Socialdemokratiskt gymnasium - nej tack!

När regeringen vill göra något åt problemen i gymnasieskolan föreslår man ett nytt kärnämne, precis som om de obligatoriska kärnämnena är för få. Inte nog med detta, man bestämmer sig också för att slå många flugor i en smäll. Samhällskunskap, historia och religionskunskap läggs samman med bild- och mediekunskap. Det nya kärnämnet skall också införas i den gymnasiala vuxenutbildningen. Varför slår man ihop fem ämnen till ett? Jo, behovet sägs vara stort av ett nytt kärnämne som "integrerar samtidsfrågor och som också erbjuder utrymme för diskussion och reflektion". Gymnasiet skall också genom det nya kärnämnet ge sina elever "rimliga förutsättningar att svara upp mot sitt nationella värdegrundsuppdrag" liksom "omvärldskunskap och medborgarkompetens som bygger på etik och moral som grund för konfliktlösning, emotionell och social kompetens". Moderaterna vill presentera förslaget från en arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet relativt utförligt för att visa vilka funderingar Ingegärd Wernersson och hennes medarbetare har för att komma tillrätta med gymnasieskolans skenande problem. Ett nytt kärnämne alltså, som absolut inte leder till bättre kunskaper utan som endast kan betyda mera flum. Skolministerns förslag från i höstas om att göra Social kompetens till ett nytt kärnämne återkommer nu i mera konkret form, och det finns anledning att häpna.
Ett viktigt skäl till att införa det nya kärnämnet sägs vara att öka elevernas historiemedvetenhet när det gäller 1900-talets historia. Hur mycket historia det blir om historieämnet skall samsas med fyra andra ämnen sägs inte, men det krävs knappast någon större fantasi för att konstatera att det blir mindre snarare än mer tid för historia. Jag har mycket svårt att se hur man skall hinna med att undervisa om Förintelsen, om man inte har gjort det tidigare.
All erfarenhet visar dessutom att tvärvetenskap, som det här är fråga om, kräver mycket goda kunskaper i de enskilda ämnen som ingår i studierna. Det får man ju inte en chans till här. Vi moderater anser att det skall finnas färre obligatoriska kärnämnen i gymnasieskolan. Detta för att gymnasisterna skall ges reella valmöjligheter. Vi tycker också att det är fel att kärnämnen skall läsas av alla på samma nivå, allt för att ge samtliga gymnasister behörighet till högskolan. Vi vet att detta är en omöjlighet. Kravet på högskolebehörighet gör också att många elever redan från början vet att de inte kommer att klara sina studier med godkända betyg. Då återstår det individuella programmet som är till för att ge elever en extra duvning för att komma in på ett nationellt program. Så har det inte blivit. Det individuella programmet är ofta större i slutet av vårterminen än i början av höstterminen, tvärtemot intentionerna alltså. Kärnämnen skall kunna läsas på olika nivåer där kravet inte skall vara att alla skall nå samma mål efter tre års gymnasiestudier. Erfarenheten visar att det nuvarande systemet inte fungerar. Det blir dessutom flera som misslyckas för varje år. Många gymnasister tar chansen och kompletterar sina tre gymnasieår med ett fjärde Komvuxår. För tusentals 19-20- åringar har gymnasieskolan därför blivit fyraårig. Om man återinförde möjligheten att tentera upp gymnasiebetyg under de tre ordinarie studieåren skulle många slippa ett fjärde år och Komvux kunde ägna sig åt studerande som inte har gått i gymnasiet. Den möjligheten försvann i en av de många återställarna som socialdemokraterna genomförde 1994. Vi har länge krävt en gymnasieexamen, ett krav som också socialdemokraterna har ställt sig bakom, men ännu har vi inte sett några tecken på att man tänker infria sitt löfte om att lägga fram ett förslag. Ett uppenbart problem är givetvis att de båda samarbetspartierna, vänstern och miljöpartiet varken vill ha betyg eller examen. Vårt förslag om gymnasieexamen bygger på att man tar hänsyn till olikheterna i gymnasieprogrammen. För de studieförberedande programmen har vi tänkt oss ett skriftligt examensarbete och för yrkesprogrammen ett mera praktiskt inriktat gesällprov eller liknande. Vi har dessutom lagt fram ett utförligt förslag till lärlingsutbildning, som varvar teori och praktik och som innehåller en omfattande praktisk utbildning i företag och näringsliv. Den parlamentariska gymnasiekommittén 2000 arbetar just nu med dessa och andra frågor. Moderat representant är Mats Gerdau, kommunalråd i Nacka. Problemet med kommitténs arbete är att regeringen i direktiven inte har gett den möjlighet att arbeta fritt. Ett exempel är att gymnasiekommittén nu måste ta upp förslaget om det nya kärnämnet med de fem ingående ämnena inom ramen för uppdraget att utreda och föreslå framtida studievägsstruktur för gymnasieskolan. Det står alltmera klart att det för en annan utbildningspolitik i allmänhet och en ny gymnasiepolitik i synnerhet krävs en moderatledd regering.