|
Statsrådsberedningen
Finansdepartementet
f.k. Svenska kommunförbundet
Begäran om ändringar i utjämningssystemet Den ekonomiska utvecklingen i Sollentuna kommun Sollentuna kommun har i dag svårigheter med att uppnå ekonomisk balans. Även om kommunen genom sparsamhet, effektiviseringar, systemförändringar och incitamentsskapande åtgärder förbättrade sitt resultat år 2000 kommer kommunen att få problem att uppnå ekonomisk balans år 2001. Tyvärr tyder också de senaste prognoserna för de närmaste åren på en ny ekonomiskt svår period för kommunen. Utvecklingen av kommunens ekonomiska situation är oroande och kommunens ekonomiska förutsättningar tycks bli starkt försämrade från och med år 2002. Förklaringen beror delvis på den konjunkturella utvecklingen men den främsta förklaringen är regeringens politik som innebär kraftiga inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Det är bl.a. "frivilliga" och obligatoriska maxtaxor samt utjämningssystemet konstruktion som inskränker självstyrelsen. Detta medför begränsningar av möjligheterna att styra och finansiera verksamheten i Sollentuna kommun samt hämmar tillväxtskapande åtgärder i regionen. Utjämningssystemet och dess effekter på en tillväxtkommun Av regeringsförklaringen den 18 september 2001 framgår att: "Välfärden ska hålla hög och jämn kvalitet i hela landet. Sverige ska ha en långtgående solidarisk utjämning mellan kommuner och landsting." Vidare framgår av samma regeringsförklaring att: "En stark utveckling i hela landet förutsätter att tillväxtregionerna kan fortsätta att utvecklas." Syftet med nuvarande statsbidrags- och utjämningsystem är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna erbjuda sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader. Detta syfte kan knappast anses uppfyllt med nuvarande system där tillväxtkommuner systematiskt missgynnas. Nuvarande utjämningssystem innebär att invånarna i en tillväxtkommun, som Sollentuna, drabbas av ytterligare försämringar när befolkningen ökar. Befolkningsökningen i kommunen har under flera år varit betydande och dessutom högre än riksgenomsnittet. Den ökande befolkningen medför att kommunen behöver göra investeringar och bygga ut sin verksamhet. När en kommun har en kontinuerlig befolkningsökning blir också behovet av nyinvesteringar ett närmast permanent inslag i den kommunala verksamheten. I dagens utjämningssystem ges inte kompensation för denna kostnad. Eftersläpningseffekten när det gäller inkomsterna från skatter och bidrag (inkomstutjämningen) är ett år och för kostnadsutjämningen är den två år. Utjämningssystemet beaktar inte heller det faktum att kostnader för ex. löner och lokaler kan vara högre i tillväxtregioner jämfört med vad som gäller genomsnittligt för riket. Det kommunala utjämningssystemet har en avgörande betydelse för att ge den kommunala självstyrelsen ett reellt innehåll även i tillväxtkommuner. För att ett utjämningssystem skall kunna accepteras får det inte innehålla modeller som enbart bygger på skönsmässiga värderingar utifrån fördelningspolitiska syften. Beslut om stöd för exempelvis regionalpolitiska ändmål bör således fattas av staten utanför utjämningssystemet. Det är inte rimligt att denna omfördelning sker i ett inomkommunalt system. Den långtgående utjämningen i dagens inkomstutjämning leder i vissa fall till att kommuner och landsting drabbas av negativa marginaleffekter. Några ändringar har gjorts i systemet med syfte att förhindra dessa effekter. Dessa förändringar är inte tillräcklig. En inkomstutjämning uppgående till maximalt 80 % är en rimligare nivå för utjämningen. Möjligheterna att uppnå balanskrav och god ekonomisk hushållning utan att ge avkall på ambitioner om en god verksamhet och service är svåra för Sollentuna kommun med nuvarande skatte- och utjämningssystem. Effekter för Sollentuna kommuns invånare Sollentuna är en av sex kommuner i Sverige som drabbas hårdast av skatteutjämningssystemet. Kommunen nettobetalar ca 240 mkr till andra kommuner vilket motsvarar drygt 4 000 kronor per invånare eller ca 10 000 kronor per hushåll. Detta motsvarar över 2 kronor i kommunalskatt. Denna nettobetalning beräknas öka kraftigt under de kommande åren. Under perioden 2002-2004 beräknas Sollentuna kommuns invånare nettobetala knappt 900 mkr eller ca 15 000 kronor per invånare eller ca 35 000 kronor per hushåll till andra kommuner. Den borgerliga majoriteten har därför valt att lägga fram en "skatteutjämningsbudget" som är underbudgeterad med 56 mkr år 2002. Hemställan om förändring Sollentuna kommun hemställer om att kommunen erhåller ett särskilt statsbidrag på 56 miljoner kronor för 2002 i avvaktan på att de nedan förslagna tillväxtskapande åtgärderna träder i kraft. Sollentuna kommun hemställer om att nuvarande eftersläpningseffekter i inkomst- och kostnadsutjämningen upphör och att systemet kompletteras med en tillväxtfaktor fr.o.m. 2003. Sollentuna kommun hemställer om att nuvarande inkomstutjämningsfaktor sänks till 80 % fr.o.m. 2003. KOMMUNSTYRELSEN Torbjörn Rosdahl Kommunstyrelsens ordförande |