas medvetenhet om sin kreativitet
                    b. att lära eleverna hur brainstorming (idékläckning) går till
        Utrymme: Vanligt klassrumsarrangemang
        Material:   Gummiband
        Ordförråd: uppfinningsrik, påhittig, nyskapande, kreativ, brainstorming

        Diskutera betydelsen av nyskapande och vad det innebär att vara en påhittig, nyskapande person. Låt
        eleverna ge exempel från sitt eget och andras liv. Säg ungefär följande till eleverna och ägna god tid åt
        att förklara innebörden:
        Det finns åtminstone två saker som hindrar oss från att vara så nyskapande, kreativa, som vi kunde vara
        • att vi slutar tänka så snart vi kommit på en eller två idéer
        • att vi för tidigt börjar fundera över om idéerna är bra eller dåliga - alltså medan vi fortfarande försöker
           komma på nya idéer.

        Kan ni komma på något tillfälle när man behöver en massa nya idéer?
        Varför är det viktigt att kunna tänka ut många nya idéer eller nya sätt att göra någonting?
        Brainstorming är ett sätt att komma på nya idéer. Om brainstorming ska vara effektiv måste man följa
        vissa regler.

        1.         Tala om alla idéer som du kommer på - hur tokiga de än verkar.
        2.         Kritisera inte någon idé - varken din egen eller andras.
        3.         Försök komma på så många idéer som du kan.

        Låt oss nu ha en brainstorming så får vi se hur det går.
        Håll upp gummibandet och säg: Här har vi ett gummiband. På hur många olika sätt kan vi använda det?

       Lista alla idéer på tavlan. Om det är nödvändigt kan man hjälpa eleverna genom att säga: Vi kan använda
        gummibandet till att vinda upp en flygplanspropeller. Något annat vi kan använda det till?
        Uppmana alla att bidra och acceptera alla bidrag. Undvik kritik av idéerna. Några elever kanske gör sig
        lustiga genom att ge i deras tycke dumma förslag.
        Bli inte irriterad! Påpeka hur lång listan är och kommentera några av de mera ovanliga idéerna.
        Vid en serie tillfällen kan man ha brainstorming kring olika sätt att använda t.ex. färgpennor, kritlåda,
         knappar, taveltorkare, musfälla, gem. papperstallrik, linjal, pappersark, sugrör.
        Eleverna kan själva bidra med förslag.
        Läraren märker snart att det finns många tillfällen då brainstorming kan vara ett lämpligt sätt för enskilda
        eller grupper av elever att finna svar och lösningar på frågor och problem.

        Syfte          att utvärdera idéer som kommit fram under brainstorming
        Utrymme   vanligt klassrumsarrangemang
        Ordförråd   rymdskepp, skeppsbruten, användbarhet

        Repetera gärna själv instruktionen till brainstorming:
        Låt hela klassen ha brainstorming kring följande fråga:
        Om ni kunde ta en tur till månen, vad skulle ni då ta med er?   Skriv upp alla förslag på tavlan.
        Säg:
        Vi har gjort en lista på alla saker ni skulle vilja ta med er på turen till månen. Nu låtsas vi att ni är på månen.
         Det blir fel på ert rymdskepp så att bara piloten kan fara tillbaka till jorden. Ni är skeppsbrutna på månen
         och det kommer att dröja en vecka innan ett annat skepp kan rädda er. Piloten säger att ni bara kan behålla
         fem saker. Resten måste gå med skeppet tillbaka. Vilka fem saker skulle ni behålla?

Uppmuntra eleverna att diskutera varje saks användbarhet innan de bestämmer sig för de fem saker som de
skulle behålla. Hjälp dem med värderingen om det är nödvändigt.

            Syfte           att använda brainstorming och utvärdera de idéer som därvid kommer fram som en metod för
                                problemlösning
            Utrymme    vanligt klassrumsarrangemang
            Ordförråd     epidemisk, smitta, hälsovårdsnämnd, skolstyrelse

            Säg till eleverna: Vi tänker oss en låtsassituation. Med anledning av en epidemisk, mycket smittosam, sjukdom
            har hälsovårdsnämnden bestämt att alla skolor ska stängas i två månader och alla elever stanna i sina hem.
            Skolstyrelsen har emellertid sagt att man trots detta måste finna ett sätt att fortsätta elevernas utbildning.
            Vad kan man göra?

Upprepa denna problembeskrivning tills alla elever förstår den.
Skriv upp alla förslag på tavlan. När idéerna sinar får eleverna rösta om vilken idé de tycker är bäst.

            Upprepa proceduren vid andra tillfällen med t.ex. följande problem:
            1. Plötsligt har alla i världen blivit döva
            2. Alla bensinstationer stängs p.g.a. att bensinen är slut
            3. Skolan har inte råd att köpa matteböcker under ett år
            4. Renhållningsarbetarna strejkar en månad eller andra problem.

Syfte att praktisera gruppdiskussion
Utrymme områden för diskussion i små grupper

Låt klassen dela upp sig i grupper om 4—6 elever. Varje grupp väljer två sekreterare. Instruera sekreterarna att
anteckna gruppens medlemmar och sedan skriva ner de förslag som kommer fram när gruppen diskuterar följande fråga:

1. Vilka är de mest betydelsefulla männen och kvinnorna i vårt land i dag?
Ge dem 5 minuter (ev. 10). När alla grupper har diskuterat frågan och sekreterarna har gjort sina listor färdiga,
samlar du in listorna och summerar svaren.

Grupperna väljer sedan nya sekreterare för nästa diskussionsämne:
2. Vilka är de svåraste problemen i vårt land dag?

Låt eleverna diskutera 5—10 minuter. Samla in och summera svaren. Avsluta med att diskutera två av svaren
på frågorna med hela klassen, exempelvis

1. Vilka skäl finns det att anse att X är en viktig person?
2. Vad tror ni att vårt land kan göra åt det här problemet?

Gör uppmuntrande anmärkningar till varje svar. Svaren på frågorna kan senare utgöra underlag för övningar av
den typ som beskrivs i övning 17.

Syfte: att hjälpa eleverna att finna olika handlingssätt i en beroendekonflikt
Utrymme: halvcirkel

Läs följande historia:
Johan står på järnvägsstationen. Hans mamma har följt honom dit. Johan ska åka iväg till ett sommarläger.
Han är väldigtförväntansfull, men hans mamma är lite ledsen när han reser.
På lägret är det jättekul och Johan trivs och är lycklig. Han kunde inte önska sig en bättre sommar. På dagarna badar
och seglar Johan och hans kamrater och på kvällarna sitter de ofta runt en eld och grillar korv.
Flera gånger i veckan får pojkarna post. En dag får Johan ett brev från sin mamma. Brevet lyder så här:

“Kära Johan. Det har nu gått en hel vecka sedan du reste till lägret, men det verkar som om det vore en
månad. Jag har det så ensamt och jag skulle bli så glad om du ville komma hem igen nu. Kära hälsningar Mamma.”

Fråga eleverna:
Hur tror ni att Johan känner sig när han läser brevet?
Ge dem några minuter att diskutera, och summera sedan förslagen.
Säg sedan: Låt oss göra en lista över vad Johan kan tänkas göra i den här situationen.

Försök att få fram så många förslag som möjligt från eleverna och skriv dem på tavlan. Om följande
förslag inte finns på listan bör de tillfogas:
1.         Be sin mamma att komma till lägret över veckoslutet.
2.         Skriva till mamma att han vill stanna på lägret, men att han ska skriva till henne varje dag.
3.         Ringa till någon släkting och be den hälsa på mamman.
4.         Stanna några dagar till och sedan åka hem.

Skriv av listan och spara den till följande två lektioner.
Eleverna kommer att beskriva Johans motstridiga känslor och de kommer att föreslå ett antal alternativa
handlingssätt, som han kan välja i den här situationen. Deras idéer kommer att motsvara deras olika utvecklingsnivåer.

Två typer av rollspel används i Kth. Den ena typen kräver att eleven spelar ut vad han eller hon tänker, känner och skulle göra i en viss situation. Den sortens rollspel kan hjälpa eleven att bli medveten sina förnimmelser, förväntningar och troligt handlande i ett antal varierande situationer.

Den andra typen av rollspel, rolltagande, kräver att eleven går in i en föreskriven roll eller antar en ståndpunkt som avviker från vad han eller hon själv skulle göra eller tycka. Rolltagande är en svårare uppgift, och rolltagande är en viktig utvecklingsbetingad förmåga som elever i åldern 10—12 år just börjar förvärva. Eftersom rolltagande förutsätter att man antar en annan persons åsikt, så är den också grundläggande för fungerande mellanmänsklig kontakt och för utveckling av det sociala jaget. Både rollspel och rolltagande kan befrämja samordningen av känsla, tanke och handling.

För den säkre, utåtriktade eleven är rollspelet lätt, något som han eller hon gärna deltar i. Men för elever som är omogna, osäkra och tillbakadragna, kan det mycket väl upplevas som farligt och hotande. Emellertid är det de elever, som upplever rollspelsuppgiften som hotande, som kan få den största nytta av sådan erfarenhet. Utmaningen för läraren är att till slut göra rolltagande till ett naturligt steg i en sekvens av givande aktiviteter som äger rum i en atmosfär av trygghet, erkännande och tillit. Ett sådant klimat och lärarens stöd är av avgörande betydelse för att rollspel ska bli en värdefull, konstruktiv erfarenhet. Följande anvisningar kan vara till hjälp:

1. Tvinga inte eleverna att rollspela. Uppmuntra blyga, motsträviga elever genom att antyda att du värdesätter de idéer de uttrycker när de agerar i en viss roll. Om eleverna visar sig rädda får du inte pressa eller tvinga dem eftersom ett dåligt framträdande eller mental blockering kan göra deras osäkerhet ännu större. Ge istället dessa elever någon meningsfull uppgift runt rollspelet eller låt dem vara tills de frivilligt önskar delta.

2. Understryk att rollspel är ett låtsasbeteende. Innan eleven ställs inför uppgiften att rollspela, kommer det att bli många tillfällen att imitera kroppsställningar, gester och ansiktsuttryck och att uttrycka känslor i ord. Att betona rollspelets karaktär av låtsasbeteende bör hjälpa de flesta motsträviga elever.

3. Under diskussion av rollspelet är det viktigt att koncentrera sig på rollbeteendet, inte på eleven. Detta är en mycket viktig distinktion eftersom det innebär att man riktar uppmärksamheten på vad den rollspelande menade istället för hur väl rollen spelades. Uppmuntra frågor som ger rollspelaren tillfälle att klargöra vad rollfiguren sade, tänkte eller kände, men avvisa kritiska kommentarer om hur detta presenterades i rollspelsepisoden. En icke kritisk atmosfär gör det lättare för de flesta elever att uttrycka sig, både i rollspelet och eljest, med ökande självförtroende och tillfredsställelse.

Syfte. att vänja eleverna vid att överväga tänkbara konsekvenser av olika handlingssätt
Utrymme: klassrumsarrangemang med plats för ev. rollspel
Material: förslagslista från föregående lektion

Läs upp berättelsen från övning 14 och ta fram elevernas förslag. Se till att de fyra KTH-förslagen är med. Det gäller sedan att göra förslagen så konkreta som möjligt. Be några frivilliga att göra rollspel om varje förslag. Uppmana eleverna att visa:
1.         vad Johan skulle göra eller säga
2.         hur andra inblandade skulle reagera, vad de skulle göra och säga
3.         hur konflikten kunde lösas; hur det skulle fungera för Johan och hans mamma.

Efter varje rollspel bör följande frågor diskuteras:
•           Hur känner sig Johan nu?
•           Hur känner sig hans mamma?
•           Tror ni att detta skulle vara en god lösning på problemet?

Gå igenom denna procedur med så många förslag som möjligt. Be om nya frivilliga att göra rollspel av varje nytt förslag.
Obs! Sjätteklassare kanske föredrar en utvidgad diskussion om varje förslag i stället för att göra rollspel om dem.
I vilket fall som helst måste de tänka ut och diskutera möjliga konsekvenser av de olika handlingssätten.

Syfte att uppmuntra eleverna att välja handlingssätt och att tänka igenom skälen för sina val
Utrymme halvcirkel
Material förslagslista från lektion 14

Läs berättelsen och skriv förslagslistan på tavlan.
Påminn eleverna om att de i de senaste två lektionerna har talat om Johans problem och hans motstridiga känslor. Säg dem sedan att du nu vill att var och en ska tänka på följande frågor och tala om sina tankar för klassen. Skriv dessa frågor på tavlan:

1. Vad skulle vara bäst för Johan att göra?
2. Varför skulle det vara bäst?

Ge dem tid att tänka. Be sedan några frivilliga att redogöra för sina lösningar och förklara varför de valt just dessa. Beröm alla ansträngningar. Fortsätt tills alla elever som vill har fått dela med sig av sina tankar om problemen.

Syfte:                att presentera diskussion som en metod att uppnå enighet
Obs.        De tre sista övningarna i Del 1 ger en god grund för diskussionsövningarna.
Utrymme:         områden för diskussion i små grupper
Material:           nedanstående diskussionsfrågor skrivna på papperslappar
Ordförråd:       diskutera, överenskommelse, enighet, ledare, inriktad på, uppmuntra, överväga, enhällig, slutsats, ansvar, avvikande uppfattning

Obs!     Denna lektion kan också hållas med klassen samlad i stället för uppdelad i grupper. Låt eleverna bilda diskussionsgrupper om
5—6 elever och därefter välja ledare och en sekreterare.

Läs eller parafrasera: Idag ska vi diskutera en fråga tills alla i gruppen är överens om ett svar. Ett sådant beslut kallas enhälligt. Man är enig om svaret på frågan. Ledarens ansvar är att hålla diskussionen inriktad på frågan och att uppmuntra alla gruppmedlemmarna att delta. De ska diskutera frågan tills alla i gruppen är överens om ett svar. När alla grupperna är färdiga, får sekreterarna rapportera varje grupps beslut.
Ge nu varje gruppledare en papperslapp med frågan:

Vad är det bästa man kan göra om man vill bli vän med en person?
Gå från grupp till grupp, stöd ledarna om det behövs, så att de kan hålla diskussionen till ämnet och få alla medlemmar att delta i diskussionen. När alla grupper är färdiga, får sekreterarna läsa upp gruppernas svar.

Acceptera alla svar och beröm alla ansträngningar. Led sedan hela klassen i en diskussion av följande frågor:

1.         Uppmuntrade ledaren gruppen att överväga alla förslag?
2.         Tyckte du att gruppen kom till den rätta slutsatsen?
3.         Hade du några starka känslor som avvek från gruppens? Uttryckte du de känslorna? Vad hände?
4.         Vilka skyldigheter har ledaren mot en som har en avvikande mening?
5.         Vilka skyldigheter har den avvikande mot gruppen?

En del elever tycker inte om att vara bundna av ett enhälligt beslut, men så småningom börjar de inse nyttan av en gemensam överenskommelse och försöker övervinna svårigheterna.

Uppföljning: Låt eleverna lämna in anonyma frågor för framtida diskussioner.

Syfte att finna olika handlingssätt i en moralisk konfliktsituation
Utrymme halvcirkel

Läs för eleverna: Den här historien handlar om tre pojkar, Per, Roberto och Erik. De står tillsammans bakom skolhuset. Per försöker tända en cigarrett. Han har aldrig gjort det förut. Roberto och Erik tittar på. Per kastar en tändsticka, som råkar hamna i torrt gräs, och det börjar brinna. Elden tar sig snabbt. Per märker det inte först, men det gör Roberto och Erik.
Alla tre pojkarna springer iväg från elden och skolan. De är förskräckta över vad som hänt. Efter ett tag stannar de och tittar oroligt på skolan och elden.
Någon har upptäckt elden och röken och kallat på brandkåren. Elden är snart under kontroll. Pojkarna vet inte om någon sett dem starta elden eller inte, och de vet inte vad de ska göra.

Låt eleverna diskutera och summera sedan pojkarnas stridiga känslor.
Säg sedan: Låt oss göra en lista över vad pojkarna kan tänkas göra.

Skriv alla förslag på tavlan. Om listan inte innehåller följande förslag så tillfoga dem:
1.         Gå och tala om för rektorn att Per rökte.
2.         Gå och tala om för någon annan att han gjorde det.
3.         Gå tillbaka och hjälpa till att släcka branden.
4.         Erkänna vad de gjort, be om ursäkt och betala för skadan.

Syfte att stimulera eleverna att överväga följderna av olika handlingssätt
Utrymme klassrumsarrangemang med plats för ev. rollspel

Sjätteklassare kanske föredrar förlängd diskussion om varje förslag i stället för att rollspela dem. Hur som helst måste de försöka förutsäga och diskutera följderna av de alternativa handlingssätten.

Läs historien från 18 och skriv förslagslistan på tavlan. För att konkretisera förslagen får några frivilliga rollspela vart och ett av dem. Uppmana eleverna att visa:

1.          Vad pojkarna skulle göra och säga.
2.          Hur andra skulle reagera, vad de skulle göra och säga.
3.          Hur konflikten skulle lösas, hur det skulle gå för Per och de båda andra pojkarna.

1.          Hur känner sig Per nu?
2.          Hur känner sig Erik och Roberto?
3.          Tror ni att detta är en bra lösning på problemet? Varför? Varför inte?
Följ den proceduren ifråga om så många förslag som möjligt med nya frivilliga till varje rollspel.

Syfte              att öva eleverna att välja ett handlingsalternativ och tänka igenom sina skäl för det valet
Utrymme        halvcirkel
Material         förslagslistan från övning 18

Gå igenom historien igen och skriv förslagslistan på tavlan. Påminn eleverna om att de under de senaste två lektionerna talat om de tre pojkarnas dilemma och deras stridiga känslor. Be sedan var och en att tänka på följande frågor och att vara beredd att tala om för klassen vilket svar de kommit fram till. Skriv frågorna på tavlan.

Vad vore det bästa för pojkarna att göra?
Varför skulle just det vara bäst?

Ge eleverna tid att tänka. Be sedan någon frivillig förklara sitt val och orsaken till valet.
Beröm alla ansträngningar. Fortsätt tills inga fler vill framträda.

Sätt upp förslagslistan eller skriv av den på tavlan. Låt eleverna bilda små grupper om 4 elever samt välja ledare och sekreterare.

Påminn dem om att den tidigare lektionen talade de om lösningar på pojkarnas problem och gav olika skäl för sina val av lösningar.

Säg till eleverna: Idag ska vi diskutera alla förslag så att vi kan komma överens om den bästa lösningen på pojkarnas dilemma. Varje
grupp diskuterar sig fram till en gemensam lösning, som sekreteraren rapporterar.

Gå från grupp till grupp och hjälp till om det behövs. När alla grupper är färdiga, rapporterar sekreterarna deras
slutsatser. Beröm alla ansträngningar.

Led sedan hela klassen i en diskussion av följande frågor:
1.         Hur känns det att bidra med förslag?
2.         Uppmuntrade ledaren gruppen att överväga alla förslag?
3.         Är det viktigt att bli överens om en lösning? Varför? Varför inte?