Desert Storm

Sand och mer sand, sand överallt. Pansarskyttegrupp, pansarvärnsrobotgrupp och stridsvagns, försvar av ställning. Allt börjar med tunga explosioner framför våra värn, lufttrycket dunkar och suger tag hårt i bröstet, sanden regnar ned och luften fylls med rök och damm. Jösses, sådant gör vi inte i Sverige, inga dåliga laddningar heller. Målen dyker plötsligt upp och striden börjar. Vi har bra rytm och elddisciplin. Målen faller tätt och snabbt där ute. Vi är så snabba och rutinerade att de danska övningsledarna och säkerhetskontrollanterna bara hoppar och skriker upphetsat bakom våra värn. Att höra vad den danske stridsvagnschefen säger på grötig danska i radion är i stort sett omöjligt på grund av all eldgivning. Jag ger honom order att fritt bekämpa målen på de större avstånden medan vi tar hand om marktrupp och de närmast uppdykande pansarmålen.

PV-robotgruppen får också sköta sig själva, det vore idiotiskt att ens försöka styra skeendet när striden är så snabb. Alla vet på grund av sina inbördes positioner vad de andra klarar och vad som skall göras i det scenario som nu utspelas. Eldgivningen är effektiv med upprepade korta skurar från vår kuspruta (ksp) till vänster om mig och enkelskott från automatkarbinerna. Det är takt och rytm i elden när ksp:n plötsligt tystnar. Vad händer? Aha, pipbyte! I ögonvrån ser jag grabbarna med snabba handgrepp sätta fast en ny sval pipa på vapnet. De är strax igång igen. Tunga, rappa smällar kommer från vänster flank där de danska kollegorna står med sin "Leo" och 10,5 cm högtryckskanon. De bränner iväg mot mål två kilometer bort, mål som jag knappt kan urskilja i min kikare. Ett väsande ljud kommer från högersidan, en gul punkt irrar snabbt bort mot horisonten där den exploderar i en rökkaskad. Svensk PV-robot med robot 56 ser de avlägsna målen bättre i sina termiska sikten än jag med min 6 x 30 Zeiss-kikare. Gruppens ksp och automatkarbiner (Ak) hackar på. Granatgevärsomgången, liggande till höger om min position, bekämpar ett mål med vårt granatgevär (grg) och jag rycker ofrivilligt till när trycket träffar mig i bröstet. Jag hinner också, mitt i all kalabalik, dra iväg mitt pansarskott (p-skott) med sedvanlig damm och grussmak i munnen. Tung och kort automateld hörs från vår egen vagn, där de bekämpar mål med vagnens 20 mm akan. Jag använder kikaren och spanar ut över fältet. Det ryker och studsar projektiler över hela fältet. Det är ett stort fält, säkert tre kilometer långt. Själv hinner jag inte skjuta mer än några patroner med min Ak innan jag får eldavbrott. Det verkar vara sand i mekanismen och eftersom jag skall leda striden struntar jag i att åtgärda felet just nu. Målen slutar dyka upp och det blir en naturlig paus. Eld upphör, hör vi någon vråla! Eld upphör, repeterar vi och drar efter andan.

Förföriskt vacker nattlig stridsskjutning ............. Bild: H. Lindqvist

Dansk F-16 i luftbalett ...................................... Bild: A. Karlsson

Spårljuspansarsprängranat mot lastbil ... Bild: A. Karlsson

Efter att ha gjort patron ur vacklar vi sandiga och smutsiga upp ur värnen. Jag har säkert ett kilo grus i mitt vapen, det bara gnisslar. Jag försöker samla saliv och spotta ut den sand som gnisslar mellan mina tänder. Vår egen pansarbandvagn står med sand nästan halvvägs upp på bärhjulen när vi smutsiga, utblåsta och fortfarande höga av adrenalin släntrar tillbaka för att göra uppsittning och lämna plats för nästa grupp som skall utföra exakt samma skjutning. Vi skrattar och stojar, förtjusta över uppståndelsen och ammunitionsinsatsen vi just har lyckats vräka iväg ut över fältet. Vissa spårljus hade spektakulärt och vackert studsat upp mot himlen när de hade träffat marken. En exalterad pbv-skytt ur en annan pluton berättade senare att han hade fått se en gammal lastbil ute på fältet och att han hade satt trettio spränggranater i hytten, som hade slitits i stycken och splittrats åt alla håll. Som sagt, enkla människor, enkla nöjen. Vilka sorglösa knäppgökar vi var. Det såg utomordentligt läckert ut när banden på de annalkande vagnarna rev upp två fontäner av sand som sedan togs av vinden. En föraning om hur det måste ha varit under Gulfkriget, här kom begreppet "Desert Storm" till. Vi drar oss tillbaka till utgångsläget där nästa grupp väntade på sin tur. Väl där avnjuter vi dagens smörgåspaket som danskarna envetet skickar med oss varje morgon.