I stället för att presentera de olika kraven för respektive betygsnivå i form av löpande text, presenteras betygskriterierna i spalter (tornsidorna) under de olika rubrikerna.

Under respektive rubrik anges de olika kraven för ett visst moment på de olika betygsnivåerna. Formuleringarna på VG- och MVG-nivå följer strikt skolverkets formuleringar med den skillnaden att de riktar sig direkt till eleven genom att tex "Eleven skall" är utbytt mot "Du ska" så att eleven känner sig engagerad. G-nivåerna är formulerade efter "Mål att uppnå" i de olika kursplanerna.

Klicka på de olika ämnesrubrikerna för att läsa G-nivåerna!


Elev som arbetar med språktornet
På insidan av tornet finns kriterierna för Kulturkännedom resp Kulturkunskap. Detta hjälper eleverna till insikt om och förståelsen för att Kulturkännedom /Kulturkunskap är något som man tillägnar sig successivt allteftersom man tillägnar sig ett språk och att språket är nyckeln till denna kunskap.

Svenska och engelska läser alla elever. En stor grupp elever når inte upp till G. Det är oerhört viktigt att alla elever blir medvetna om på vilka grunder de bedöms. Språktornet klargör detta och underlättar därigenom elevernas arbete för att nå olika betyg.

Språktornet gör den abstrakta betygskriterietexten konkret och lättförståelig för eleverna genom att de med sina händer skapar ett torn. Språktornet hjälper eleverna att förstå dels vad som krävs för de olika betygsnivåerna, dels hur man bygger kunskap i språk, d v s språkuppbyggnadens struktur.

Språktornet ger dessutom eleverna insikt i hur de olika momenten i språkundervisningen hänger samman, vilket ökar både deras engagemang och deras ansvar för inlärningen av ämnet.

Efter genomgången av betygskriterierna slätar eleverna till pappersarket och sätter in det i sin arbetspärm till nästa genomgång.
Språktornet är alltså ett verktyg för läraren och ett hjälpmedel för eleverna att nå de olika betygsmålen.

 Språktornet innehåller kopieringsunderlag för betygskriterierna i engelska för steg 2, 3 och 4, moderna språk steg 1 och steg 2, svenska för år 9 och svenska som andraspråk för år 9, arrangerade på ovan beskrivna sätt.
I de nationella proven i engelska i år 5 ska eleverna ha klarat av steg1, i år 9 steg 4. Tidsåtgången per steg måste då bli ca 1,33 läsår per steg. Steg 2 infaller därmed med automatik någom gång i år 7 och steg 3 i år 8. I år 7 ska ju eleverna inte betygsättas. Det kan ändå vara till stor hjälp att ha tillgång till kraven för steg 2. (Kopieringsrätten är begränsad till den skolenhet som köper Språktornet)

En lektion med Språktornet

Eleven får en kopia av underlaget, helst i någon fin färg, samt två gem. Efter vikningen och hopsättningen med gemen börjar genomgången av betygskriterierna längst ned på tornet.
Man börjar alltså med det kriterium som står längst ned och går sedan uppåt , punkt för punkt.
När man tillsammans läst alla kriterier ända upp till G, vrider man tornet ett kvarts varv och börjar åter längst ned, precis som när man murar en grund.


Efter det att man gått i genom alla sidor av tornet på G-nivå, börjar genomgången av kriterierna på VG-nivå på samma sätt; man läser kriterierna på VG-nivå på alla tornsidor.
När man gått i genom tornets utsida upp tom VG-nivån verkar eleverna ha förstått vad som krävs för G resp VG. De är mycket engagerade. Eleverna verkar börja fundera på hur de ska nå målen.

Jag föreslår därför att man då låter eleverna öppna tornet och läsa kriterierna för kulturkännedom resp kulturkunskap. Detta hjälper eleverna till insikt om och förståelse för att kulturkännedom /kulturkunskap är något som man tillägnar sig successivt, allteftersom man tillägnar sig ett språk och att språket är nyckeln till denna kunskap. Först när man hunnit så långt i genomgången kan det vara lämpligt att låta eleverna läsa kriterierna på MVG-nivå på alla tornets sidor, eventuellt gruppvis.

På vilket sätt är Språktornet suveränt för lärare i språk och i svenska?

Språktornet gör den abstrakta betygskriterietexten konkret och lättförståelig för eleverna genom att man vid genomgången börjar längst ned på tornet för att sedan gå runt tornet, ungefär som i en spiraltrappa. Detta hjälper eleverna att förstå hur man bygger kunskap i språk och i svenska.
De inser att ny kunskap bygger på gammal. Tornet ger dessutom eleverna insikt i hur de olika momenten i språkundervisningen/svenska hänger samman, vilket ökar både deras engagemang och deras ansvar för inlärningen.
Tornet blir en konkretion av inlärningen. Det gör också klart för eleverna vad som krävs för de olika betygsnivåerna. Efter genomgången kan eleverna släta till pappersarket och sätta in det i sin arbetspärm till nästa genomgång. Språktornet är alltså ett verktyg för läraren och för eleverna ett hjälpmedel till förståelse av betygskriterierna. Dessutom kan Språktornet vara till hjälp för läraren vid betygsättningen.

Svenska och engelska läser alla elever. En stor grupp elever når inte upp till G i dessa kärnämnen. Det är oerhört viktigt att alla elever och i synnerhet elever från hem utan studietraditioner blir medvetna om på vilka grunder de bedöms. Språktornet klargör detta och underlättar därigenom elevernas arbete för att nå olika betyg.

Språktornet är alltså ett presentationshjälpmedel, till stor hjälp för alla lärare som försöker gå igenom betygskriterierna med eleverna. Vid betygsdiskussioner med föräldrarna är Språktornet en stor tillgång, eftersom det på ett så enkelt sätt klargör kraven för olika betygsnivåer. För obehöriga lärare torde tillgången till materialet vara särskilt värdefull.

Under LMS-Språkdagar i Örebro (mars 2004) stod två personer från Umeå Universitet framför Kunskapstornets monter, försjunkna i en förstorad modell av betygskriterierna i engelska för år 9. "Så enkelt! sa den ena. "Och så genialt!", sa den andra. Innan jag hann be om tillåtelse att citera dem var de försvunna bland de över 900 deltagande språklärarna.