VÅR PROGRAMFÖRKLARING

Lärjeskolan är en blandkooperativ friskola med årskurserna F-9. Vi profilerar oss genom att vara en liten, flexibel skola med stora möjligheter till inflytande, som följer den nya läroplanen LPO 94. Vi har ingen politisk, religiös eller språklig profil, inte heller någon "alternativ" pedagogisk inriktning. Skolan har plats för ca 200 elever. Skolan ligger i Eriksbo, ett område där invånarna har stora möjligheter till lokalt inflytande, bl a genom Eriksbo kooperativa förening som driver mycket av verksamheten i området. l linje med detta startades 1992 Lärjeskolan där föräldrarna till alla elever erbjuds frivilligt medlemskap i Eriksbo skolkooperativ - ESK. Från 1996 erbjuds även personalen på skolan medlemskap i ESK.

Skolan bygger verksamheten direkt på den nya läroplanen LPO 94, inte på att anpassa traditionell undervisning till nya direktiv.

Lärarkåren erbjuder inte något färdigt program utan formar tillsammans med eleverna undervisningen utifrån önskemål och initiativ från styrelse, föräldrar, elever och enskilda lärare. Detta arbetssätt lämnar stort utrymme för engagemang, inflytande och demokratiska arbetsformer. En friskolas fördelar med korta, snabba beslutsvägar och verklig möjlighet till direkt påverkan förstärker detta.

Eleverna skall vara deltagande, inte passiva mottagare. Eleverna skall i ett öppet klimat få förtroende, ta ansvar, utöva inflytande och ha rätt att vara sig själva.' Olikheter bland elever, lärare eller föräldrar skall utnyttjas som en resurs, alla skall få möjlighet att använda och dela med sig av sina intressen och starka sidor. En fast tro på elevernas vilja och förmåga skall prägla undervisningen. Detta tror vi leder till en växande självtillit, trygghet och förmåga till empati hos eleverna.

Skolan är positiv till att arbeta med tema, ämnesöverskridande och åldersblandat. Vi vill att eleverna skall få vardagskunskap och livskunskap. Skolan skall inte vara skiljd från varken det lokala eller globala samhället, utan vara en del av det.

Lärjeskolan skall präglas av ett positivt öppet klimat där alla delar inflytande och "ansvar.

          1 - VÅRA MÅL

1.1 PROFIL

1.1.1 "PERSONLIG UTVECKLING OCH SOCIAL KOMPETENS"

Personalen på Lärjeskolan utgör ett gemensamt team som tillsammans ansvarar för genomförandet av verksamheten. Med omkring 200 elever, 20 lärare och 15 övrig personal finns fina förutsättningar för en god gemenskap. På Lärjeskolan ska ingen elev riskera att bli anonym eller försvinna i mängden.

I vårt arbete kommer vi nu också söka betona synen på den enskilda eleven. Vi vill lägga tonvikten på elevens personliga utveckling och den sociala träning som leder fram till social kompetens. Därför kommer vi att satsa på den specialpedagogiska delen av vår skola, genom att bygga ut vår verksamhet ”Oasen”. Där ska alla våra elever ges möjlighet att få den speciella  personliga hjälp som krävs för att de ska tycka att skolan är en bra, rolig och intressant arbetsplats.

1.1.2 SMÅ KLASSER - HÖG LÄRARTÄTHET

Klasserna i år 1-6 har ca 22 elever, klasserna i år 7-9 har max 25 elever. Detta är grunduppställningen, men i verksamheten arbetar vi ofta i mindre grupper, eller med flera lärare samtidigt i de olika klasserna

1.1.3 ARBETA MED PROJEKT / UNDERSÖKANDE ARBETSSÄTT

Ett av målen med verksamheten är att eleverna ofta skall arbeta med sina egna individuella frågor. Utifrån ett område, tema eller intresse skall varje enskild elev tillåtas gå vidare med just sina frågor. Då väljer eleverna själva sitt projekt eller ämne och får hjälp av en lärare som handledare.

1.1.4 DATORANVÄNDNING

Sedan starten av Lärjeskolan har datorer varit en naturlig del av klassrumsmiljön och skolarbetet. Vi har ingen datorsal eller speciell dataundervisning. Istället har varje klass tillgång till datorer i varje klassrum. Skolan har också en fast Internet-uppkoppling där eleverna enkelt kan söka information närsomhelst under skoldagen.

1.1.5 SLÖJD

På Lärjeskolan börjar eleverna med 60 minuters slöjd år 2. Målet med slöjden är att eleverna skall få tillfälle att utveckla sin kreativitet, upptäckarglädje och motorik.  l slöjden lär sig eleverna hela skolans arbetssätt. Ett problem uppstår under slöjdprocessen, utifrån detta problem har eleverna frågor, och tillsammans söker vi lösningen på problemet. l slöjden låter vi eleverna lyfta fram de kunskaper och erfarenheter de har med sig  från fritiden eller skolans övriga ämnen. Genom att knyta arbetet i slöjden till vad eleverna arbetar med i andra ämnen kan vi hjälpa till att få eleverna att se helheter och sammanhang istället för olika 'ämnesfragment.

1.1.6 IDROTT

För ämnet Idrott och hälsa har vi inte som många andra skolor minska antalet .undervisningstimmar. Vi anser att det är viktigt att elevema får röra på sig och skaffar sig aktiva fritidsvanor. Detta är positivt för eleverna såväl under som efter skoltiden.

1.2 SKOLANS SOCIALA MAL

1.2.1 SÅDANA VILL VI ATT ELEVERNA SKALL BLI

Vi har valt att beskriva målet i form av ett träd.

-Rötterna är de förutsättningarna vi har,

-Stammen och grenarna är skolans arbetssätt,

-Bladen beskriver de elever vi hoppas få med våra förutsättningar och arbetssätt.

Sådana vill vi att eleverna skall bli - bladen i vårt träd:

-Demokratiskt tänkande och agerande

-Ha tolerans för sina medmänniskor

-Se sammanhang lokal och globalt

-Ha nyfikenhet på nya kunskaper... själva livet... vilja lära sig mer

-Visa respekt för sina medmänniskor

-Känna empati

-Ha en god självbild

-Vara medveten om sin roll i samhället            •'

-Stå för egna åsikter

-Kan planera och ta eget ansvar

-Aktivt agerande individer

-Kan tänka kritiskt, kan påverka och framföra sina åsikter

-Vara medveten om den egna betydelsen i ett socialt sammanhang

-Stå för egna åsikter

-Ha ödmjukhet för sina medmänniskor

-Ha en realistisk självbild

»

Vårt arbetssätt - stammen och grenarna i vårt träd:

-Problemorienterat

-Ämnesövergripande

-Använda sig av egna erfarenheter

-Elevaktivt

-Demokratiskt

-Praktiskt skapande

Våra förutsättningar - rötterna i vårt träd:

-Små klasser

-God arbetsmiljö

 -God självkänsla

-Samarbete mellan lärare

-All personal tar gemensamt ansvar för eleverna

-Flexibilitet i skolorganisationen

-Skolan skall ha tät kontakt med föräldrarna

-Eleverna skall ha goda färdigheter i att läsa, skriva, räkna och uttrycka sig

1.3 MÖJLIGHETER TILL INFLYTANDE

1.3.1 ELEVINFLYTANDE l VERKSAMHETEN

Det är alltid svårt att ange i vilken grad eleverna ges inflytande över undervisningen. I läroplanen från 1994 (LPO 94) fastslås att eleverna skall ha inflytande och stora påverkansmöjligheter av undervisningen. Vi har inga problem med övergång från den tidigare mer styrda undervisningen till en mer flexibel med stort utrymmer för elevinflytande. För oss år det naturligt att eleverna ges ett stort inflytande över undervisningen.

1.3.2 ELEVRÅD

Lärjeskolans elevråd består av representanter från alla klasser. Elevrådet träffas omkring var fjortonde dag. Vi uppmuntrar eleverna och elevrådet att ta upp alla frågor som känns angelägna. Vi försöker lägga över så mycket ansvar som möjligt på elevrådet; skolfotokatalogen, skolcafé och Filmfestivalen är exempel på områden där Elevrådet ansvarar.

1.3.3 ESK

Eriksbo skolkooperativ ekonomisk förening (ESK) startade Lärjeskoian 1992. Från starten var det föräldrar som ville ha inflytande över sina barns skola som startade det hela. Nu har också personalen på skolan möjlighet att vara medlemmar i ESK. Möjligheterna till inflytande över skolverksamheten är därför mycket stora för de föräldrar och personal som så önskar - det är medlemmarna som driver skolan.' Men det är också viktigt att poängtera att det inte finns något tvång till engagemang. Många elever och föräldrar väljer oss av andra orsaker än påverkansmöjligheter.

1.3.4 PERSONALINFLYTANDE

På en ung, snabbt växande friskola som vår krävs det att personalen kan och vill axla ett större ansvar och inflytande än på många andra skolor. Det är detta krav och denna möjlighet som gör att personalen trivs så bra på Lärjeskolan. Att få känna att man är delaktig i utvecklingen och via korta snabba beslutsvägar kan påverka sitt arbete skapar det positiva engagemang som är kännetecknande för Lärjeskolans personal.

1.4 SAMHÄLLSINTEGRERING

1.4.1 LOKALT

En undervisning som har lokal förankring är bättre och lättare för våra elever att känna igen sig i. Vi år inte färdigutvecklade här ännu, men med vår vilja och ambition tror vi att här kommer att hända mycket i framtiden.

Exempel på kontakter att utveckla för att öka vår lokala samhällsintegrering:

-Familjebostäder är områdets lokala hyresvärd

-Eriksbo kooperativa förening driver mycket verksamhet i området, t ex områdets lokala matbutik

-Parken i området år ett populärt ställe för våra elever efter skoltid

-Flera stora företag finns i vårt närområde t ex Estrella och Intemational färg

-Stadsdelsnämnden fattar lokala beslut som påverkar oss.

-Föreningar i vårt område

1.4.2 GLOBALT

Information och nyheter sprids blixtsnabbt i dagens informationssamhälle. På skolan har vi många nationaliteter och olika kulturer representerade bland elever och personal. Därför är det svårt att inte känna sig som en del i den globala gemenskapen idag. Via Internet kan vi dagligen ta de! av information eller kommunicera med alla delar av världen.

2 - HUR MÅLEN FÖRVERKLIGAS

2.1 ARBETSSÄTT & ARBETSFORMER

2.1.1 TEMA

Att arbeta i tema har många fördelar, och kan göras på många olika sätt.

  För eleverna blir det lättare att se helheter och sammanhang om de inte tvingas

dela upp sina skoldagar i korta perioder för varje ämne.

  På Lärjeskolan är vi öppna för, och prövar ofta, olika typer av tematiska arbetssätt.

2.1.2 ÄMNESÖVERGRIPANDE

Lärjeskolan har liksom alla andra skolor som mål att arbeta så mycket ämnesöverskridande som möjligt. Generellt måste det vara fel att dela in de nio åren i grundskolan i korta pass om olika ämnen. Våra kloka elever förstår att verkligheten inte är fragmenterad som deras skoldagar. På Lärjeskolan sker det ämnesöverskridande i många olika former. Vår flexibilitet, öppenhet och ambition gör det lättare för oss än för många andra större skolor. Vi är ett litet lärarkollegie där vi har tid att tala med varandra. Tema i olika former förekommer ofta hos oss

Visst styrs vi av timplan, schema, lärares undervisningstimmar och kursplanerna för de olika ämnena. Men vår flexibilitet och ambition gör att vi har lätt att lägga om planerna med kort varsel når så behövs.

2.2 BETYGSSTRÄVAN - MÅLRELATERAT

Fördelar och nackdelar med betyg kan debatteras i oändlighet. Nu behöver vi inte göra det då det är fastställt att betyg skall ges de sista fyra terminerna i grundskolan. Dessutom finns det mål att uppnå i varje ämne i slutet av år 5. Utifrån dessa givna förutsättningar försöker vi på Lärjeskolan använda betygen på ett positivt sätt. Varje ämne har fastställda betygskriterier som eleverna i förväg har tillgång till. Detta gör att elever, föräldrar och lärare tillsammans kan sätta upp realistiska mål anpassade för varje elev i varje ämne. Därefter kan betygskriterierna tjäna som checklista under terminens gång. Alla elever skall ges möjlighet att gå ut grundskolan med lägst godkänt i alla ämnen. Vi kan inte som tidigare sätta en etta i betyg och sedan skicka eleven vidare med bristande kunskaper i ett ämne. Med nuvarande system så år det skolans skyldighet att ge eleverna den hjälp och det stöd som krävs för att uppnå G-nivån. Med vårt flexibla arbetssätt har vi mycket goda förutsättningar att anpassa undervisningen till varje elevs behov.

2.3 SAMARBETE - ESK, STYRELSE, REKTOR, LÄRARE OCH ELEVER

Vad är samarbete? Något alla framhåller och eftersträvar, men lite svårt att beskriva

och konkretisera.

På Lärjeskolan blir samarbete något naturligt.

-Föräldrar och personal driver skolan gemensamt genom ESK

-Våra ambitioner kräver att vi samarbetar, annars skulle ingen orka

-Lärarna har gemensam utbildning och samma mål med verksamheten

-Många elever har syskon på skolan och föräldrar i ESK

-Klimatet på Lärjeskolan gör att föräldrar, personal och elever trivs tillsammans

-Vid sjukdom bland personalen så vikarierar vi för varandra i stor utsträckning istället för att ta in lärare utifrån som eleverna inte känner.

2.4 SAMVERKAN - ELEVER, KLASSER OCH ÄMNEN

Vid temaarbeten, eget arbete, studiebesök, friluftsdagar, utflykter, planering och i den dagliga verksamheten är det naturligt för alla på Lärjeskolan att vi samverkar och att alla bidrager på sitt sätt.

3 - HUR VERKSAMHETEN ORGANISERAS &

 UTFORMAS

3.1 ESK

Eriksbo skolkooperativ ekonomisk förening (ESK) är huvudman för skolan.

ESK är öppet för föräldrar med barn på Lärjeskolan och personal anställd på

skolan.

Medlemskap i ESK är frivilligt. Vid inträde i föreningen erläggs en insats om 50:-

som återfås vid utträde ur föreningen. Det finns inget arbetskrav eller motsvarande

förknippat med medlemskapet.

Årsmötet i ESK utser varje år en styrelse som träffas omkring en gång i månaden.

Inom föreningen finns också olika arbetsgrupper.

3.2 ANSVARSFÖRDELNING

En ny ansvarsfördelning arbetas fram under sommaren

3.3 SKOLLEDNING, LEDNINGSGRUPP

En beskrivning av den nya ledningsorganisationen kommer att komplettera arbetsplanen vid starten i höst

3.4 LÄRARE

Fördelningen mellan 1-7 och 4-9 lärare är ganska jämn. Därutöver har vi också ett antal timanställda lärare i de ämnen som har färre timmar i timplanen. Detta är ett problem då vi inte har all personal samlad hos oss hela veckorna. På sikt försöker vi bredda kompetensen bland den heltidsanställda personalen. Vi söker också samarbete med andra skolor för att tillsammans kunna binda personal på heltid. Könsfördelningen mellan lärarna är jämnare än på många andra skolor. Vi strävar efter att alla elever skall möte både kvinnliga och manliga lärare under sina skoldagar.

3.4.1 FÖRDELNING

Vi har två klassföreståndare i varje klass. Klassföreståndaren har det övergripande ansvaret för klassen som grupp., l det dagliga skolarbetet träffar dock våra elever på flera olika lärare redan från första skolåret, l vår flexibla organisation tycker vi det är viktigt att eleverna tidigt får lära känna samtliga lärare och deras kompetens och personlighet. Genom att vi år en F-9 skola slipper vi de abrupta avbrotten mellan de tidigare stadierna där eleverna bytte lärare och ibland även skola. Nu sker en naturlig övergång mellan olika lärare under elevernas nio år hos oss.

3.5 ÖVRIG PERSONAL

Förutom lärare och rektor har Lärjeskolan flera elevassistenter, skolmåltids-personal, skolsyster, m.fl. anställda. Vi har som mål att lärare och övrig personal tillsammans skall bilda en stark personalgrupp som gemensamt ansvarar för genomförandet av verksamheten.

3.6 ELEVERS VALMÖJLIGHETER

Olika valmöjligheter för eleverna genomsyrar hela vår verksamhet, l det dagliga skolarbetet kan det vara valet mellan trä- eller textilslöjdsalen. Några mer formella val som också skall göras nämner vi här.

3.6.1 B-SPRÅK

Från år 6 väljer våra elever ett B-språk som läses tom. år 9. l och med att det bara

är en klass om 22 elever som väljer varje år så blir B-språksgrupperna små. Detta

är en förde! i undervisningen där varje elev får stort utrymme.

På Lärjeskolan väljer eleverna mellan tyska, spanska och franska. De kan också välja

ytterligare engelska i form av B-språk.

Det är viktigt att påpeka att utbudet av B-språk lätt kan ändras efter önskemål från

elever eller föräldrar.

3.6.2 HEMSPRÅK

Vi har många elever som har ett annat hemspråk ån svenska. Vi erbjuder följande hemspråk som ett frivilligt val utöver ordinarie timplan:

-Arabiska

-Finska

-Grekiska

-Kantonesiska

-Makedonska

-Persiska

-Polska

-Serbokroatiska

-Spanska

-Syriska

.-Tigrinja

Det är viktigt att påpeka att också utbudet av hemspråk lätt kan ändras efter önskemål från elever eller föräldrar.

3.7 MOTTAGNING AV NYA PÅ SKOLAN

Vår litenhet gör det lättare att komma in i gemenskapen på Lärjeskolan jämfört med många större skolor. Vår skola och verksamhet presenteras utförligt här i den lokala arbetsplanen. Därför bör det snabbt kunna kännas ganska tryggt för de elever och den personal som kommer nya till vår skola. Hår följer lite kort vad den som kommer som ny till Lärjeskolan kan vänta sig av hjälp och stöd för att komma in i gemenskapen.

3.7.1 ELEVER

Den elev som är intresserad av att börja på Lärjeskolan får träffa rektor och

klassföreståndaren i klassen tillsammans med sina föräldrar för att få information

om skolan. Är det under terminstid så försöker vi hitta en eller ett par dagar där den

intresserade eleven kan vara med i klassen och träffa sina nya kompisar. Eleven

och föräldrarna får med sig information om skolan för att i lugn och ro kunna ta

ställning.

Rektor ansvarar för att kontakt tas med den skola våra nya elever lämnar innan

eleven börjar hos oss. Kontakten med den tidigare skolan förmedlas via rektor till

den nya klassföreståndaren.

Efter en ev. start på Lärjeskolan ordnas efter några veckor med en träff för eleven

och dess föräldrar tillsammans med rektor och lärare för att följa upp skolstarten.

För de elever som börjar Lärjeskolan i klass 1 har vi flera tillfällen för besök och inskolning inför skolstarten.

3.7.2 LÄRARE

Det är viktigt att den som söker lärartjänst hos oss får information om Lärjeskolan och vad som skiljer oss från en kommunal skola. Att smälta in i gemenskapen och känna ett gemensamt ansvar för hela verksamheten är viktigt.

Den nyanställde på Lärjeskolan får en mentor från första arbetsdagen att vända sig till vid alla typer av frågor eller problem. Ett eget exemplar av vår lokala arbetsplan, vårt lokala avtal och en skolfotokatalog gör det också lättare att komma in i verksamheten.

Efter några veckors arbete följer rektor och någon representant från styrelsen/arbetsgivaren upp med samtal med den nyanställde. Även arbetsenheten där den nyanställde ingår tar ansvar för att stödja och hjälpa nya kollegor.

3.7.3 FÖRÄLDRAR

Föräldrar till nya elever på skolan kontaktas av någon i styrelsen som informerar om ESK. Alla föräldrar skall få informationsmaterial och erbjudas möjlighet till medlemskap och engagemang inom ESK.

3.7.4 ÖVRIG PERSONAL

Övrig personal skall mottagas på samma sätt som nya lärare på skolan. Rektor är arbetsledare och träffar alla övrig personal en gång i veckan.

3.8 DE SOM LÄMNAR SKOLAN

  När det gäller elever som lämnar oss för en annan skola är det viktigt att rektor,

  lärare, elev och föräldrar tillsammans är insatta i situationen. Vi vill medverka till ett

  bra överlämnande till den nya skolan för att göra det smärtfritt för eleven. Det är

viktigt att ev. kritik mot Lärjeskolan kommer fram så att vi kan dra nytta av

synpunkterna.

  Rektor ansvarar för avrapportering och kontakter med ny skola, föräldrar och lärare.

När personal från skolan lämnar oss är det viktigt att arbetsgivare och skolledning följer upp med samtal.

3.9 SYO

Vi avsätter gott om tid för våra elever att sätta sig in i utbudet av gymnasieprogram. En av lärarna på skolan ansvarar för SYO-verksamheten. Vi skall utnyttja de elever som redan valt till gymnasiet för att informera de som står inför det svåra valet. Vi planerar också att använda en del av elevernas PRAO-tid för att lära känna de olika gymnasiealtemativen.

3.10 PRAO

Våra elevers "praktiska arbetslivsorientering" är något mycket viktigt. Här får de

erfarenheter att relatera skoldagarna till. Här får vi en del av den verklighets- och

vardagsanknytning vi eftersträvar på vår skola, l kontakterna och letandet efter

PRAO-platser som eleverna sköter själva lär de sig mycket.

Under PRAO-periodema följer vi upp våra elever med besök och andra kontakter.

Vi är måna om att våra elever trivs, skaffar erfarenheter och sköter sig bra som

representanter för Lärjeskolan.

Vårt mål är att eleverna skall börja sina besök i "verkligheten" tidigt. Att följa med

mamma eller pappa till jobbet en dag kan vara en bra start. Om vi ser till läsåret

96/97 har vi fördelat vår PRAO-tid enligt följande:

År 9     2+2 veckor

År 8     2 veckor

År 7     1 vecka

År 6     2+2 dagar

År 5     1 dag

Dessutom försöker vi göra mässbesök med de yngre klasserna på t ex någon förälders arbetsplats. Studiebesök på olika företag är också en viktig del i undervisningen.

Bland de föräldrar som är medlemmar i ESK har vi ett register som visar vilka yrkeskategorier vi har representerade på skolan. Detta är en bra källa i letandet efter PRAO-platser och när vi har behov av någon som kommer och berättar i klassrummet.

3.11 BAMBA

Elever och personal äter tillsammans i vår matsal som ligger fem minuters

promenad från skolan. Efter önskemål från eleverna har vi självservering och

försöker låta mängden beställd mat styras av efterfrågan hos eleverna.

Bamba är ett bra exempel på elevers och elevrådets påverkansmöjligheter på vår

skola.

Det är inte omöjligt att vi får se fler förändringar här i framtiden:

-elevers delaktighet i matlagning och servering

3.12 RAMAR

Vi framhåller oss gärna som en "fri" och flexibel skola. Det är vi också, men visst finns det ramar som styr vår verksamhet. Skollagen, Skolverkets tillsyn, Läroplanen LPO 94, Kursplaner och vissa betygskriterier är ramar inom vilka vi måste bygga vår verksamhet.

Härifrån kan vi på ett bra sätt utforma verksamheten som vi och våra elever vill ha den inom dessa ramar.

Även när det gäller ekonomin är vi beroende av politiska beslut och de regler som gäller för en friskolas ekonomiska bidrag.

3.12.1 TIMPLAN

Timplanen som är en del av LPO 94 ger vissa möjligheter till lokala variationer.

Genom att jämföra timplanen för olika skolor kan man möjligen ana viss profil eller

inriktning.

Vår timplan är inget statiskt eller något vi följer till varje pris. Det säger sig självt att

det är omöjligt att sätta ämnesetikett på varje enskild timme eleverna har i skolan.

Nåväl, så här ser i alla fall vår timplan ut:

3.13 UTVÄRDERING

Vi har som mål att regelbundet göra en rejäl utvärdering av all vår verksamhet mot denna lokala arbetsplan. Genom att vi nu lyckats strukturera och sätta verksamheten på papper i arbetsplanen har vi ett mycket bra underlag att följa upp, förändra och utvärdera vår verksamhet mot. Nya idéer, ambitioner eller önskemål förs in i arbetsplanen. Det som inte fungerat eller känns aktuellt ändras eller stryks. Målsättningen är att denna Lärjeskolans lokala arbetsplan skall vara det levande och alltid aktuella dokument som styr vår verksamhet.

3.14 DOKUMENTATION

3.14.1 GENERELLT

Den lokala arbetsplanen blir ett dagligt verktyg i verksamheten. Nya idéer eller förslag sätts in i arbetsplanen. Genom att mötesprotokoll och anteckningar från skolutvecklingträffar etc. ges en lättillgänglig plats och att denna dokumentation används för uppföljning och återkoppling kommer vi att känna nyttan av att enkelt dokumentera våra diskussioner och önskemål. Vid utvärderingarna av verksamheten mot den lokala arbetsplanen utgör dokumentationen underlaget för revidering av lokala arbetsplanen.

3.14.2 VARJE LÄRARE, ÅR, KLASS OCH ÄMNE

Nu är vi en fullvuxen skola med 200 elever och 20 lärare. För att lättare planera och följa upp verksamheten och målen blir det allt viktigare med dokumentation av verksamheten i varje klass varje år.

Vi har bestämt att varje lärare vid läsårets slut upprättar en eller ett par sidor för varje klass och ämne hon eller han haft ansvaret för. Vi samlar dokumentationen i en pärm för varje klass som alltså kort beskriver vilken uppläggning och inriktning läsårets undervisning i t ex svenska haft för klassen. Denna dokumentation får många viktiga funktioner att fylla:

-Planering av nästa läsår har en bra plattform att utgå ifrån

-En ev. ny lärare har lätt att hitta tråden

-Avstämning mot kursplanerna underlättas

-En mer långsiktig planering och målbeskrivning underlättas .

-Nya elever på skolan kan få en snabb information om vad klassen arbetat med

-Utvärdering av arbetssätt och innehåll underlättas

3.14.3 AV ENSKILDA ELEVERS VERKSAMHET

För att underlätta och öka kvalitén i utvecklingssamtalen kommer vi att samla underlaget för varje elev i en "elev-fil" som undervisande lärare och skolledning har tillgång till. Det blir lättare att få en täckande bild av varje elevs utveckling och framsteg under en längre tidsperiod med detta system. Varje undervisande lärare får också lättare att följa upp tidigare åtgärder och överenskommelser. Genom denna dokumentation ökar också möjligheterna att finna rätt individuella uppläggning för varje elev i skolverksamheten. För elever som behöver särskilt stöd finns då redan en bra dokumentation av tidigare skolår att utgå ifrån.

3.15 UTVECKLINGSSAMTAL

Vad utvecklingssamtal ska gå ut på kan man utläsa redan i namnet, Det skall vara ett samtal, där man talar om hur eleven utvecklas i skolan, och hur man på bästa sätt ska kunna hjälpas åt, för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt. Utgångspunkten för samtalet ska vara eleven och dennes förutsättningar. Det är mycket viktigt att samtalen inte blir en sorts monolog där förälder/rar och elev passivt tar emot skolans värdering av eleven. För att undvika att det blir så, får eleven med sig ett frågeformulär hem för att tillsammans med sina föräldrar kunna fundera över sin situation i skolan och i hemmet. De lärare som undervisar eleven får också ett formulär. Detta har sedan de lärare som kallar till samtal som grund, för att kunna delge föräldrar och elev skolans syn på hur eleven utvecklats samt för att kunna hantera eventuella problem och tillsammans hitta en lösning. Dessa formulär arkiveras sedan för att man ska kunna följa elevens utveckling genom åren samt utvärdera de åtgärder som vidtagits.

                        4 - ÄMNESPLANER OCH BETYG

4.1 ALLMÄNT OM VÅRA ÄMNESPLANER

LPO 94 och de nationella kursplanerna utgör grunden i de olika skolämnena på vår skola. Utifrån dessa har vi möjlighet att tillsammans med eleverna forma undervisningen i varje ämne på det sätt vi önskar och tror på. Kursplaner, ämnesplaner och mål att uppnå finns presenterade på skolverkets hemsida: www.skolverket.se.

4.2 ALLMÄNT OM VÅRA BETYGSKRITERIER

Vi är skyldiga att ge våra elever betyg efter båda terminerna i år 8 samt höstterminen år 9. Det skal! också sättas slutbetyg i alla ämnen når eleverna går ut år 9. Dessutom finns det i LPO 94 mål som eleverna skall ha uppnått i alla ämnen vid slutet av år 5 och 9, Den betygsskalan som används är:

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG)

Mycket väl godkänd (MVG)

Skolverket har fastställt betygskriterierna för betygsnivån Väl godkänd (VG) i slutbetyg. De övriga betygskriterierna är lokalt fastställda på Lärjeskolan. Betygskriterierna för de olika betygsnivåerna i samtliga ämnen finns tillgängliga för elever, föräldrar och lärare på skolan på skolverkets hemsida: www.skolverket.se.

5 - ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPROGRAM

5.1 ELEVVÅRD

Lärjeskolans handlingsplan för att förebygga och åtgärda, kränkningar,

trakasserier, våld och mobbing.

Sammanfattning/bakgrund.

Lärjeskolan har arbetat fram en handlingsplan som betonar det förebyggande

arbetet med att motverka våld och mobbing.

Enligt Lpo 94 skall skolan ha en planering som motverkar och förebygger alla

former av våld. En handlings/ åtgärdsplan som tydligt beskriver skolans

insatser vid situationer av alla slag där mobbing, kränkningar, trakasserier

eller annan form av våld förekommer.

Lärjeskolans mål är:

- Att elever, föräldrar och personal är delaktiga i utformningen av

skolans förebyggande arbete att motverka trakasserier, kränkningar, rasism,

våld och mobbing.

- Att alla på skolan arbetar för att förebygga alla former av

trakasserier.

- Att genom ständig dialog öka kunskapen om alla människors lika

värde.

- Att gemensamt utveckla förhållningssätt och främja goda relationer

- Att skapa ett tryggt och tillitsfullt klimat för alla på skolan.

Lärjeskolan strävar efter att skapa en skola där trygghet, tillit och

engagemang står i centrum för alla inom skolan. Vi anser att det är

oacceptabelt att inte uppmärksamma eller ingripa, att det är en kränkning i

sig om inte skolan kan erbjuda eleverna en trygg och säker miljö.

För att skapa en miljö som är trygg för alla är det viktigt att ha en öppen

dialog mellan skola - hem - elev. Det är viktigt att vara synliga, tydliga,

att ingripa och att sätta gränser.

Det är också viktigt att i vardagen i klassrummet, på skolgården, och i

andra situationer som uppkommer arbeta långsiktigt och förebyggande för att

på så sätt förebygga alla former av trakasserier, kränkningar, rasism, våld

och mobbing.

Alla former av förtryck och mobbing måste ses och förstås i sitt sammanhang

vilket innebär att arbetet måste ske på olika plan. Det är därför väldigt

svårt att bestämma en särskild metod eller att ansluta skolan till ett

bestämt tillvägagångssätt. Alla situationer kräver att olika arbetssätt

används utifrån problemets art. Arbetssätt och metoder utvecklas, utarbetas

och prövas efter  gemensamma bedömningar av den / de situationer som

uppstått.

Det förebyggande arbetet med alla situationer ,( våld, trakasserier,

kränkningar, rasism, mobbing ), som uppkommer på skolan sker kontinuerligt

och kommer att utvecklas och följas upp av "Oasengruppen".

Eleverna skall vara delaktiga och delta i utformningen av handlingsplan och

övriga åtgärder. "Oasengruppen" ansvarar för att Lärjeskolans handlingsplan

ständigt uppdateras och blir en naturlig del i skolans utveckling och

helhetssyn.

En gång per termin skall en gemensam genomgång och uppföljning av skolans

handlingsplan / åtgärdsprogram utföras. Då personalen tillsammans diskuterar

handlingsplanen och eventuella tillägg eller förändringar av den. Detta

tillfälle kommer att ligga på bestämd tid för att alla i förväg skall ha

möjlighet att gå igenom den föreliggande planen och ha synpunkter på

förändringar och förbättringar av handlingsplanen. Alla förslag skall vara

inlämnade 2 veckor innan utsatt datum, för att hinna bearbetas av

"Oasengruppen". Beslut om ändringar tas på därpå följande Apt-möte.

Rektor skall alltid informeras vid våldshändelser, mobbing eller när brott

begås. Rektor är ytterst ansvarig för att alla uppkomna situationer

åtgärdas.

Rektor är ansvarig för att mobbing åtgärdas.

5.2 HANDLINGSPLAN MOT MOBBING

vid situationer av våld, trakasserier, kränkningar, rasism, mobbing.

Insatser i situationer av trakasserier, bråk och våld.

- Den som upptäcker en situation där någon form av ovanstående

begrepp förekommer. Försöker avbryta om det är möjligt eller hämta hjälp,

för att avbryta den uppkomna situationen. Gör en bedömning av vad man såg

och i vilket skede personen blev varse situationen.

- Informera klassföreståndare.

- Klassföreståndare informerar föräldrar och rektorer.

- I en "akut"-situation meddela rektor omedelbart för vidare

information.

Insatser när mobbing pågår alternativt har pågått en tid.

- Den som ser eller känner till att mobbing förekommer talar med

klassföreståndaren som gör en bedömning av den påtalade situationen.

- Klassföreståndaren rådgör med  den utsatte.

- Klassföreståndaren tar kontakt med elevvårdsansvarig / rektor och

redogör för problemet. Lämnar en skriftlig redogörelse.

- Rektor sammankallar EVT-elevvårdsteamet som rådgör / bedömer och

rekommenderar lämpliga insatser och arbetsfördelning.

- Rektor sammankallar till EVK-elevvårdskonferens. Föräldrar, elev, 

klassföreståndare. (Vid behov sammankallas "oasen"-ansvarig, och övrig

personal som kan komma ifråga i det fortsatta arbetet).

De olika insatser som görs utifrån den bedömning som gjorts av ansvarig

personal skall dokumenteras i ett åtgärdsprogram varefter handlingsplan

sammanställs och uppföljs kontinuerligt.

- Arbetet och uppföljningen av handlingsplanen görs av

klassföreståndare-"oasen"-ansvarig och elev.

Alla ärenden som lämnas in till rektor för fortsatt diskussion och bedömning

skall vara skriftliga.

Alla möten, händelser och övrigt som avhandlar elever eller annans

välbefinnande på Lärjeskolan skall dokumenteras och är sekretessbelagd.

5.3 KONFLIKTHANTERING

5.3.1 ELEVER SOM BEGÅR KRIMINELLA HANDLINGAR

Om en elev begår en kriminell handling inleder rektor omedelbart ett samtal med eleven. Med på det samtalet skall företrädare för närpolisen och/eller de sociala myndigheterna (beroende på elevens ålder och på vad som hänt) samt om möjligt -föräldrarna delta. Målsättningen år att omedelbart bearbeta vad som hänt samt att få eleven att förstå att ett sådant beteende är oacceptabelt i vårt samhälle.

Principen är att alla kriminella handlingar polisanmäls, dock är polisens samt de sociala myndigheternas inställning i frågan viktig.

Efter en sådan händelse är det viktigt att, från skolans sida, följa upp kontakten med föräldrarna och inblandade myndigheter. Dessa kontakter sköts av rektor.

5.4 DE SOM EJ UPPNÅR KUNSKAPSMÅLEN

Enligt LPO-94 får elev som inte uppnått kraven för betygskriteriet godkänt inget betyg i ämnet. Elev som på detta sått saknar ett eller flera betyg behöver mycket extra hjälp för att nå målen. Här har skolan ett stort ansvar att alla elever når skolans kunskapsmål.

En elev och dess föräldrar skall i god tid känna till att det finns risk för eleven att bli utan betyg. De elever som trots kontakt med föräldrar och insatser från skolan ej når kunskapsmålen blir föremål för en utredning. Utredningen ser vilka insatser som skolan måste vidta för att eleven på snabbaste sätt skall nå målen. Deltagande i detta arbete är rektor, specialpedagog och klassföreståndare. Gruppen samråder med ämneslärare samt informerar föräldrar och elev.

Innan betyget godkänt är uppnått görs ett uppföljningsmöte med utredningsgruppen en gång per månad, vid behov deltar där även elev, föräldrar, ämneslärare eller andra aktuella personer. Om elev trots alla dessa insatser inte når betyget godkänt i ett eller flera ämnen finns möjligheten att låta eleven förlänga sin tid i grundskolan med ett år.

5.5 LOKAL HÄLSOPLAN

Kommer att utformas med hjälp av vår nya skolsköterska

5.7 PERSONALVÅRD

Vi ska tillsätta en personalgrupp som arbetar med utformningen

5.8 KRISPROGRAM

En handlingsplan ska konstrueras